Så klär sig kranskullan och kransmasen

Kranskullan har funnits med i Vasaloppet sedan 1922. När kvinnor tilläts delta tillkom en kransmas. Båda är vanligtvis klädda i Moradräkten.

Vid Vasaloppets mål, det första året, stod två dräktklädda morakullor. Den ena hette Therese Eliasson och hon blev helt spontant tillfrågad om hon ville hänga lagerkransen över segraren. Det tackade hon ja till. Segraren, Ernst Alm, visste inte om vad som skulle hända vid målet och när Therese kom med kransen puttade han först undan henne och stakade vidare. Men när han körde in i en snödriva passade hon på att hänga på honom kransen.

Kranskullan blev en succé som fortsatt sedan dess. När det blev kvinnor i skidspåret tillkom en kransmas. Först var det en liten pojke, men det blev senare, liksom kranskullan, en yngre ogift person själv aktiv i IFK Mora eller Sälens IF:s verksamheter. I dag gäller det också att vara en god representant och förebild för idrotten och att vara en god ledare, funktionär och/eller aktiv idrottare. Att utses till kranskulla eller kransmas har blivit ärofyllda uppdrag och de är viktiga ambassadörer för Vasaloppet.

Klädseln har varierat något, men är i stort sett den samma. En levande tradition följer ju i viss mån modet, bland annat när det gäller längd på kjolen och vilka tillbehör som används. Något år har de även haft andra folkdräkter. Just i år kommer masen att ha Transtrandsdräkt på sig, eftersom den är från hans hembygd.

Kranskullans nuvarande huvudbonad, rödhilkan, komponerades i början av 1900-talet av Gustaf Ankarcrona, i samråd med Anders Zorn. Ankarcrona var också konstnär, intresserad av allmogekultur och bosatt i Leksand. Han tyckte det såg för tarvligt ut med den huvudduk som annars bars i Mora. Hilkan i rött kläde bars från början över en vit solhilka i linne eller bomull och håret var alltid uppbundet. Den var under en period vid 1900-talets början en omtyckt huvudbonad bland ogifta kvinnor. Under 1970-talet fick den en renässans genom Vasaloppet.

Moradräkten från topp till tå

Vi tar en närmare titt på kranskullans och kransmasens moradräkter som bärs vintertid. Benämningarna på och förklaringarna till dräktens olika delar är hämtade från Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD). Den kursiverade texten anger det dialektala uttalet.