- Startsida
- Lär dig mer
- Bloggar
- Namnbloggen
Namnbloggen
En blogg om namnen runtomkring oss.
Filtrerat på: Ortnamn. Nollställ filtrering
-
Nytt material till ortnamnsregistret
I Isofs arkiv och digitala ortnamnsregister finns det redan miljontals namn uppskrivna, men det betyder inte att jobbet är slut ännu. Då och då dyker det upp nytt material som ska läggas in i samlingarna och det är inget som görs med ett enkelt knapptryck. Så, hur går det egentligen till när nytt material kommer in?
-
Vid Tjekesberget och däromkring ‒ bland skåror, sluttningar och nipor i Ådals-Liden
Vad betyder egentligen namnet Tjekesberget ? För att lösa denna gåta blir vi tvungna att jämföra med liknande namn i Norrlands inland och titta på olika naturformationer!
-
Rygbykärret
Rugby ”spelas äfven med tillhjälp af händerna och rätt våldsamma medel äro tillåtna” skrev Dagens Nyheter 1904. Josefin Devine plockar fram ett namn ur ortnamnssamlingarna som vittnar om den tid då rugbysporten introducerades i Sverige.
-
Skomakare, bliv vid ditt torp!
Efter semestern är det kanske många som börjar fundera på om det är dags att söka nya utmaningar i arbetslivet. Kanske prova något helt nytt? Men som många kloka talesätt som stammar från latin så finns även rådet att inte ge sig på sådant man inte behärskar: Sutor, ne ultra crepidam (Skomakare, bliv vid din läst). Tidigare har det funnits många skomakare i Sverige som blev vid sin läst tillräckligt länge för att lämna avtryck i namnskicket.
-
Sommarnyheter i Ortnamnsregistret
Arbetet med att utveckla vårt digitala ortnamnsregister fortsätter, och här berättar vi lite om vad som är på gång just nu.
-
Sövde – skogen vid sjön eller höjden vid sjön?
Sövde är i dag namn på by i Skåne men vad har namnet ursprungligen avsett? Mathias Strandberg utreder möjliga tolkningar av det skånska namnet.
-
Vasa, Vasaborg, Vasagatan och Vasakronan
Det är inte bara Vasaloppet som fått namn efter Gustav Vasa. Namnbloggen tittar närmare på Vasa som namn och som element i andra namn.
-
Grumlig etymologi i Grymmelpussen
Var fanns Grymmelpussen och vad betyder namnet? Josefin Devine berättar om ett namnpussel i Tensta socken där ett ett GIS-program och en 1700-talskarta bidrar till lösningen.
-
Kattkataberget och Vartasberget ‒ två berg med umesamiska substratnamn
Både Kattkataberget och Vartasberget i Umeå kommun har fått sina namn inlånade från umesamiskan. Namnet Vartasberget hör ihop med utsikten, medan Kattkatabergets namn tros höra ihop med umesamiskans geä đđ gie ’ sten’, eller geä ŧ kkie ’ järv’.
-
Vomb
Vomb är namn på en socken och dess kyrkby strax sydväst om Vombsjön (vars namn är bildat till bebyggelsenamnet) i mellersta södra Skåne, i de östra delarna av Lunds kommun.
-
Galten, Smörstacken och andra jämförelsenamn
Sjöfart och fiske har i alla tider präglat kustområdena, och detta återspeglas i många av de namn vi i dag ser omkring oss, till exempel längs den bohuslänska kusten.
-
Otaheiti – så nära men ändå så långt borta
Visste du att Otaheiti ligger norr om Arlanda? I dag berättar vi om ett ortnamn med kopplingar till både Tahiti och till alla platser som ligger riktigt långt borta.
-
Den krokiga vägen till ett nytt digitalt ortnamnsregister
Efter intensivt utvecklingsarbete släpptes i våras en ny version av det digitala ortnamnsregistret. Men hur skiljer sig egentligen den nya versionen från den gamla?
-
Kangasvägen i Junosuando i Junosuando socken i Norrbottens län
I byn Junosuando vars namn på nordsamiska är Čunusavvon och på meänkieliska Junosuanto finns Kangasvägen .
-
Det blir en dag på stranden...
Än finns det förhoppningsvis tid kvar att njuta av sol och bad. Många tar sin tillflykt till Sveriges stränder utan att kanske tänka så mycket på vad de heter. Men inte vi namnforskare!
-
Sjöbo
Sjöbo är en tätort i södra Skåne och centralort i kommunen med samma namn. Den by som ursprungligen bar namnet Sjöbo låg i de sydliga delarna av det som i dag är tätorten, som växte fram som järnvägsknut under 1900-talet. Det äldsta belägget på namnet påträffas i ett brev daterat 1502, där namnet skrivs ”Søbo”.
-
Eggskalet
Det må vara påsk- och pesachtider, men månadens aktuella namn har trots sin klang inget med ägg att göra. Isofs Josefin Devine fördjupar sig i ett ortnamn som vittnar om dess omgivande topografi.
-
Hyppeln, Hymplarna och Hympeln
Den runda formen har gett namn åt ön Hyppeln , grundet Hymplarna och undervattensberget Hympeln i Göteborgs norra skärgård.
-
Gran
Så här i julgranstider funderar vi över det ovanliga önamnet Gran . Namnet, som avser en ö belägen en mil utanför Hälsinglands kust, är trots sin korthet och genomskinlighet faktiskt höljt i ett visst dunkel.
-
Fränninge
Skånska Fränninge har haft sitt namn åtminstone sedan 1200-talet. Namnet hänger troligen ihop med ett äldre namn på Vollsjöån.
-
Västerås, Westeros och Östra Aros
Nu när sista säsongen av Game of Thrones är över är det många som kommer att sakna Westeros. Men misströsta inte alltför mycket, inom Sveriges gränser finns ju vårt alldeles egna Västerås.
-
Grebbestad
När våren är här längtar många ut till havet. Det lilla kustsamhället Grebbestad i Bohuslän är ett populärt utflyktsmål.
-
Bruzaholm
Bruzaholm är en småländsk bruksort med ett intressant namn, inte minst tack vare den lite udda stavningen med z .
-
Arlöv
Arlöv är ett ortnamn som kan spåras till början av 1100-talet. Namnet har med arvegods att göra, men frågan är vad för arvegods.
-
Liedakka och Lieđek
Liedakka är det meänkieliska namnet på en ödegård som numera används som turiststuga i Karesuando socken i landskapet Lappland. Men vad vet vi egentligen om namnets ursprung?
-
Rosenbad – från badhus till regeringskansli
Våra ortnamn väcker ofta en mängd olika känslor och associationer, och det finns få namn som är så förknippade med makt som Rosenbad.
-
Trollhättan och andra förtrollande namn
Nu när de ljusa sommarnätterna är på upphällningen och mörkret börjar återvända är det lätt att få för sig att man ser något mystiskt röra sig i skymningen. För inte allt för länge sedan var trollen en verklighet för många i vårt avlånga land och det har skapats många namn och historier kring platser tack vare trollen.
-
Smögen
Det lilla kustsamhället Smögen i Bohuslän är ett populärt semestermål. Men vad betyder ortnamnet egentligen?
-
Zacharias Topelius och Kuddnäs
För tvåhundra år sedan föddes den finländska författaren, redaktören och professorn Zacharias Topelius på gården Kuddnäs i Österbotten. Hur fick gården sitt namn och vad vet vi om själva personnamnet?
-
Frostviken
Temperaturen ute är minst sagt omväxlande, men då och då är det i alla fall frost. Och frost hittar man även i ortnamn!
-
Jag önskar att jag vore i Luntertun
Jag önskar att jag vore i Luntertun , säger katten i den lågtyska versionen av Rävsagan. Den skånska staden Luntertun är sedan länge försvunnen men namnet lever kvar på platsen och fortsätter att intressera och förbrylla ortnamnsforskare.
-
Mörker och ljus
Den 21 december är det vintersolstånd, då går vi mot ljusare tider och lämnar mörkret bakom oss igen. Vad passar inte bättre då, än att lära sig lite om några namn i landet som har med just mörker och ljus att göra.
-
Från Vannamylle till Jädraås – och två kvarnar med parallella namn?
I mitten av 1800-talet ersattes namnet Vannamylle med Jädraås. Men det gamla skogsfinska namnet lever kvar i bygden trots vårfloder och språkets försvinnande.
-
Drakalyckan, Drakamåla och Draknäs – spår efter drakar i Sverige?
Nyligen har sjunde säsongen av den populära serien Game of Thrones visats i Sverige. Denna säsong har drakarna haft en mer framträdande roll än tidigare. De har i serien lämnat spår i namn såsom Dragonstone och Bay of Dragons . Hur är det då i Sverige? Kan vi se några spår av drakar här?
-
Fyrisfjädern – från tungviktare till lättviktare
Långt innan den första dubbelserven blivit bortdömd i Tuna backar i norra Uppsala låg här länge ett tegelbruk, och fältet intill benämndes på kartor som Tegelhagen. Numera ligger Fyrisfjädern i området – en badmintonanläggning tillhörande idrottsklubben med samma namn.
-
Midsommarkransen och andra somriga ortnamn
Midsommarkransen , Sommarlust och Sommarro . Med sommaren runt knuten tittar vi närmare på några särskilt somriga ortnamn.
-
Hovenäs
När vintern känns som kallast kan man behöva drömma sig bort, kanske till den bohuslänska sommaren.
-
Slutet (och Början)
Så här när året går mot sitt slut är det intressant att notera att det finns flera bebyggelser runt om i landet med namnet Slutet .
-
Harpsund – nykomling i Svenskt ortnamnslexikon
Nu har nya upplagan av Svenskt ortnamnslexikon äntligen kommit, och ett av de nytillkomna namnen är Harpsund .
-
Från Abbekås till Öxnevalla
Inom kort utkommer den nya utgåvan av Svenskt ortnamnslexikon . Boken tar oss med på en 6 300 namn lång resa genom landet, från första sidans Abbekås till sista sidans Öxnevalla .
-
Regna – en ovanligt regnig plats?
I skogarna i norra Östergötland finns en socken med namnet Regna . En ovanligt regnig plats? Nej, namnet har visserligen på sätt och vis med vatten att göra, men inte i form av nederbörd.
-
Påskeberget och andra påskiga höjder
Påskabacken , Påskeberget , Påskakull – runt om i landet finns en hel del namn på små och stora höjder som börjar på Påsk -.
-
Värmeln och Värmland – en pusseldeckare
Redan vid första anblicken kan man ana att det finns ett samband mellan sjönamnet Värmeln och landskapsnamnet Värmland . Men hur hänger namnen egentligen ihop? Något enkelt samband rör det sig inte om, utan snarare om en riktig pusseldeckare!
-
Blåsenhus och den blåsiga backen
Kvartersnamnet Blåsenhus i Uppsala går tillbaka på namnet på en stuga som varit belägen i området. Men vad är egentligen bakgrunden till namnet?
-
Julfällan, Julafton och andra juliga ortnamn
Vad är Julfällan och hur undviker man den? Har du fiskat på Julafton någon gång? Borde man passa sig för Julegalten?
-
Visingsö – efterlängtad ortnamnstolkning
Just nu pågår arbetet för fullt med en ny, uppdaterad utgåva av Svenskt ortnamnslexikon. Ett namn som äntligen fått en tolkning är Visingsö .
-
Stora och Lilla Sommarvädret
Stora och Lilla Sommarvädret har varit namn på undervattensgrund i den blekingska skärgården, en bit söder om Stickelön och Saltärna.
-
Om Håmö och en glupsk å
En historisk plats med hällristningar och hungriga vårfloder. Numera ligger Uppsala golfklubb här – men hur har egentligen Håmö utanför Uppsala fått sitt namn?
-
Josefinelust, Vilhelmslust och Sommarlust
När solen skiner och fåglarna kvittrar passar väl inget bättre än ett ortnamn med vårkänslor? Många ställen i Sverige har lite extra lust att komma med.
-
Örgryte – en grusig plats?
Våren håller på att göra sitt intåg, vilket märks inte minst genom mängden grus som täcker gator och trottoarer. Ett vanligt ord för grus i ortnamn är ör , som till exempel i Örgryte .
-
Snömossen, Snölösan och Snöberget
Nu när nästan hela landet ligger vitt passar det bra att berätta om några ortnamn på Snö- .
-
En glad hudik i Hudiksvall?
Bor det någon glad hudik i Hudiksvall? Vår nya bok om namn i Hudiksvallsområdet aktualiserar stadsnamnet Hudiksvall .
-
Leksands karriär som ortnamn
Leksand - inte bara ett ishockeylag. Namnet hör nära samman med kyrkans läge vid Siljans strand.
-
Maj och Juni
I Njurunda socken i Medelpad ligger byarna Maj och Juni och tätorten Juniskär. Namnen ger ofrånkomligen associationer till månadsnamnen maj och juni, men som många säkert anar, är ursprunget ett annat.
-
Lidköping (”vid Vänern”)
Nyligen har återigen aktualiserats Lidköpings kommuns önskemål om att få ändra ortnamnet Lidköping till Lidköping Vänern eller Lidköping vid Vänern . Kommunens motivering till det önskade namnbytet är att Lidköping ofta blandas ihop med Linköping i grannlandskapet Östergötland.
-
Marstrand, Långholmen och Sibirien
Marstrand, Långholmen och Sibirien har fått ge (ök)namn åt besvärliga och arbetssamma åkrar, ouppskattade arbetsplatser, gårdar med elaka husbönder och en gymnasieskola.
-
Vårgårda
Många av oss har i badrummet en blandare av märket Vårgårda och har kanske någon gång undrat över namnets ursprung.
-
Jokkmokk
Tätorten Jokkmokk har vuxit fram vid en krök av Lilla Luleälven. På platsen fanns det tidigare ett samiskt vinterviste.
-
Öland – ön
Öland, Sveriges näst största ö, är en 13 mil lång kalkstensklippa utanför Smålands kust. Från början betydde namnet bara ’ö’.
-
Tomtebo och Tomteboda
På Lantmäteriets officiella kartor finns ett 70-tal bebyggelser med namnet Tomtebo och sex med namnet Tomteboda . Det är rimligt att tro att många av dem vill frammana folktrons tomte.
-
Vintergatan och andra vintervägar
Färdleder över frusna vatten kallades för vintervägar eller vintergator . Om dem minner åtskilliga ortnamn, såsom Vinterviken , Vinterled och Vintermyran .
-
Flustret
Flustret är sedan drygt 170 år en av Uppsalas mest kända restauranger, starkt förknippad med stadens studentliv. Men varför har den fått namn efter det lilla bräde utanför en bikupa, flustret, där bina samlas?
Om bloggen
Isofs namnarkiv bloggar om ortnamn, personnamn och andra namn.