Skomakare, bliv vid ditt torp!
Efter semestern är det kanske många som börjar fundera på om det är dags att söka nya utmaningar i arbetslivet. Kanske prova något helt nytt? Men som många kloka talesätt som stammar från latin så finns även rådet att inte ge sig på sådant man inte behärskar: Sutor, ne ultra crepidam (Skomakare, bliv vid din läst). Tidigare har det funnits många skomakare i Sverige som blev vid sin läst tillräckligt länge för att lämna avtryck i namnskicket.
Enligt Lantmäteriets söktjänst Sök ortnamn
Länk till annan webbplats. finns det 404 platser idag som innehåller ordet skomakare. Om man söker i vårt ortnamnsregister finns det närmare 500 bebyggelsenamn och nästan 800 naturnamn som innehåller samma ord. Enbart namnet Skomakaretorp(et) har 54 träffar i vårt register. Lägger man till formen Skommar, som är en förkortad form, får man ytterligare 450 träffar i Ortnamnsregistret och 142 träffar i Lantmäteriets söktjänst.
Bakgrunden till namnen tycks oftast vara att en skomakare har bott eller brukat marken som avses. Ibland är det kanske lite andra bostäder än vad vi är vana vid idag, till exempel finns denna uppteckning av namnet Skomakarbergen i vårt arkiv: ”I berget finns det under en sten, Skomakarestenen, en grotta, där det bott en skomakare. Man har hittat sylar där.” Även ägande kunde ge avtryck i namnen, som i namnet Skomakarkyrkan i Gästrikland. Namnet uppstod under väckelserörelsen då en lada tillhörande en skomakare nyttjades som gudstjänstlokal.
Arkivkortet för uppteckningen av Skomakarebergen (källa: isof.se).
Andra uppteckningar innehåller uppgifter om att skomakare på något sätt förolyckats eller haft ett missöde på platsen, som till exempel namnet Skomakarbäcken i Östergötland som ska erinra om en drunkningsolycka, eller skäret Skomakaren i Jämtland där en skomakare ska ha kantrat men klarat sig. Sådana uppgifter kan ibland behöva tas med en nypa salt – det kan förstås vara så att den ursprungliga bakgrunden till namnet har fallit i glömska och nya namnförklaringssägner har uppstått.
Namnen kan ibland också visa på en vana som skomakaren hade. Dessa namn är mer speciella och har ofta en mer detaljerad förklaring som gör att förklaringen tycks riktig. Skomakarpasset är namn på ett jaktpass i Uppland där en skomakare alltid satt på pass enligt en uppteckning från 1972. Skomakarens huvud är namn på en sten i Mälaren strax norr om Sundbyholm. Anledningen till namnet får vi i en uppsats av Torsten Stenborg från 1931: ”Namnet har uppkommit därav, att byns skomakare alltid brukade sitta och meta vid denna plats. På långt håll såg man där huvudet på skomakaren.”
Alla namn innehållande ordet skomakare behöver förstås inte ha med en människa att göra. Det finns talrika namn innehållande en form av ordet på hällar, holmar, kobbar, ja, det mesta som sticker upp eller syns i eller vid vattnet. Dessa namn kan i vissa fall ha sitt ursprung i att en skomakare någon gång har kantrat där eller har det som sin favoritfiskeplats, men det finns möjligen även andra förklaringar. Dels finns det en typ av insekt, det vi ofta kallar skräddare, som framför allt i södra Sverige ibland har kallats skomakare. Dels kallades abborren för skomakare i stora delar av Sverige. En uppteckning i dialektsamlingarna gör skillnad på mörka abborrar, som kallades skomakare, och ljusa, som kallades skräddare. På Öland kunde även gråsuggor kallas för skomakare.
.jpg)
En skräddare eller, i vissa områden, en skomakare. (Foto: Åsa Berndtsson, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.)
Det är sammanfattningsvis inte helt lätt att veta hela bakgrunden till ett namn som innehåller ordet skräddare, men många gånger får vi ändå anta att det är en person som har satt avtryck i namnfloran. Vi får väl se om det uppstår några namn efter vår tids yrken. Systemutvecklarbacken? Controllergården? Naprapatsjön?
%20Elin%20Pihl_webb1_fotograf-joachim-bago.jpg)