Lindstrom
Mentzer Olson föddes i Minneapolis, men hans småländska rötter hörs tydligt när han intervjuas på sina föräldrars modersmål.
%20Menzer%20Olsson,%20Lindstrom.JPG)
Mentzer Olson fotograferad år 1962 vid sin farm utanför Lindstrom, Minnesota.
Å di levde där åppa en liten farm
Mentzer Olson föddes år 1898 i Minn, Minneapolis, och hans föräldrar hade båda sitt ursprung i Växjötrakten i Småland. Hans pappa emigrerade till Amerika som 16-åring tillsammans med sin familj år 1876.
Vid flera tillfällen intervjuades Mentzer Olson av dialektforskaren Folke Hedblom som beskrev honom som en av de mest dialektgenuina av våra småländska berättare i Chisago Lake
.
Amerikas Småland
Trakterna runt Chisago Lake var från 1800-talets mitt ett populärt område för svenska utvandrare, och över hundra år senare var det svenska arvet i bygderna tydligt. Så här beskriver Folke Hedblom sitt första besök:
Den är alltjämt en av de tätaste svenskbygderna i Amerika, en nejd där även naturen i hög grad påminner om Sveriges, ett mjukt böljande landskap uppfyllt av ett system av sjöar, åtskilda genom långsmala näs och uddar och omgivna av låga, gröna stränder. (---) Bygdens svenska prägel möter redan i huvudorten Lindström, där flertalet affärsskyltar ännu bär svenska namn. Jag gick in i »Lanz' Hardware-Store» och tilltalade järnhandlaren på svenska och fick svar. Inom en kort stund hade tre-fyra kunder, alla äldre män, kommit in och alla kunde ta del i konversationen; den gick knaggligt i början men blev snart livlig. (---) Vid landsvägarna utanför den lilla staden var det svenska familjenamn på de allra flesta brevlådor. I den svenska som här talades dominerade småländskan. De flesta nybyggarna kommo från Kronobergs län; dessa beräknas 1855 ha uppgått till 60% av befolkningen och man har kallat trakten
Amerikas Småland.Om svenska folkmål i Amerika, Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1962
När Folke Hedblom kommenterade hur självklart och enkelt många i Lindstrom fortfarande pratade svenska, svarade Mentzer Olson: Ja, det är ju bara den här gamla bonnsvenskan; förr talade vi sällan nå annat här.
(Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika, Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1992).
Mer om Lindstrom
Foto: Google maps.
Lindstrom i delstaten Minnesota i USA. Trakten kring Chisago Lake har varit en av de tätaste svenskbygderna i Amerika och beskrivs så här i artikeln Om svenska folkmål i Amerika (Hedblom, 1962):
en nejd där även naturen i hög grad påminner om Sveriges, ett mjukt böljande landskap uppfyllt av ett system av sjöar, åtskilda genom långsmala näs och uddar och omgivna av låga, gröna stränder.
Lindstrom är en ort med ett par tusen invånare. Den grundlades 1850 av utvandraren Daniel Lindström från Hassela i Hälsingland. Han gav även namn åt orten. Dagens invånare består till stor del av ättlingar till svenska immigranter, och en del av stadens äldre människor kan fortfarande tala svenska.
Vilhelm Moberg utgick från staden Lindstrom när han samlade material till romanen Utvandrarna.
%20Inspelningsbussen%20i%20Lindstrom%20under%20Karls%20Oskar%20Days.JPG)
Foto: Isof.
I juli varje år firar Lindstrom "Karl Oskar Days", en festival döpt efter en av romanens huvudpersoner.
Bilden föreställer institutets inspelningsbuss på huvudgatan i Lindstrom den 12 juli 1964. Det var den sista dagen på Karl Oskar Days och det här året samlades det in pengar för att resa en staty över romanernas huvudkaraktärer (det dröjde dock till 1994 innan Karl-Oskar och Kristina fick sin staty på torget).
Foto: Tony Webster (CC BY-SA).
Välkommen till Lindstrom
står det idag på ortens gamla vattentorn. Det svenska arvet är viktigt för orten som kallar sig själv America's Little Sweden.
2013 invigdes tre nya skulpturer vid infarten till staden, föreställande de tre svenska utvandrarna Per Joris-Pelle
Andersson, Eric Norelius och Daniel Lindström.
Foto: McGhiever (CC BY-SA).
Karl Oskar House är ett hus utanför Lindstrom som byggdes av svenska utvandrare på 1860-talet och som var inspiration för Vilhelm Moberg när han skrev om Karl-Oskar och Kristinas hem. Huset är i dag ett museum.
Länkar och lästips
Artiklar
Nilsson och Tingsell (2018): Svenskan i kontakt med Amerika
Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk nr 2/2018.
Andréasson, Larsson, Lyngfelt, Nilsson och Tingsell (2012): Amerikasvenskan förr och nu.
Pdf, 164.6 kB. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift.
Andréasson, Larsson, Lyngfelt, Nilsson och Tingsell (2011): På jakt efter amerikasvenskan Pdf, 545.6 kB. (Svenskans beskrivning 32, 2011). Författare: .
Ann-Marie Ivars (2002): Hur talar våra emigranter i Amerika? I: Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002).
Kristina Hagren (1996): Dalmål i Nordamerika. En presentation av Folke Hedbloms dokumentation av daladialekter I: Dalfolk i Amerika: Kulturdagar i Bonäs Bygdegård.
Folke Hedblom (1992): Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika. Värderingar och attityder från 1960-talet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.
Folke Hedblom (1981): Swedish Dialects in the Midwest: Notes from Field Research. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1981.
Folke Hedblom (1977): Amerikasvenska texter i fonogram. 2. Hälsingland. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1977.
Folke Hedblom: Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland, Bergsjömål I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.
Nils Hasselmo (1969): On Diversity in American-Swedish. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.
Folke Hedblom (1966): Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från resan 1966. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1966).
Arkiv, samlingar och museum
The Statue of Liberty-Ellis Island Foundation Länk till annan webbplats.
Minnesota Historical Society och Kungliga biblioteket m.fl.: Digitaliserade svenskamerikanska tidningar Länk till annan webbplats.
Emiweb.se: Webbaserat arkiv om in- och utvandring till och från Norden Länk till annan webbplats.
American Swedish Historical Museum Länk till annan webbplats.
American Swedish Institute Länk till annan webbplats.
Utvandrarnas hus Länk till annan webbplats.
Litteratur
Lennart Pehrson (2014–2015): Utvandringen till Amerika, del 1–3.
Jennifer Eastman Atteberry (2007): Up in the Rockie Mountains. Writing the Swedish Immigrant Experience.
Susanne Österlund-Pötzsch (2003): American Plus (2003). Etnisk identitet hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika.
Göran P D Adolfson och Einar Jagemar (1996): Kontakt Amerika. Svenskamerikanskt kulturutbyte under 100 år. Historik 1896–1996 (1996).
Olov Isaksson (1995): Historien om Bishop Hill.
Ulf Beijbom (1990): Svenskamerikanskt. Människor och förhållanden i Svensk-Amerika.
Folke Hedblom (1978): En hälsingedialekt i Amerika. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois.
Nils Hasselmo (1974): Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika.
Poddar, radio och tv
Allt du velat veta: Om utvandrarna med Lennart Pehrson Länk till annan webbplats.
SR Vetenskapsradion Historia: Svenskamerikaner berättar om oss själva Länk till annan webbplats.
Skönlitteratur
Ola Larsmo (2016): Swede Hollow (2016).
Vilhelm Moberg: Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959).