Nytt material till ortnamnsregistret

I Isofs arkiv och digitala ortnamnsregister finns det redan miljontals namn uppskrivna, men det betyder inte att jobbet är slut ännu. Då och då dyker det upp nytt material som ska läggas in i samlingarna och det är inget som görs med ett enkelt knapptryck. Så, hur går det egentligen till när nytt material kommer in?

I början av november dök det upp en man som ville lämna in namnuppteckningar som han gjort i början av 80-talet från den lilla jämtländska byn Höla i Hallens socken. Han hade intervjuat ett par av de dåvarande invånarna om namnen på gårdar, torp, ängar, bäckar och liknande i området och sedan renskrivit den informationen i en lång lista. Han hade också ritat en egen karta baserad på Lantmäteriets ekonomiska kartor där han placerat ut namnen på rätt platser. Han hade även med sig två vanliga kartblad över Höla med omnejd där han gjort ytterligare markeringar. Trots allt jobb som lagts ner har det sedan inte gjorts något med dessa papper, utan de har legat och samlat damm under de senaste 40 åren. Nu ville han dock att materialet skulle komma till nytta och valde därför att lämna in allt till Isofs arkiv eftersom det där kan användas för framtida forskning och äntligen bli tillgängligt för allmänheten.

Vissa av namnen fanns redan inlagda i ortnamnsregistret efter tidigare uppteckningsinsatser från området och därför blev uppgift nummer 1 att identifiera vilka dessa var och sedan matcha ihop rätt nytt namn med rätt existerande huvudpost. Det var inte alltid helt lätt eftersom de ofta kunde skilja sig i stavning, ändelser eller andra små detaljer även om det var samma plats som åsyftades. Å andra sidan fanns det också flera tidigare inlagda namn som var väldigt lika de nya men som avsåg en annan närliggande plats och därmed inte skulle sammankopplas. Det krävdes en hel del sökande och resonerande för att lista ut vilka som faktiskt hörde ihop för att sedan kunna lägga in det nya namnet i systemet och koppla det till korrekt huvudpost.

Att lägga till en ny uppteckning

När man lägger in en ny uppteckning i registret behöver man fylla i mer information än själva namnet, till exempel vem upptecknaren är, uppteckningsåret, lokaltyp (gård, fält, vattendrag osv.), och hur det ska uttalas (om det angetts). Det finns även ett kommentarsfält där man kan lägga till ytterligare information om namnet eller uppteckningen i sig om det behövs. Det var flera av namnen från Höla som hade extra kommentarer om varför platsen hette som den gjorde eller vad den fyllt för syfte, och det vill vi självklart få med när allt digitaliseras.

Under tiden som material bearbetas är det i stort sett oundvikligt att man stöter på små problem eller att det dyker upp frågor. Till exempel saknades det information till vissa av namnen; antingen stod det inte vad det var för lokaltyp, eller så stod de med i listan men fanns inte utskrivna på kartan eller vice versa. Det fanns inte heller en teckenförklaring för de diakritiska tecken som använts för att beteckna uttalet av några namn. Vissa av dessa frågor kunde besvaras via mejl av upptecknaren själv, men andra var mer specifika för hur namnen skulle läggas in i själva systemet (som fortfarande är relativt nytt och håller på att utvecklas). Till exempel var vissa av namnen skrivna med dialektspecifika böjningar eller med helt uttalstrogen stavning, och vi har behövt diskutera huruvida dessa bör läggas in som de står (något som kan göra dem svåra att söka upp) eller om de borde normaliseras (alltså få en ”standardform”) i huvudposten och sedan låta den formen som upptecknaren själv skrivit stå som en variant under den. Detta är klurigt eftersom vi gärna vill bevara dialektformerna, och det finns inte någon garanti för att normaliseringen blir korrekt om den genomförs utan direkt kontakt med informanterna själva.

Vissa platser hade också flera angivna namn utan specificering av vilket som ansågs vara det huvudsakliga, och då behöver vi bestämma hur dessa borde läggas in på bästa sätt för att alla namnen ska synas och bli sökbara.

Att skapa nya huvudposter

Det fanns också en hel del namn som inte hade någon redan existerande huvudpost i registret och därmed behövde en helt ny. När man lägger till en ny huvudpost vill man gärna pricka ut var platsen ligger på en karta i det interna systemet, men eftersom uppgifterna är så pass gamla stämde inte alla fastighetsgränser eller byggnader överens med dagens lantmäterikarta vilket försvårade arbetet en aning. I det interna systemets karta syns inga fastighetsgränser alls och man fick därmed vara extra noggrann för att placera ut platserna på korrekt ställe. Eftersom det i detta material faktiskt fanns flera kartor där (nästan) alla namnen var utplacerade skulle det vara tråkigt om den informationen förlorades och därför lades mycket tid och arbete på att få till rätt koordinater.

Höla må vara litet men de upptecknade namnen var trots det upp emot 150 stycken, varav nästan 70 också behövde en helt ny huvudpost med utprickad position. Varje namn och dess tillhörande information matas in manuellt och kräver både tid, eftertanke, flera sökningar och många dubbelkontroller mellan kartor och register även i de allra simplaste fallen. Hela processen, från inlämning av materialet till dess publicering i det digitala ortnamnsregistret, har tagit några veckor men nu, efter mer än 40 år, kan dessa namn från Höla äntligen få se dagens (och datorskärmens) ljus!

/Felicia Svensson, praktikant