Smeknamn i spåret

Mora-Nisse, Teskedsgumman, Löken och Dynamit-Otto. Många Vasaloppsåkare genom åren har blivit kända under sina smeknamn.

Svartvitt fotografi på två skidåkare.

Vasaloppsvinnarna Sven ”Uttern” Utterström (vann 1925) och Per Erik ”Särna” Hedlund (vann 1926 och 1928) är två exempel på Vasaloppsdeltagare som blivit kända under sina smeknamn. Foto: Anno Trysil Engerdal museum.

Synliga smeknamn i sportvärlden

Smeknamn, eller binamn som de också kallas, uppstår ofta i informella sammanhang och bruket av dem signalerar för det mesta en samhörighet inom en grupp. Att man använder samma smeknamn blir en viktig del av identiteten och gemenskapen inom gruppen. Ofta används smeknamnen alltså inom en mindre krets, men inom idrottsvärlden används smeknamnen (eller öknamnen) också av publiken och i medier, och får då en mer synlig spridning. Ibland ersätter smeknamnen till och med det officiella namnet. Hur många vet egentligen att Mora-Nisse egentligen hette Nils Karlsson?

Olika typer av smeknamn

I rapporteringen från Vasaloppet har vi genom åren sett prov på olika typer av binamn:

Binamn som anger härkomst

  • Per Erik ”Särna” Hedlund – segrade i Vasaloppet 1926 och 1928.
  • Nils ”Mora-Nisse” Karlsson – startade tio gånger i Vasaloppet och vann nio av dem, 1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951 och 1953.
  • Sven ”Lima” Hansson – segrade i Vasaloppet 1936.

Idrottsföreningens namn

Hypokorismer

Hypokorismer är namnformer som bildas utifrån det officiella namnet.

  • Sven ”Uttern” Utterström – segrade i Vasaloppet 1925.
  • Vladimir ”Smirre” Smirnov – startat två gånger i Vasaloppet.
  • Nisse i ”Mora-Nisse” är också en hypokorism.

Egenskaper, liknelser

Prestationer

Anknytning till yrken

Annat

  • Jan ”Dynamit-Otto” Ottosson – var del av ”Jönssonligan” som landslaget kallades under landslagstränaren Åke Jönssons tid. Dynamit-Ottos två OS-guld och fyra segrar i Vasaloppet stärkte säkert associationen till explosivitet.
  • Vissa smeknamn kan berätta om flera egenskaper hos idrottaren, som ”Norsjöbjörnen”, som var smeknamnet för Mauritz Brännström. I intervjun nedan hör du varför han kallades så.

”Han kallades Norsjöbjörnen”

Martin Salomonsson från Norsjö berättar om namnet ”Norsjöbjörnen” (Isof, ka00776):

Transkribering

PE: nö ha`a ve ju nannting såm kalles nossjöbjörn. /jåå/ den där såm … såm förde namne vidare, hä var fell ejäntlien ’n sjidlöpar? en man såm …

MS: ’n maurits brännström. /jåå/ jåå, han vart kalle nossjöbjörn, för an var ju krafti. stöddi gåsse. /ja just ja/ namne kåmme därefter.

PE: hä va väl hann ejäntlien såm myntade uttrykke nossjöbjörn /jåå … jååda/, för an va ju tjännd /jåå/ … tjännd sjidlöpar (alltså).

MS: jåå, han va ju bårti elit’n i sjidåkning se …

PE: jajamänsan. jååda.

Översättning

PE: Nu har vi ju någonting som kallas Norsjöbjörnen. /ja/ Den där som … som förde namnet vidare, det var väl egentligen en skidlöpare? En man som …

MS: Mauritz Brännström. /ja/ Ja, han kallades Norsjöbjörnen, för han var ju kraftig. Stöddig gosse. /ja just ja/ Namnet kom därefter.

PE: Det var väl han egentligen som myntade uttrycket Norsjöbjörnen, /ja … jo då/ för han var ju känd /ja/ … känd skidlöpare (alltså).

MS: Ja, han tillhörde ju eliten i skidåkning så …

PE: Jajamänsan. Jo då.

Mer om smeknamn inom idrotten

Leif Nilsson (2008): Smeknamn i den svenska idrotten under 1900-talet Pdf, 5.1 MB.. I: Svensk idrottsforskning 2/2008.