Zacharias Topelius och Kuddnäs
För tvåhundra år sedan föddes den finländska författaren, redaktören och professorn Zacharias Topelius på gården Kuddnäs i Österbotten. Hur fick gården sitt namn och vad vet vi om själva personnamnet?
Kuddnäs gård i Nykarleby, Finland – Zacharias Topelius barndomshem.
Namn efter kohandlaren Kuddniss
I år är det 200 år sedan den finländska författaren, redaktören och professorn Zacharias Topelius föddes på gården Kuddnäs i Nykarleby i Österbotten. Gården ligger vid Lappo å, men tvärtemot vad man kunde vänta sig slingrar sig inte ån så att gården skulle kunna sägas ligga eller ha legat på något näs. Efterleden -näs har i detta namn troligen inte primärt betecknat ett näs, utan namnet har från början förts in som namn på en bebyggelse.
.jpg)
Zacharias Topelius.
I det här fallet lär det vara Zacharias Topelius själv som gav hemmanet namnet Kuddnäs på 1840-talet. Hemmanet hade då varit i familjens ägo i 30 år. Namnet var dock inte taget ur luften utan enligt Topelius systerson Zachris Schalins skrift Kuddnäs – Skalden Zacharias Topelius forna hemgårds historia
Länk till annan webbplats. nämns hemmanet 1684 i ett protokoll med namnet Kuddnissas. I senare handlingar benämns det också Kuddniss och Kuddnis.
Namnet ska gå tillbaka på ett binamn på en tidigare ägare, Nils Olofson, som var husbonde på hemmanet i början av 1600-talet. Förleden kudd- i binamnet tros åsyfta kor, som kallas ”kuddor” på den lokala dialekten, och Kuddniss själv antas antingen ha handlat med kor eller verkat som något slags veterinär. Kuddnissas är då helt enkelt en dialektal genitivform av binamnet, vilket följer ett vanligt bildningsmönster av gårdsnamn i Österbotten – till exempel Mattas, Ivars, Snickars, Smeds.
Dialektordet kudda
Dialektordet kudda om ’ko’ används enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål Länk till annan webbplats. i de flesta svenska dialekterna i Finland, endera med uttal med u eller med o. I en del fall används ordet främst i lockrop som ”kåm koddår, kåm koddår!” (exempel från Närpes), men i många dialekter som det vanliga ordet för ’ko som fött åtminstone en kalv’. Här i Sverige verkar ordet inte vara belagt i denna betydelse annat än på Gotland och där används formen kudda, i lockrop kuddu: ”De jär kibbar u kuddår. Kum kuddu!”. På Fårö förkommer ordet i formen kodda. Ordet finns också upptecknat i Blekinge och Småland, men då i betydelsen ’kviga’ eller ’kvigkalv’ och som förled i sammansättningen koddkalv ’kvigkalv’ finns det belagt förutom i Blekinge och Småland också i anslutande del av Östergötland.
Det verkar inte finnas något namn på Kudd- eller Kodd- i Sverige som skulle ha en säker tolkning som visar att namnet syftar på kor. Däremot finns det i svenska Finland enligt Namnledslexikonet Länk till annan webbplats. en hel drös namn som syftar på kor genom dialektformen kudda: Kuddbron, Kuddhagen, Kuddholmen, Kuddmossen, Kuddskogen, Kuddtådet, Kuddtåget, Kuddvägen, Kuddberg och Kuddgrundet.
Zacharias Topelius
Men tillbaka till Topelius. Han skrev sitt eget förnamn såväl Zacharias som Zachris och i finska kontexter ser man också den förfinskade formen Sakari användas. Efternamnet Topelius har en latiniserad form. Att personnamn latiniserades var vanligt som vi kunde se i artikeln Johannes, Olaus och Saxo. Ett senare mönster för latinisering var att foga latinets -(i)us till namnet på bärarens hemort; i Finland bar inte sällan hemorten ett finskt namn. Topelius förfäder bodde vid den här tiden på gården Toppila i Limingo nära Uleåborg, och gårdsnamnet utgör alltså grunden för efternamnet som först skrevs Toppelius. Namnet ändrades senare av en av släktgrenarna till Topelius.
Läs mer
Blomqvist, Marianne 2006: Vad heter finlandssvenskarna? Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner, volym 177.
Mikkonen, Pirjo & Sirkka Paikkala 1984: Sukunimet. Suomen kielen sanakirjat. Suomalainen nimikirja. Otava.
Ordbok över Finlands svenska folkmål Länk till annan webbplats. 1976–. Institutet för de inhemska språken.
Schalin, Zachris 1935: Kuddnäs. Skalden Zacharias Topelius forna hemgårds historia. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, CCLI.
Zilliacus, Kurt (red.) 1999: Namnledslexikon Länk till annan webbplats.. Institutet för de inhemska språken.
%20Leila%20mattfolk_webb_fotograf-joachim-bago.jpg)