Skrabbhågna och andra höjder
”De lägste kallas af Jämtarne Ruar, hvarpå följa Vålar, så Hågnar och sist Stötar, som äro de högste, samt merendels hafva något högt och brandt skär” kan man läsa i Kungliga Svenska vetenskapsakademiens handlingar från 1763. Det finns onekligen en hel del olika begrepp för höjder på dagens karta, och hågna är ett element som ingår i flera ortnamn.
På båda sidor gränsen
Ortnamnsregistret ger oss ett åttiotal träffar på namn med huvudleden -hågna (eller ‑hogna), fantasieggande sammansättningar som Barfredhågna, Fruhågna eller varför inte Svinkhågna. Några av dessa namn är upptecknade från norra Dalarna men majoriteten är från Härjedalen och södra Jämtland. Antalet officiella svenska ortnamn på dagens karta är färre, drygt trettio, men utbredningen är densamma. Huvudleden ‑hågna har alltså en mycket tydlig lokal och västlig karaktär. Naturligt nog hittar man ett liknande kluster av namn på andra sidan den norska gränsen, till exempel Melshogna i Trøndelag och Grøthogna strax nedanför gränsen till Innlandet.
Det skuggade området visar den ungefärliga utbredningen av officiella, kartfästa namn med huvudleden -hågna (Sverige) och -hogna (Norge). Se Lantmäteriets karttjänst Ortnamn och den norska Norgeskart.
”Något oklart, hur formationen skall karakteriseras”
Elementet hågna i ortnamn är ett av många som beskriver höjder. ”Hågnar kallas t.ex. de parallella höjdsträckningar, som löpa över Funnäsdalsbergets hjässa” skriver O. Arvid Gudmundsson i en uppteckning från 1935. Föga förvånande uppvisar ortnamnen i ovan nämnda trakter en rik flora av höjdbeskrivande begrepp, ej klart avgränsade från varandra. Till exempel kan man på kartan hitta fjäll, hög, vål, stöt, hammare, berg, kläpp och klump på svenska. I samma område återfinns även sydsamiska namnelement som ‑baektie, -tjakhe, -gealta och -vaarta.
Är du skrabbig?
Med vad är då detta skrabb? Enligt en sammantagen bild är ordet tydligt pejorativt, alltså nedsättande eller med negativa konnotationer. Flera dialektupptecknare har råkat på ordet och nedtecknat betydelserna som ’mager’, ’svag’, ’sjukling’, ’elände’, ’dålighet’ osv. Sammansättningen skrabbslått från Ragunda i Jämtland noteras syfta på slåttermark av dålig kvalitet, ”t.ex. vägkanter, självväxt stenig mark o. likn.”. SAOB tar upp appellativet skrabb som ett nedsättande ord för kvinnor, där man syftar på att hon är t.ex. oduglig eller orkeslös. Det används även om både djur och föremål.
När vi vet detta så kan vi kanske förstå vad Carl Lindberg menar i uppteckningen från 1933 nedan, där han skriver ”namnet tros komma därav att den är lägre än Digerhågna”. Höjden är fjuttig i jämförelse, helt enkelt.
Arkivkort från det digitala ortnamnsregistret (DOR).
Var finns skrabb?
I våra samlingar finns många olika sammansatta namn som Skrabbhagen, Skrabbåkern, Skrabbröjningen etc. men också de enkla Skrabben eller Skrabban. De flesta namnen betecknar ägomark och terräng men några syftar även på mindre bebyggelser som torp. Där får man i flera fall räkna med att bebyggelsen fått namnet efter ett närliggande ägo- eller naturnamn. Namn innehållande skrabb i ortnamnsregistret finns i stort sett hela landet. Ett exempel från Småland är Skrabbhorvan, ett torp där de boende i sin tur kallades Skrabb och uppgavs vara av skrabbigt (dåligt) släkte. Ett annat exempel från Västerbotten är Skrabbhalsen, vilket benämner en myr, där upptecknarens kommentar är just ”dålig slåtter”.
Arkivkort från det digitala ortnamnsregistret (DOR).
PS. Andra ord på skr-
Skrabb är ett av många ord på det inledande konsonantklustret skr- med negativa betydelser, jämför med skraltig, skruttig, skräp(ig), skrynklig, skral, skröplig osv. Forskare som sysslar med ljudsymbolik kan peka på tendenser i språket, där vissa ljud blir sammankopplade med särskilda betydelsesfärer. Ett annat exempel är flera ord på skv- som har med vatten att göra, som skvätta, skvala, skvimpa, skvalpa. Det är spännande, men för att läsa mer om det hänvisar vi till specialisterna!
Läs mer
Åsa Abelin (1999): Studies in sound symbolism. Göteborg.
Eva Kärrlander (1993), Skrabbig och skrallig, karsk och katig. En semantisk studie av svenska dialektala adjektiv avseende hälsotillstånd.
Karttjänster
Lantmäteriets digitala tjänst Sök ortnamn
Länk till annan webbplats.
Norska Kartverkets digitala tjänst Norgeskart Länk till annan webbplats.
