Medeltida personnamn på Öland

Barbra, Bole, Gullof, Gundelle, Jutte och Ödvaste är några av de medeltida öningar vars namn vi känner till i dag.

Namn på Öland före 1600

Vad hette man på Öland förr i tiden, och kan man hitta äldre personnamn i de ölänska ortnamnen? Källorna från medeltiden är få, men några bevarade ledtrådar ger en glimt av öningarna.

Äldre källor kan ge oss en bild av hur man använde personnamn förr. Det är dock omöjligt att få en heltäckande bild eftersom mycket få av de namn som användes skrevs ned i skriftliga dokument. Dessutom är många skriftliga dokument från medeltiden inte bevarade till våra dagar.

Att komma från Öland verkar ha varit något som var värt att notera under medeltiden. I Kalmar stads medeltida tänkebok används nämligen ibland begreppet/tillnamnet Öning för ölänningar.

På Isof pågår arbetet med en ordbok över medeltida personnamn, Sveriges medeltida personnamn (SMP). I den behandlas i princip alla personnamn som bevarats i skriftliga källor från medeltidens Sverige. Utgår man från de delar av ordboken som kommit ut hittills (bokstäverna A–J) går det att säga något litet om förnamn som var speciella för Öland under medeltiden.

Ett namn som var speciellt vanligt på Öland (och i sydöstra Småland) under medeltiden var det bibliska namnet Abram (Abraham), som betyder ’upphöjd fader’.

Under slutet av 1500-talet var Per, Oluf, Nils, Anders och Lasse de vanligaste förnamnen på södra Öland. Några förnamn som troligen var unika för Öland under denna tid var Bole, Gervast, Gullof/-luf, Ödgisl(e) och Ödvaste. Några av de få kvinnonamn som finns belagda på Öland under slutet av 1500-talet är Birgitte, Giertrud, Gundell(e), Jutte, Madelenne, Mergrett, Barbra och Sire.

Unika namn på Öland under medeltiden

På södra Öland förekom under medeltiden ett namn som inte finns belagt alls på andra håll i Sverige. Det är Bærkvidh, belagt som patronymikon (fadersnamn) hos fasten Peder Berkwidhe i Möckleby och Gårdby härad år 1413. Namnets förled kommer antingen av det fornnordiska verbet bjarga som betyder ’rädda, hjälpa’ eller det fornsvenska barker ’bark’. Efterleden kommer av det fornnordiska viðr som betyder ’träd, skog’ och som lever kvar bland annat i ordet ved. Bærkvidh skulle också kunna hänga samman med de medeltida namnen Barkvidh eller Biærghvidh.

Dessutom finns två medeltida personnamn som bara finns belagda som rena personnamn på norra Öland, nämligen Hvæssing och Høgolf. Hvæssing är belagt som namn på en faste i ett dokument från Slättbo härad Huessing [i Gridby] den 21 juli år 1360. Hvæssing bodde alltså i Greby i Räpplinge socken. Namnet är bildat till det fornsvenska adjektivet hvas som betyder ’vass’. I andra delar av Sverige (Småland och Östergötland) finns det belagt i ortnamn och som tillnamn. Namnet Høgolf är belagt i samma dokument som Hvæssing (den 21/7 1360), i Høgolf Buska och även han var faste i Slättbo härad. Namnet Høgolf är troligen en dialektal variant av namnet Hyggiolf som finns belagt från medeltiden på olika platser i Sverige (bland annat på Öland). Förleden utgör en variant av en omljudd form av fornnordiskt hugr som betyder ’håg, tanke’ och efterleden är bildad till det fornsvenska ordet ulver som betyder ’varg’.

Personnamn i de sydöländska ortnamnen

I Algutsrum, belagt i en text från cirka år 1320 de Asgustzrume, består förleden av mansnamnet Asgot eller Asgut, som finns belagt redan under runsvensk tid. Detta personnamn är sammansatt av fornnodiskt as som betyder ’hednisk gud, asagud’ och efterleden gautr som kommer av singularformen av ett pluralt fornnordiskt gautar ’invånare i Götaland, götar’.

I Eriksöre i Torslunda socken, belagt den 11 juli 1377 j Eriksrør, ingår, föga förvånande, mansnamnet Erik. Detta nordiska namn är belagt redan under runsvensk tid som ÆirikR. Namnet betyder ’den framför andra mäktige, den synnerligen mäktige’. Namnet brukades i forntiden som konungsnamn. Bland forntida svenska konungar med detta namn märks Erik Ringsson (900-talet) och Erik Segersäll (avliden omkring år 995). Till namnets utbredning torde dyrkan av konung Erik den helige (född omkring 1125, död 18 maj 1160) ha bidragit.

I Gammalsby i Gräsgårds socken, belagt den 25 april 1396 i en latinskspråkig källa som in Gamalsby, ingår i förleden mansnamnet Gamal, som kommer av det fornsvenska adjektivet gamal som betyder ’gammal’.