Liedakka och Lieđek
Liedakka är det meänkieliska namnet på en ödegård som numera används som turiststuga i Karesuando socken i landskapet Lappland. Men vad vet vi egentligen om namnets ursprung?
Huvudbyggnaden i Liedakka/Lieđek. © Patrik Björnström 2010. www.liedakka.se.
Enligt en informant nämns platsen 1847 som en skatteenhet och förmodligen fanns det redan då någon typ av byggnad där. Runt 1860 anlades gården av samen Johan Josefsson Asplund (tidigare efternamn Nutti), som till en början enbart höll på med renskötsel men som senare även fick sin inkomst från jordbruk. Efter att Johan dog 1881 övertogs gården av äldste sonen Henrik. Henrik dog 1931 och familjen flyttade 1938 till Idivuoma. Gården har efter detta använts för jakt och fiske och till och med 1950-talet för boende under slåttertiden.
Lieđek på nordsamiska
Det nordsamiska namnet för gården, vilket det meänkieliska namnet går tillbaka på, är Lieđek. Lieđek är avlett från det nordsamiska appellativet lieđđi med betydelsen ´blomma´ Avledningsändelsen-k i nordsamiskan betecknar något som är gjort av grundordet eller med tanke på grundordets betydelse.
I Lainioälven vid bebyggelsen ligger ett sel med det meänkieliska namnet Liedakkasuanto, på nordsamiska Lieđeksavvon, där efterleden suanto/savvon betyder 'sel'. Söder om detta sel ligger en fors med det meänkieliska namnet Alanen Liedakkakoski, på nordsamiska Vuolit Lieđekguoika, där bestämningsleden alanen /vuolit betyder 'nedre' och efterleden koski/guoika betyder 'fors'. Forsen har också ett svenskt fastighetsnamn, som är Liedakkakurkkio strömfall. Den förra delen av namnet är uppenbarligen lånad från meänkieli och efterleden i detta namn, -kurkkio, betyder 'mindre vattenfall' och det svenska appellativet strömfall betyder 'mindre vattenfall' medan fastighetsnamnets efterled strömfall betyder ´fastighet, som har rätten att nyttja vattenkraft´. Det meänkieliska Liedakkakurkkio finns inte på kartor eller i vårt arkiv. Inte heller informanten kände till det meänkieliska namnet Liedakkakurkkio. Liedakkakurkkio har antagligen varit ett parallellnamn till det meänkieliska Alanen Liedakkakoski.
Liknande namn i omgivningen
Väster och sydväst om denna fors ligger bergsryggen med det meänkieliska namnet Liedakanselkä, på nordsamiska Lieđekčielgi, där förleden Liedakan är böjd i genitiv singular och efterleden selkä/čielgi betyder ´bergsrygg´. Informantens meänkieliska namnform är dock Liedakkaselkä, dvs. med förleden i nominativ singular. Intressant är att informanten berättade att han och andra meänkielitalande ofta använder den nordsamiska efterleden čielgi (dvs. Čielgi, vilket skulle kunna vara en nordsamisk kortform av namnet) när de talar meänkieli istället för Liedakanselkä ~ Liedakkaselkä. Förmodligen kommer detta av att dessa meänkielitalare talar med nordsamer om detta ortnamn och då har snappat upp det nordsamiska namnet eller den nordsamiska kortformen om en sådan finns bland nordsamerna.
Norr om deltat norr om det ovan nämnda selet ligger en fors med det meänkieliska namnet Ylinen Liedakkakoski, där bestämningsleden ylinen betyder ´övre´, vars namn på nordsamiska är Bajit Lieđekguoika, där bestämningsleden bajit betyder ´övre, högre´.
Öster om bebyggelsen Liedakka/Lieđek ligger ett berg med det meänkieliska namnet Liedakkavaara, på nordsamiska Lieđekvárri, där efterleden vaara/várri betyder ´berg´. Enligt informanten har berget två toppar med de meänkieliska namnen Ylinen Liedakkavaara och Alanen Liedakkavaara.
Ängsblommor på gården
Området runt Liedakka/Lieđek. © Lantmäteriet 2018. Medgivande I 2009/0714.
Bebyggelsens namn kommer enligt informanten av att det på platsen där man byggde gården fanns och fortfarande finns ängsblommor så som kung Karls spiror och fjällkvanne. Enligt informanten tog hans förfäder med sig renarna dit på bete på 1800-talet innan det fanns bebyggelse på platsen. Informanten antar att den primära namnbäraren har varit blomsterängarna och att namnet på dessa har varit det nordsamiska Lieđek, som sedan gården övertagit. Om det trots allt skulle vara så att blomsterängarna inte har haft något namn, så är det ändå så att Liedakkavaara/Lieđekvárri och Liedakkasuanto/Lieđeksavvon syftar på samma blomsterängar. Antagligen bör i så fall berget vara den primära namnbäraren och inte selet på grund av att berget är större och bebyggelsen bör ha fått namnet av berget. Bebyggelsens nordsamiska namn Lieđek är i så fall en ellips av bergets nordsamiska namn Lieđekvárri.
Det finns ytterligare ett till Liedakka-namn 13 km sydost om Liedakkavaara/Lieđekvárri, där ett berg bär det meänkieliska namnet Liedakkakero, där efterleden kero betyder ´kal rundformad bergstopp, högt upp liggande trädlöst fjällområde´ . Det finns inget nordsamiskt namn på några kartor för toppen, och inte heller någon uppteckning i vårt arkiv, men antagligen har det nordsamiska namnet varit *Lieđekčearru, där efterleden čearru betyder ´lågfjällsområde´. Detta namn var enbart känt för informanten genom kartor och han kunde inte förklara varför toppen bar detta namn. På eller nedanför detta berg bör någon typ av blommor växa.