Grumlig etymologi i Grymmelpussen
Var fanns Grymmelpussen och vad betyder namnet? Josefin Devine berättar om ett namnpussel i Tensta socken där ett ett GIS-program och en 1700-talskarta bidrar till lösningen.
Hur kontrollerar man en namntolkning i fält när ingen längre känner till var platsen ligger?
Namnet Grymmelpussen finns excerperat från äldre lantmäterihandlingar och är i vårt register markerat med ett kors av upptecknaren Birgitta Sandelin, vilket innebär att namnet inte längre användes 1953 när noteringen gjordes. Namnet finns följaktligen inte heller utsatt på dagens topografiska karta. På arkivlappen nämns att Grymmelpussen var namnet på ett kärr i Tensta socken i Uppland.
.jpg)
Arkivlapp ur Isofs samlingar över namnet Grymmelpussen i Tensta socken i Uppland.
Pussar här och där
Huvudleden -pussen är inte alls ovanlig när det gäller syftning på mindre vattensamlingar och ingår ju i den vanliga sammansättningen vattenpuss, en synonym till vattenpöl. Den utgör också huvudled i nästan 70 officiella namn på andra sankmarker i Sverige, där den huvudsakliga utbredningen är (med risk för att låta som en meteorolog på tv) östra Svealand. Den ingår dessutom i en del andra kartfästa natur- eller bebyggelsenamn, och förmodligen ett oräkneligt antal inofficiella namn.
Det kan vara grumligt
Etymologin till bestämningsleden Grymmel- kan möjligen ha med grumlighet att göra. Verbet grumla, alltså att göra (till exempel vatten) grumligt, och substantivet grummel, ’grums’, alltså det som gör (vattnet) grumligt, finns upptecknade i arkivets dialektmaterial med varierande första vokal. Till exempel finns grommel noterat från Ångermanland och Västerbotten, grömmel från Värmland, gråmla från Småland, grumla från Södermanland och ett grymla från Uppland. Namnet Grymmelpussen skulle då kunna syfta på hur vattenkvaliteten uppfattats – och att vattnet i ett kärr är grumligt vore inte, sakligt sett, så överraskande.
En annan tolkingsmöjlighet är att namnet innehåller en bildning till verbet grimla ’bli grumlig, oklar’, eller till det samhöriga adjektivet grimlig, ett ord som åtminstone i en uppländsk socken (Östervåla) upptecknats med ett y-uttal. Insamlade betydelser från olika håll i landet pekar på att detta ord snarast är besläktat med ett grimmel ’smutsränder (i ansiktet)’ – Grimmel noteras också vara ett bra namn på boskap med strimmig teckning över huvudet (jämför grimma). Namnsemantiskt är det förstås mycket liten skillnad på dessa två tolkningar, även om de etymologiskt sett har olika ursprung.
Att pussla ihop kartor
För att undersöka de faktiska förutsättningarna på platsen behöver vi dock veta var Grymmelpussen ligger, något som inte alltid går att lista ut om namnet inte längre används. Med lite envishet och ett GIS-program kan man dock ha tur!
.jpg)
Storskifteskarta från 1761 från Lantmäteriets historiska kartor.
Eftersom Birgitta Sandelin hittat namnet i äldre lantmäterihandlingar så är Lantmäteriets digitala arkiv ett bra ställe att börja leta på, och visst, Grymmelpussen finns utsatt på en storskifteskarta från 1761. För att kunna se hur den äldre kartan förhåller sig till dagens topografiska karta kan man lägga kartorna över varandra och sedan leta efter stabila referenspunkter att pussla ihop dem med. I detta fall är det ett vattendrag som är nyckeln, och en äldre väg som ligger kvar på samma ställe bekräftar det hela. Det visar sig att Grymmelpussen på den äldre kartan hamnar över ett mindre våtmarksområde som idag heter Brännpussen.
.jpg)
Skärmklipp från QGIS-programmet.
Gåtan är löst, och fältstudierna överlåter vi till projektets lokala samarbetspartner, när isen har smält!
Pilotprojekt om medborgarforskning
Texten är skriven under ett pågående samarbetsprojekt mellan Isof och Tensta hembygdsförening. Tensta är en socken strax norr om Uppsala och föreningen deltar just nu i ett pilotprojekt om medborgarforskning på Isofs upptecknade namnmaterial.
%20Josefin%20Devine.jpg)