Rosenbad – från badhus till regeringskansli
Våra ortnamn väcker ofta en mängd olika känslor och associationer, och det finns få namn som är så förknippade med makt som Rosenbad.
Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Namnet Rosenbad och naturligtvis huset har blivit en symbol för Sveriges regering. I nyhetssändningar hör vi nästan dagligen namnet och det finns nog ingen i Sverige som inte associerar namnet med regeringen. Men så har det inte alltid varit.
Badstugan Liljenbad
Rosenbad var ursprungligen en badstuga som är känd sedan 1696. Det var den tyskfödde badmästaren Christopher Thiel som ägde badstugan och den har troligen först kallats Liljenbad. Namnbytet finns dokumenterat i ett intyg från 1708 där badets förträfflighet betygas och i detta intyg har namnet ändrats från Liljenbad till Rosenbad. Namnet är bildat efter tyska förebilder för liknande inrättningar och namntypen har funnits där i aktivt bruk sedan 1500-talet.
I badstugan Rosenbad kunde man ta medicinska bad och då användes oljor av liljor, rosor och ibland även kamomill. Rosenbads så kallade brudbad var omtyckta och ett omskrivet sådant var då ”de förnämsta fruar och fröknar i staden” följde grevinnan Ebba De la Gardie till badhuset 1722.
Från Bondeska palatset till regeringskansli
År 1790 uppfördes det Bondeska palatset på badhustomten, men detta revs 1899 och 1902 stod dagens Rosenbad klart, ritat av arkitekten Ferdinand Boberg i jugendstil med inspiration från Venedig, Spanien och Orienten.
År 1981 flyttade Sveriges stadsminister och regeringen in i Rosenbad och därmed hade namnet fått en ny syftning och skulle associeras med landets maktcentrum - regeringskansliet. Det var genom 1974 års regeringsform som uttrycket Kunglig Majestäts kansli ersattes med regeringskansliet. Ett enda ord som symboliserar parlamentarism och en nya era i vårt styrelseskick.
Namnets kulturarvsbärande kraft
Namnet Rosenbad är i sig ett gott exempel på namnens kulturarvsbärande kraft – hade inte namnet gått i arv från byggnad till byggnad hade vi nu inte en aning om att regeringen i dag sammanträder på samma plats där man för 300 år sedan tvagade sig och tog stärkande bad.
Läs mer
Staffan Nyström (red), 1992: Stockholms gatunamn.
