- Startsida
- Lär dig mer
- Webbutställningar
- I Vasaloppets spår
- Skidor, snö och snor i dalmålen
Skidor, snö och snor i dalmålen
Från ander till vändskid. Vi tittar närmare på några skidiga och snöiga dialektord i dalmålen.
%20skidillustrationer-O%C3%96D.jpg)
Skidhorn och skidladda – några skidrelaterade dialektord från folkmålen i övre Dalarna.
Kanske är det inte förvånande att dialekterna i Vasaloppets hemlandskap Dalarna har gott om dialektala ord och uttryck som rör snö och skidåkning. Här uppmärksammar vi några sådana ord från folkmålen i övre Dalarna. Orden och förklaringarna är hämtade från det omfattande verket Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD).
Till varje ord hittar du uttal (i fetad stil, se mer om ljudbeteckningar nedan), förklaring till ordet och uppgift om var i Dalarna det är belagt. En del ord har också exempelmeningar i uttalsnära skrift, och några ord har illustrationer som är hämtade från ordbokens illustrationshäften.
ander
annder betyder ’den kortare skidan av ett skidpar, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Sollerön och Lima.
andre
ąnnder, anndôr betyder ’den kortare skidan av ett skidpar, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Älvdalen, Rättvik och Boda.
andur
ąnndur, anndur, anndôr, anndor med flera betyder ’kortskida, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Djura, Malung, Venjan, Sollerön och Äppelbo.

”Andur” från OÖD, häfte 9: Illustrationer A–F.
andörja
ąnndyr, anndôrrja, annderja betyder ’permanent, under hela vintern öppethållet skidspår’ i Älvdalen, Malung, Lima och Transtrand.
dem add laggt-ôpp annderja ’de hade åkt upp det permanenta skidspåret’ (Lima)
brätte
brettä, brätte betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Orsa och Transtrand.
böka
boka betyder ’vräka ned (om snö)’ i Mora och Sollerön.
ä bokär å snjogär ’snön vräker ned’ (Sollerön)
el
eL betyder ’ränna, fåra, bl.a. på undersidan av skida’ i Lima och Transtrand.
fotskid
fotskidô betyder ’lång enkelskida, på vilken den åkande stod med ena foten, medan han sparkade framåt med den andra’ i Rättvik och Boda.
gökdämpen
jökdämmpen betyder ’sista snön som faller på våren’ i Gagnef.
katt
katt betyder ’trissa på skidstav’ i Bjursås.
kludda
kLudd(a), kludda, kLôdda betyder ’klibbas fast, klabba (om snö, jord etc.)’ i Våmhus, Mora, Sollerön, Ore, Orsa, Leksand, Siljansnäs och Bjursås.
ä kLuddä ’snön klabbar’ (Mora)
snön kLuddär unndär skona ’snön fastnar under skorna’ (Bjursås)
kluddföre
kLuddförä betyder ’klabbföre’ i Våmhus.
kluddsnö
kLuddsnjö betyder ’klabbsnö, våt kladdsnö’ i Våmhus.
ä a kemi Litä slajk kLuddsnjö i not, så i dag gor’nt ä te renn ǫ skajdom ’det har kommit lite sådan där kladdsnö inatt, så att idag går det inte att åka skidor’ (Våmhus)
kornsnö
kwônnsno betyder ’kornig snö’ i Orsa.
kringelsnö
kringgäLsnjö, kringôLsnö, kringäLsni med flera betyder ’små trinda snökorn, trindsnö, mjukt hagel’ i Mora, Leksand, Siljansnäs, Djura, och Mockfjärd.
kringla
krįnggeL, krįnggLa, kringgLa, kringgäL, kringgla, kringLa, kLingLa, kLinggLa betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa, Ore, Rättvik, Boda, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Ål, Djura, Gagnef, Mockfjärd, Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand.
krämpa
kreppa, kräppa betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Venjan, Orsa, Ore och Transtrand.
lillskid
Lihllskäjd betyder ’den kortare skidan av ett skidpar, använd till att sparka ifrån vid skidåkning’ i Sollerön.
långskid
Ląunggskajð, Långgskejd, Långskejd, lônggskajd, långskidô betyder ’den längre vänsterskidan’ i Älvdalen, Våmhus, Venjan, Sollerön, Orsa, Rättvik och Boda.
löpa
Läp(a) betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen.
löper
Läpär betyder ’trissa (t.ex. som del av skidstav)’ i Sollerön.
löpskid
löpsjir, löpstji betyder ’den längre vänsterskidan’ i Järna och Malung.
mylsa
myllsa betyder ’gå mödosamt i lös (och djup) snö eller modd’ i Våmhus, Mora, Leksand och Siljansnäs.
i myllsär å gor, men kumm då rakt inggan weg ’jag går i den djupa snön, men kommer (då) alls ingenstans’ (Mora)
nasar
näsär, nasôr betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Mora, Sollerön, Orsa, Ore, Rättvik, Boda och Leksand.
nysnö
nisno, nysnjö betyder ’nyfallen snö’ i Leksand, Siljansnäs och Bjursås.
näv
nev, näv betyder ’uppåtböjd, främre del av skida el. med’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa och Ore.
puls
pulls betyder ’skidstav’ i Venjan.
pöla
pöLa betyder ’pulsa i snö’ i Våmhus och Mora.
ruta
ruta betyder ’trissa på skidstav’ i Rättvik och Boda.
rännskid
rännskäjd, rännskid betyder ’lång vänsterskida, löpskida’ i Sollerön, Rättvik och Boda.
skarföre
skarôför betyder ’så hård skare, att man kan gå eller köra på den’ i Malung.
skarra
skarra betyder ’bromsa med skidstav i nedförsbacke’ i Floda och Järna.
skarskräpa
skåråskräp betyder ’tunn hinna av is, helt tunn skare’ i Älvdalen.
skid
skajð, skejd, skäjd, skajd, skid, sji, sjir, stsi, stji betyder ’skida att löpa med på snö’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Sollerön, Ore, Venjan, Orsa, Rättvik, Boda, Leksand, Siljansnäs, Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand.
skida
skejda, sjia, stsia, stjia betyder ’löpskida att färdas med på snö’ i Venjan, Bjursås, Ål, Gagnef och Mockfjärd.
gok-åjt å renn lit skejdur ’gå ut och åk litet skidor’ (Venjan)
skiddörja
skajddyra betyder ’permanent, genom mycken trafik under hela vintern öppethållet skidspår’ i Våmhus.
skidföre
skajfyör, skejdför, skajdferä, skiförô, sjiförä, sjirförä, sjirföre, stsifôr, stjifäre betyder ’(bra) före för skidåkning’ Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Boda, Bjursås, Nås, Floda, Järna, Malung, Lima och Transtrand.
skidhark
skajðarrk betyder ’hälband eller tåbindsle till skida, skidbindsle’ i Älvdalen.
skidhorn
skajðųönn, skajðwånn, stsihônn betyder
- ’särskilt behandlat bockhorn, ingående som fotögla i skidbindslet’ i Älvdalen och Mora.
- ’uppåtböjd främre del av skida, skidnos’ i Malung.

”Skidhorn” från OÖD, häfte 38: Illustrationer S–Stupteln.
skidkringla
skajkrįnggeL, skajdkringgla, stsikLingLa, stjikLing(g)La betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen, Orsa, Malung, Lima och Transtrand.
skidkäpp
sjitjäpp, stsitsäpp, stjitjäpp betyder ’skidstav’ i Malung, Lima och Transtrand.
skidladda och -ludda
stjiladda, sjilôdda betyder ’skinnskodd, grov tåhätta av tagel eller hår, använd vid skidåkning’ i Lima, Transtrand och Äppelbo.

”Skidladda” från OÖD, häfte 38: Illustrationer S–Stupteln.
skidpar
skejdpar, skidpar, stjipar betyder ’uppsättning av en lång och en kort skida’ i Venjan, Rättvik, Boda och Transtrand.
skidpuls
skejdpulls betyder ’skidstav’ i Venjan.
skidpulskringla
skejdpulskringgLa betyder ’trissa på skidstav’ i Venjan.
skidpump
skäjdpummp betyder ’skidstav’ i Sollerön.
skidränna
skajdrenną, skäjdränna, skidränna, skiränna betyder ’permanent skidspår, som genom mycken trafik hålls öppet hela vintern’ i Orsa, Ore, Rättvik, Boda och Lima.
skidspår
skajspuôr, skajdspuôr, skejdspor, skajdspör, skäjdspôr, skidspôr, sjispôr, stsispôr betyder ’(icke permanent) av skidåkare uppåkt spår’ i Älvdalen, Våmhus, Venjan, Orsa, Ore, Rättvik, Boda, Bjursås, Gagnef, Floda och Malung.
skidstav
skejdstav, skidstav, sjistav, sjirstav betyder ’vid skidåkning använd stav’ i Venjan, Rättvik, Boda, Bjursås, Gagnef och Järna.

”Skidstav” från OÖD, häfte 38: Illustrationer S–Stupteln.
skidstavstrissa
skäjstafstrissa betyder ’trissa på skidstav’ i Ore.
skidstör
skaj(ð)stor, skajðstor, skejdstor betyder ’skidstav’ i Älvdalen, Våmhus, Mora och Venjan.
skidstörlöpa
skajstoLäp(a) betyder ’trissa på skidstav’ i Älvdalen.
skid(s)vidja
skaj(ð)wi, skajswiða, sjivia, stsivia, stjiväja betyder ’skidbindsle av horn el. vidjor’ i Älvdalen, Bjursås, Malung, Lima och Transtrand.
skidtåga
skäjdtugu, skajtuga betyder ’skidbindsle av horn el. vidjor’ i Mora och Orsa.
skorra
skurra, skôrra betyder ’bromsa skidor genom att släpa och trycka stavarna mot snön’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Rättvik och Boda.
slarva
hlarrva betyder ’stor, våt snöflinga’ i Älvdalen.
e snaj hlarrvųm ’det snöar stora, våta flingor’
snok
snok betyder ’uppåtböjd, främre del av skida eller med’ i Mora, Venjan, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Djura, Gagnef och Nås.
snö
snjųô, snjo, sno, snö, snjö, snjög, sni, sny m.fl. betyder
- ’nederbörd (om vintern) i form av fruset kristalliserat vatten, snö’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Sollerön, Ore, Venjan, Djura, Gagnef, Äppelbo, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Järna, Nås, Ål, Malung, Lima, Transtrand, Mockfjärd och Floda.
ä boker-nid snjon ’det vräker ned (el. faller ymnigt med) snö’ (Venjan)
onggan kôllte-se da-i sn(j)önam ’barnen rullar sig (där) i snön’ (Lima) - ’snömängd, som faller under ett snöfall’ i Lima och Transtrand.
ä sprakko i älam; ä kåmm fôll äjn stosnjö ’det sprakar i elden; det kommer nog ett stort snöfall’ (Transtrand)
ä jä va äjn stor snjö hä ’det här var ett stort snöfall det’ (Transtrand)
snöa
snaja, snąja, sniga, snjoga, sno, snoga, snuga, snyga, snjö med flera betyder ’falla snö, snöa’ i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Ore, Orsa, Rättvik, Leksand, Siljansnäs, Ål, Bjursvik, Djura, Mockfjärd, Gagnef, Äppelbo, Floda, Nås, Järna, Malung, Lima och Transtrand.
bar eð edd įnt snieð ’bara det inte snöade (eg. hade inte snöat)’ (Älvdalen)
e bô snąjr ô drajv ’det både snöar och yr’ (Orsa)
ä snjogär gambäL kelinggär minn töjökkser ’det snöar gamla käringar med täljyxor’ (Sollerön)
snödask
sn(j)ödassk betyder ’oväntat, häftigt snöfall; större snömängd efter ett kort, intensivt snöfall’ i Malung.
snödimp
snǫdimmp, snjödimmp betyder ’större häftigt snöfall’ i Bjursås och ’mängd av nedfallande snö från tak eller dylikt’ i Orsa.
i fikk jen rikktigan snǫdimmp ǫ mi ’jag fick ett (riktigt) stort snösjok över mig’ (Orsa)
snödomt
sn(j)ödommt betyder ’litet och lätt fallande snö, litet snöfall’ i Lima.
snödämma
snjodemmba betyder ’litet snöfall’ i Venjan.
snödätt
sn(j)ödätt betyder ’litet snöfall’ i Malung, Lima och Transtrand.
snödätta
snjųôdätt betyder ’häftigt snöfall eller den därunder nyfallna snömängden’ i Älvdalen.
snöfana
sn(j)öfanu betyder ’snödriva’ i Malung.
snöflasa
snifLasa betyder ’snöa’ i Mockfjärd.
snöflyg
snöfLig betyder kollektivt: ’enstaka snöflingor som far i luften’ i Boda.
ä snöfLig utô ’det är (kringfarande, -flygande) snöflingor ute (i luften)’
snögnista
snjögnisst betyder ’snöa spridda flingor’ i Lima.
snögrimmel
snjögrimmäL betyder ’litet lätt snöfall, som breder sig tunt över marken’ i Malung.
ä a kummi e sn(j)ögrimmäL; ä e då-nt meä hänn battjin synns djönnom ä ’det har kommit ett litet snöfall; det är (då) inte mer (snö) än att marken syns igenom (det)’
snöhandske
snjöhasstji, snjöhasstje betyder ’stor (våt) snöflinga’ i Malung och Transtrand.
snöhela
snjöhiLa betyder ’tunt täcke av (rimfrost el.) snö’ i Järna.
snörim
snjųörim, snjorim, snjörim betyder ’tunn beläggning av nyfallen, finkornig snö’ i Älvdalen, Venjan, Leksand, Siljansnäs och Malung.
snöringel
snjöringgeL betyder ’lätt snö på marken, spårsnö’ i Transtrand.
stjärnsnö
sjärnsnö betyder kollektivt ’stjärnformiga snöflingor (förebådande stark kyla)’ i Äppelbo.
ståp
stup, stôp med flera betyder ’blandning av snö och vatten ovanpå is, snösörja’ i Mora, Sollerön, Ore, Boda och Äppelbo.
jä full nôdi stôpô ’jag föll ned i snösörjan’ (Boda)
ståpig
stôpu betyder ’full av snösörja’ i Boda.
stäckigskida
stäkkusjia betyder ’kort sparkskida i par med lång löpskida’ i Ål.
suva
suva betyder ’pulsa i snö’ i Älvdalen.
trissa
trissa, tryssa betyder ’trissa exempelvis på skidstav’ i Älvdalen, Mora, Sollerön, Orsa, Ål, Järna, Malung, Lima och Transtrand.
tåvidja
tåvia, tåväja betyder ’tåbindsle på skida’ i Malung, Lima och Transtrand.
vändskid
wenndskajd betyder ’kort högerskida, sparkskida’ i Våmhus.
Snoriga ord
Förutom snö och skidor förekommer det en del snorande i skidspåret. Därför avslutar vi med några dialektord för snor i olika former:
snorbjälla
snorbjälla betyder ’klump eller slimsa av snuvslem’ i Mora.
snordylla, snordylle
snordylla, snôrdill betyder ’hängande snuvsträng, snorslimsa’ i Våmhus och Orsa.
åj ukan lônggąn snôrdilla du a ’oj en sådan lång snorslimsa du har!’ (Orsa)
snorgirsa
snordjissa betyder ’ur näsan flytande slem el. snorslimsa’ i Våmhus.
snorhelda
snôrhälla betyder ’ansamling, sträng etc. av snor (hängande under näsan)’ i Lima.
snorkilling
snotjilįngg, snortjilingg, snôrtjilingg, snôrtjilling m.fl. betyder ’ur näsan flytande slem- eller snorslimsa, snorsträng’ i Älvdalen, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa, Ore, Rättvik, Leksand, Bjursås, Ål, Nås, Järna, Malung, Lima och Transtrand.
snorklässa
snôrkLässa betyder ’snorloska eller ‑klump’ i Malung.
snorvinde
snôrvinnda betyder ’sammanhängande slimsa av snor, som man med handen slänger ut ur näsan’ i Järna.
Mer om dialekter i Dalarna
Orden på den här sidan är hämtade från Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD) som bygger på Isofs omfattande dialektsamlingar. Ordboken omfattar 46 häften, där det sista kommer att publiceras år 2022. Ordbokens delar går att läsa kostnadsfritt som pdf, eller att beställa i tryckt format. Läs mer på sidan Ordbok över folkmålen i övre Dalarna.
I kunskapsbanken Lär dig mer om svenska dialekter kan du läsa mer om dialekterna i Dalarna.
På Dialektkartan Länk till annan webbplats. kan du också lyssna på dialektinspelningar från olika delar av landskapet.