Anders Pers och gårdsnamn i Dalarna

Vasaloppets pappa Anders Pers hade ett efternamn som bildats från ett gårdsnamn. Gårdsnamnen har använts som officiella namn i framför allt Dalarna, och är fortfarande i dag ett levande namnskick.

Svartvitt fotografi av man vid skrivbord som läser tidning.

Det var under sin tid som huvudredaktör för Vestmanlands Läns Tidning som Anders Pers i en artikel initierade Vasaloppet. Foto: Västmanlands läns museum.

Gårdsnamn i Dalarna

Vasaloppets ”pappa” anses vara politikern och journalisten Anders Pers, född i Mora 1860. Hans föräldrar var Pers Mats Matsson och Rull Kerstin Andersdotter. Han gifte sig 1884 med Kånåhols Anna Andersdotter, som var dotter till lantbrukaren Kånåhols Anders Andersson och Kuver Maja Persdotter.

De kursiverade namnen ovan är så kallade gårdsnamn. De användes som officiella namn framförallt i Dalarna och i de delar av Hälsingland och Gästrikland som angränsar till Dalarna. Gårdsnamnen tog man ofta med sig när man flyttade till en ny gård eller en annan by, och i många fall omvandlades de till efternamn.

Det namnskick som många av oss i dag ser som självklart, med ett eller flera förnamn och ett eller två efternamn som vi ofta ärvt av våra föräldrar, har inte särskilt lång hävd. Vi behöver inte gå långt bakåt i tid för att hitta ett samhälle där alla kände alla, och där det ännu inte hade uppstått något behov av officiella efternamn. Det förråd av förnamn som man valde ur var likväl relativt begränsat, i synnerhet eftersom uppkallelsebruket var så utbrett – man gav ofta barnen namn som ens föräldrar eller far- och morföräldrar bar – och när det fanns för många i samma by som hette Mats eller Erik eller Karin var en av lösningarna att precisera med ett gårdsnamn. Då kunde Mats som hade en förfader med namn Per bli Pers Mats, medan Erik kanske kallas Frost Erik, för han kom från en släkt där en förfader varit så kallad rotesoldat och tilldelats soldatnamnet Frost. Karin i sin tur hade en förfader som var smed, så deras släkt brukade kallas Smis, och då blev hon Smis Karin. Pers, Frost och Smis är binamn som vi kallar gårdsnamn.

Levande namnskick med lång historia

Gårdsnamn är ett namnskick som man kan se belägg på i sena medeltidskällor och som var i frekvent bruk in på 1900-talet och särskilt vanligt var (och är) det i Dalarna. Det är alltså ett binamn som används tillsammans med en persons förnamn. Gårdsnamn ärvs i stor utsträckning och personer med samma gårdsnamn kan antingen vara släkt med varandra och med den första namnbäraren, eller så kan de ha en gemenskap genom att de (eller någon tidigare generation) varit bosatta på samma gård. Ett gårdsnamn relaterar således en person både till en släkt och till en egendom. Ofta sammanfaller alltså gårdsnamnet med namnet på den gård man bor på eller kommer från, men inte alltid.

I många fall har gårdsnamnen i dag status som efternamn, men på vissa håll lever de kvar som regelrätta gårdsnamn. I dag är det stadgat i lag att den som har anknytning till ett visst gårdsnamn kan få namnet registrerat som ett officiellt namn, och då placeras det före eller direkt efter personens förnamn, men före efternamnet.

Källor och lästips

Svenskt biografiskt lexikon: Anders Pers. Länk till annan webbplats.

Inger Larsson (2021 [2013]): Gårdsnamn (ekonymer). Avsnitt 17.3 i läromedlet Namn och Namnforskning (version 2).

Thomas Fahlander (2009): Dalfolket tar med sig gården – i namnet Länk till annan webbplats.. I: Språktidningen 2009-5.