Skidor, snö och snor i dalmålen

Från ander till vändskid. Vi tittar närmare på några skidiga och snöiga dialektord i dalmålen.

Kanske är det inte förvånande att dialekterna i Vasaloppets hemlandskap Dalarna har gott om dialektala ord och uttryck som rör snö och skidåkning. Här uppmärksammar vi några sådana ord från folkmålen i övre Dalarna. Orden och förklaringarna är hämtade från det omfattande verket Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD).

Till varje ord hittar du uttal (i fetad stil, se mer om ljudbeteckningar nedan), förklaring till ordet och uppgift om var i Dalarna det är belagt. En del ord har också exempelmeningar i uttalsnära skrift, och några ord har illustrationer som är hämtade från ordbokens illustrationshäften.

ander

annder betyder ’den kortare skidan av ett skidpar, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Sollerön och Lima.

andre

ąnnder, anndôr betyder ’den kortare skidan av ett skidpar, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Älvdalen, Rättvik och Boda.

andur

ąnndur, anndur, anndôr, anndor med flera betyder ’kortskida, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Djura, Malung, Venjan, Sollerön och Äppelbo.

andörja

ąnndyr, anndôrrja, annderja betyder ’permanent, under hela vintern öppethållet skidspår’ i Älvdalen, Malung, Lima och Transtrand.

dem add laggt-ôpp annderja ’de hade åkt upp det permanenta skidspåret’ (Lima)

brätte

brettä, brätte betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Orsa och Transtrand.

böka

boka betyder ’vräka ned (om snö)’ i Mora och Sollerön.

ä bokär å snjogär ’snön vräker ned’ (Sollerön)

el

eL betyder ’ränna, fåra, bl.a. på undersidan av skida’ i Lima och Transtrand.

fotskid

fotskidô betyder ’lång enkelskida, på vilken den åkande stod med ena foten, medan han sparkade framåt med den andra’ i Rättvik och Boda.

gökdämpen

jökdämmpen betyder ’sista snön som faller på våren’ i Gagnef.

katt

katt betyder ’trissa på skidstav’ i Bjursås.

kludda

kLudd(a), kludda, kLôdda betyder ’klibbas fast, klabba (om snö, jord etc.)’ i Våmhus, Mora, Sollerön, Ore, Orsa, Leksand, Siljansnäs och Bjursås.

ä kLuddä ’snön klabbar’ (Mora)

snön kLuddär unndär skona ’snön fastnar under skorna’ (Bjursås)

kluddföre

kLuddförä betyder ’klabbföre’ i Våmhus.

kluddsnö

kLuddsnjö betyder ’klabbsnö, våt kladdsnö’ i Våmhus.

ä a kemi Litä slajk kLuddsnjö i not, så i dag gor’nt ä te renn ǫ skajdom ’det har kommit lite sådan där kladdsnö inatt, så att idag går det inte att åka skidor’ (Våmhus)

kornsnö

kwônnsno betyder ’kornig snö’ i Orsa.

kringelsnö

kringgäLsnjö, kringôLsnö, kringäLsni med flera betyder ’små trinda snökorn, trindsnö, mjukt hagel’ i Mora, Leksand, Siljansnäs, Djura, och Mockfjärd.

kringla

krįnggeL, krįnggLa, kringgLa, kringgäL, kringgla, kringLa, kLingLa, kLinggLa betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa, Ore, Rättvik, Boda, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Ål, Djura, Gagnef, Mockfjärd, Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand.

krämpa

kreppa, kräppa betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Venjan, Orsa, Ore och Transtrand.

lillskid

Lihllskäjd betyder ’den kortare skidan av ett skidpar, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Sollerön.

långskid

Ląunggskajð, Långgskejd, Långskejd, lônggskajd, långskidô betyder ’den längre vänsterskidan’ i Älvdalen, Våmhus, Venjan, Sollerön, Orsa, Rättvik och Boda.

löpa

Läp(a) betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen.

löper

Läpär betyder ’trissa (t.ex. som del av skidstav)’ i Sollerön.

löpskid

löpsjir, löpstji betyder ’den längre vänsterskidan’ i Järna och Malung.

mylsa

myllsa betyder ’gå mödosamt i lös (och djup) snö eller modd’ i Våmhus, Mora, Leksand och Siljansnäs.

i myllsär å gor, men kumm då rakt inggan weg ’jag går i den djupa snön, men kommer (då) alls ingenstans’ (Mora)

nasar

näsär, nasôr betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Mora, Sollerön, Orsa, Ore, Rättvik, Boda och Leksand.

nysnö

nisno, nysnjö betyder ’nyfallen snö’ i Leksand, Siljansnäs och Bjursås.

näv

nev, näv betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa och Ore.

puls

pulls betyder ’skidstav’ i Venjan.

pöla

pöLa betyder ’pulsa i snö’ i Våmhus och Mora.

ruta

ruta betyder ’trissa på skidstav’ i Rättvik och Boda.

rännskid

rännskäjd, rännskid betyder ’lång vänsterskida, löpskida’ i Sollerön, Rättvik och Boda.

skarföre

skarôför betyder ’så hård skare, att man kan gå eller köra på den’ i Malung.

skarra

skarra betyder ’bromsa med skidstav i nedförsbacke’ i Floda och Järna.

skarskräpa

skåråskräp betyder ’tunn hinna av is, helt tunn skare’ i Älvdalen.

skid

skajð, skejd, skäjd, skajd, skid, sji, sjir, stsi, stji betyder ’skida att löpa med på snö’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Sollerön, Ore, Venjan, Orsa, Rättvik, Boda, Leksand, Siljansnäs, Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand.

skida

skejda, sjia, stsia, stjia betyder ’löpskida att färdas med på snö’ i Venjan, Bjursås, Ål, Gagnef och Mockfjärd.

gok-åjt å renn lit skejdur ’gå ut och åk litet skidor’ (Venjan)

skiddörja

skajddyra betyder ’permanent, genom mycken trafik under hela vintern öppethållet skidspår’ i Våmhus.

skidföre

skajfyör, skejdför, skajdferä, skiförô, sjiförä, sjirförä, sjirföre, stsifôr, stjifäre betyder ’(bra) före för skidåkning’ Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Boda, Bjursås, Nås, Floda, Järna, Malung, Lima och Transtrand.

skidhark

skajðarrk betyder ’hälband eller tåbindsle till skida, skidbindsle’ i Älvdalen.

skidhorn

skajðųönn, skajðwånn, stsihônn betyder

1. ’särskilt behandlat bockhorn, ingående som fotögla i skidbindslet’ i Älvdalen och Mora.
2. ’uppåtböjd främre del av skida, skidnos’ i Malung.

skidkringla

skajkrįnggeL, skajdkringgla, stsikLingLa, stjikLing(g)La betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen, Orsa, Malung, Lima och Transtrand.

skidkäpp

sjitjäpp, stsitsäpp, stjitjäpp betyder ’skidstav’ i Malung, Lima och Transtrand.

skidladda och -ludda

stjiladda, sjilôdda betyder ’skinnskodd, grov tåhätta av tagel eller hår, använd vid skidåkning’ i Lima, Transtrand och Äppelbo.

skidpar

skejdpar, skidpar, stjipar betyder ’uppsättning av en lång och en kort skida’ i Venjan, Rättvik, Boda och Transtrand.

skidpuls

skejdpulls betyder ’skidstav’ i Venjan.

skidpulskringla

skejdpulskringgLa betyder ’trissa på skidstav’ i Venjan.

skidpump

skäjdpummp betyder ’skidstav’ i Sollerön.

skidränna

skajdrenną, skäjdränna, skidränna, skiränna betyder ’permanent skidspår, som genom mycken trafik hålls öppet hela vintern’ i Orsa, Ore, Rättvik, Boda och Lima.

skidspår

skajspuôr, skajdspuôr, skejdspor, skajdspör, skäjdspôr, skidspôr, sjispôr, stsispôr betyder ’(icke permanent) av skidåkare uppåkt spår’ i Älvdalen, Våmhus, Venjan, Orsa, Ore, Rättvik, Boda, Bjursås, Gagnef, Floda och Malung.

skidstav

skejdstav, skidstav, sjistav, sjirstav betyder ’vid skidåkning använd stav’ i Venjan, Rättvik, Boda, Bjursås, Gagnef och Järna.

skidstavstrissa

skäjstafstrissa betyder ’trissa på skidstav’ i Ore.

skidstör

skaj(ð)stor, skajðstor, skejdstor betyder ’skidstav’ i Älvdalen, Våmhus, Mora och Venjan.

skidstörlöpa

skajstoLäp(a) betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen.

skid(s)vidja

skaj(ð)wi, skajswiða, sjivia, stsivia, stjiväja betyder ’skidbindsle av horn el. vidjor’ i Älvdalen, Bjursås, Malung, Lima och Transtrand.

skidtåga

skäjdtugu, skajtuga betyder ’skidbindsle av horn el. vidjor’ i Mora och Orsa.

skorra

skurra, skôrra betyder ’bromsa skidor genom att släpa och trycka stavarna mot snön’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Rättvik och Boda.

slarva

hlarrva betyder ’stor, våt snöflinga’ i Älvdalen.

e snaj hlarrvųm ’det snöar stora, våta flingor’

snok

snok betyder ’uppåtböjd, främre del av skida eller med’ i Mora, Venjan, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Djura, Gagnef och Nås.

snö

snjųô, snjo, sno, snö, snjö, snjög, sni, sny m.fl. betyder

1. ’nederbörd (om vintern) i form av fruset kristalliserat vatten, snö’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Sollerön, Ore, Venjan, Djura, Gagnef, Äppelbo, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Järna, Nås, Ål, Malung, Lima, Transtrand, Mockfjärd och Floda.
   
   ä boker-nid snjon ’det vräker ned (el. faller ymnigt med) snö’ (Venjan)
   
   onggan kôllte-se da-i sn(j)önam ’barnen rullar sig (där) i snön’ (Lima)
2. ’snömängd, som faller under ett snöfall’ i Lima och Transtrand.
   
   ä sprakko i älam; ä kåmm fôll äjn stosnjö ’det sprakar i elden; det kommer nog ett stort snöfall’ (Transtrand)
   
   ä jä va äjn stor snjö hä ’det här var ett stort snöfall det’ (Transtrand)

snöa

snaja, snąja, sniga, snjoga, sno, snoga, snuga, snyga, snjö med flera betyder ’falla snö, snöa’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Ore, Orsa, Rättvik, Leksand, Siljansnäs, Ål, Bjursvik, Djura, Mockfjärd, Gagnef, Äppelbo, Floda, Nås, Järna, Malung, Lima och Transtrand.

bar eð edd įnt snieð ’bara det inte snöade (eg. hade inte snöat)’ (Älvdalen)

e bô snąjr ô drajv ’det både snöar och yr’ (Orsa)

ä snjogär gambäL kelinggär minn töjökkser ’det snöar gamla käringar med täljyxor’ (Sollerön)

snödask

sn(j)ödassk betyder ’oväntat, häftigt snöfall; större snömängd efter ett kort, intensivt snöfall’ i Malung.

snödimp

snǫdimmp, snjödimmp betyder ’större häftigt snöfall’ i Bjursås och ’mängd av nedfallande snö från tak eller dylikt’ i Orsa.

i fikk jen rikktigan snǫdimmp ǫ mi ’jag fick ett (riktigt) stort snösjok över mig’ (Orsa)

snödomt

sn(j)ödommt betyder ’litet och lätt fallande snö, litet snöfall’ i Lima.

snödämma

snjodemmba betyder ’litet snöfall’ i Venjan.

snödätt

sn(j)ödätt betyder ’litet snöfall’ i Malung, Lima och Transtrand.

snödätta

snjųôdätt betyder ’häftigt snöfall eller den därunder nyfallna snömängden’ i Älvdalen.

snöfana

sn(j)öfanu betyder ’snödriva’ i Malung.

snöflasa

snifLasa betyder ’snöa’ i Mockfjärd.

snöflyg

snöfLig betyder kollektivt: ’enstaka snöflingor som far i luften’ i Boda.

ä snöfLig utô ’det är (kringfarande, -flygande) snöflingor ute (i luften)’

snögnista

snjögnisst betyder ’snöa spridda flingor’ i Lima.

snögrimmel

snjögrimmäL betyder ’litet lätt snöfall, som breder sig tunt över marken’ i Malung.

ä a kummi e sn(j)ögrimmäL; ä e då-nt meä hänn battjin synns djönnom ä ’det har kommit ett litet snöfall; det är (då) inte mer (snö) än att marken syns igenom (det)’

snöhandske

snjöhasstji, snjöhasstje betyder ’stor (våt) snöflinga’ i Malung och Transtrand.

snöhela

snjöhiLa betyder ’tunt täcke av (rimfrost el.) snö’ i Järna.

snörim

snjųörim, snjorim, snjörim betyder ’tunn beläggning av nyfallen, finkornig snö’ i Älvdalen, Venjan, Leksand, Siljansnäs och Malung.

snöringel

snjöringgeL betyder ’lätt snö på marken, spårsnö’ i Transtrand.

stjärnsnö

sjärnsnö betyder kollektivt ’stjärnformiga snöflingor (förebådande stark kyla)’ i Äppelbo.

ståp

stup, stôp med flera betyder ’blandning av snö och vatten ovanpå is, snösörja’ i Mora, Sollerön, Ore, Boda och Äppelbo.

jä full nôdi stôpô ’jag föll ned i snösörjan’ (Boda)

ståpig

stôpu betyder ’full av snösörja’ i Boda.

stäckigskida

stäkkusjia betyder ’kort sparkskida i par med lång löpskida’ i Ål.

suva

suva betyder ’pulsa i snö’ i Älvdalen.

trissa

trissa, tryssa betyder ’trissa exempelvis på skidstav’ i Älvdalen, Mora, Sollerön, Orsa, Ål, Järna, Malung, Lima och Transtrand.

tåvidja

tåvia, tåväja betyder ’tåbindsle på skida’ i Malung, Lima och Transtrand.

vändskid

wenndskajd betyder ’kort högerskida, sparkskida’ i Våmhus.