Lindstrom

Mentzer Olson föddes i Minneapolis, men hans småländska rötter hörs tydligt när han intervjuas på sina föräldrars modersmål.

Porträtt.

Mentzer Olson fotograferad år 1962 vid sin farm utanför Lindstrom, Minnesota.

Å di levde där åppa en liten farm

Mentzer Olson föddes år 1898 i Minn, Minneapolis, och hans föräldrar hade båda sitt ursprung i Växjötrakten i Småland. Hans pappa emigrerade till Amerika som 16-åring tillsammans med sin familj år 1876.

Vid flera tillfällen intervjuades Mentzer Olson av dialektforskaren Folke Hedblom som beskrev honom som en av de mest dialektgenuina av våra småländska berättare i Chisago Lake. Ljudklippet nedan är från de första intervjuerna år 1962:

Transkription

Indianerna sprang här (i ett) såm di säjer. Di brukte jömma säj äm nätterna, när han va i krijet. Du vet han- ...

Han var i "civil war"?

Han va mä ... dä va nettansäxtiett trolitvis äller — — säxtitva. — — Han va mä dänne här Sherman — — i dän martjen ijömen Georgia, — — åm ni har läst åm dä? — — Ja, han va mä på dä. Å da så lemnade han hänne mä tre barn, hemma, för di feck ju låv a gau vet du. Å di levde där åppa en liten farm nôrr åm Center City. — — Å dä va ijömen dän tiden när di, ja tror di, indianerna va på wårpätt, — — å di va rädda åm nätterna. Da jeck di ut å jömmde si, när di trodde di (skulle) komma. — — Ja. Män dä va (aldri) nônting såm hände runt här. — — Å (di) ... dä va ... di ... imäll(an) sjöarna här nere, så byggde di kajn åv en fårt, — — utav jor, — — å där va dä di skulle få i säj åm dä va så di kom, — — män di kom aldri.

Arkivnummer: ULMA Bd Am 94

Amerikas Småland

Trakterna runt Chisago Lake var från 1800-talets mitt ett populärt område för svenska utvandrare, och över hundra år senare var det svenska arvet i bygderna tydligt. Så här beskriver Folke Hedblom sitt första besök:

Den är alltjämt en av de tätaste svenskbygderna i Amerika, en nejd där även naturen i hög grad påminner om Sveriges, ett mjukt böljande landskap uppfyllt av ett system av sjöar, åtskilda genom långsmala näs och uddar och omgivna av låga, gröna stränder. (---) Bygdens svenska prägel möter redan i huvudorten Lindström, där flertalet affärsskyltar ännu bär svenska namn. Jag gick in i »Lanz' Hardware-Store» och tilltalade järnhandlaren på svenska och fick svar. Inom en kort stund hade tre-fyra kunder, alla äldre män, kommit in och alla kunde ta del i konversationen; den gick knaggligt i början men blev snart livlig. (---) Vid landsvägarna utanför den lilla staden var det svenska familjenamn på de allra flesta brevlådor. I den svenska som här talades dominerade småländskan. De flesta nybyggarna kommo från Kronobergs län; dessa beräknas 1855 ha uppgått till 60% av befolkningen och man har kallat trakten Amerikas Småland.

Om svenska folkmål i Amerika, Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1962

När Folke Hedblom kommenterade hur självklart och enkelt många i Lindstrom fortfarande pratade svenska, svarade Mentzer Olson: Ja, det är ju bara den här gamla bonnsvenskan; förr talade vi sällan nå annat här. (Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika, Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1992).

Mer om Lindstrom

Karta över Nordamerika.

Foto: Google maps.

Lindstrom i delstaten Minnesota i USA. Trakten kring Chisago Lake har varit en av de tätaste svenskbygderna i Amerika och beskrivs så här i artikeln Om svenska folkmål i Amerika (Hedblom, 1962):

en nejd där även naturen i hög grad påminner om Sveriges, ett mjukt böljande landskap uppfyllt av ett system av sjöar, åtskilda genom långsmala näs och uddar och omgivna av låga, gröna stränder.

Lindstrom är en ort med ett par tusen invånare. Den grundlades 1850 av utvandraren Daniel Lindström från Hassela i Hälsingland. Han gav även namn åt orten. Dagens invånare består till stor del av ättlingar till svenska immigranter, och en del av stadens äldre människor kan fortfarande tala svenska.

Vilhelm Moberg utgick från staden Lindstrom när han samlade material till romanen Utvandrarna.

Porträtt.

Foto: Isof.

I juli varje år firar Lindstrom "Karl Oskar Days", en festival döpt efter en av romanens huvudpersoner.

Bilden föreställer institutets inspelningsbuss på huvudgatan i Lindstrom den 12 juli 1964. Det var den sista dagen på Karl Oskar Days och det här året samlades det in pengar för att resa en staty över romanernas huvudkaraktärer (det dröjde dock till 1994 innan Karl-Oskar och Kristina fick sin staty på torget).

Stor kaffekanna med texten "Välkommen till Lindström".

Foto: Tony Webster (CC BY-SA).

Välkommen till Lindstrom står det idag på ortens gamla vattentorn. Det svenska arvet är viktigt för orten som kallar sig själv America's Little Sweden.

2013 invigdes tre nya skulpturer vid infarten till staden, föreställande de tre svenska utvandrarna Per Joris-Pelle Andersson, Eric Norelius och Daniel Lindström.

Ritning.

Foto: McGhiever (CC BY-SA).

Karl Oskar House är ett hus utanför Lindstrom som byggdes av svenska utvandrare på 1860-talet och som var inspiration för Vilhelm Moberg när han skrev om Karl-Oskar och Kristinas hem. Huset är i dag ett museum.

Länkar och lästips

Artiklar

Amerikasvenskan förr och nu Pdf, 164.6 kB. (Norsk Lingvistisk Tidsskrift 30, 2012). Författare: I Larsson, S Tingsell, M Andréasson, B Lyngfelt och J Nilsson.

På jakt efter amerikasvenskan Pdf, 545.6 kB. (Svenskans beskrivning 32, 2011). Författare: M Andréasson, I Larsson, B Lyngfelt, J Nilsson och S Tingsell.

Hur talar våra emigranter i Amerika? (Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002). Författare: Ann-Marie Ivars.

Dalmål i Nordamerika. En presentation av Folke Hedbloms dokumentation av daladialekter (Dalfolk i Amerika: Kulturdagar i Bonäs Bygdegård, 1996). Författare: Kristina Hagren.

Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika. Värderingar och attityder från 1960-talet (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1992). Författare: Folke Hedblom.

Swedish Dialects in the Midwest: Notes from Field Research (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1981). Författare: Folke Hedblom.

Amerikasvenska texter i fonogram. 2. Hälsingland. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1977). Författare: Folke Hedblom.

Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland, Bergsjömål (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1969). Författare: Folke Hedblom.

On Diversity in American-Swedish (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1969). Författare: Nils Hasselmo.

Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från resan 1966 (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1966). Författare: Folke Hedblom.

Arkiv, samlingar och museum

The Statue of Liberty-Ellis Island Foundation Länk till annan webbplats.

Minnesota Historical Society och Kungliga biblioteket m.fl.: Digitaliserade svenskamerikanska tidningar Länk till annan webbplats.

Emiweb.se: Webbaserat arkiv om in- och utvandring till och från Norden Länk till annan webbplats.

American Swedish Historical Museum Länk till annan webbplats.

American Swedish Institute Länk till annan webbplats.

Utvandrarnas hus Länk till annan webbplats.

Litteratur

Utvandringen till Amerika, del 1–3 (2014–2015). Författare: Lennart Pehrson.

Up in the Rockie Mountains. Writing the Swedish Immigrant Experience (2007). Författare: Jennifer Eastman Atteberry.

American Plus (2003). Etnisk identitet hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika. Författare: Susanne Österlund-Pötzsch.

Kontakt Amerika. Svenskamerikanskt kulturutbyte under 100 år. Historik 1896–1996 (1996). Författare: Göran P D Adolfson & Einar Jagemar.

Historien om Bishop Hill (1995). Författare: Olov Isaksson.

Svenskamerikanskt. Människor och förhållanden i Svensk-Amerika (1990). Författare: Ulf Beijbom.

En hälsingedialekt i Amerika. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois (1978). Författare: Folke Hedblom.

Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika (1974). Författare: Nils Hasselmo.

Poddar, radio och tv

Utbildningsradion: Bildningsbyrån om den svenska emigrationen Länk till annan webbplats.

Utbildningsradion: Bildningsbyrån om Erik-Jansismen och Bishop Hill Länk till annan webbplats.

Allt du velat veta: Om utvandrarna med Lennart Pehrson Länk till annan webbplats.

SR Vetenskapsradion Historia: Svenskamerikaner berättar om oss själva Länk till annan webbplats.

Skönlitteratur

Swede Hollow (2016). Författare: Ola Larsmo.

Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959). Författare: Vilhelm Moberg.