Svenska ortnamn i Amerika

Stockholm, Malmo, Swedlanda och Elgarose. I USA skvallrar hundratals ortnamn om den svenska invandringen. De flesta finns i övre Mellanvästern, särskilt i Minnesota.

Gammal handritad karta.

Några av de svenska ortnamnen i Amerika sträcker sig tillbaka så långt som till 1600-talet och den kortlivade svenska kolonin Nya Sverige. Här en karta över Nova Suecia gjord av Peter Lindheström (1630–1692). Klicka på bilden för att se i större format. Foto: New York Public Library.

Svenska ortnamn lever kvar

Den talade amerikasvenskan må vara på väg bort i de gamla svenskbygderna i Amerika, men de svenska ortnamnen är mer seglivade. Runtom i USA finns hundratals orter och platser som skvallrar om en svensk bakgrund. Vissa är lätta att avslöja, till exempel Stockholm och Jenny Lind. Andra skyltar mindre med sin svenska koppling, till exempel Murderkill Creek och Lawson.

Vanligast i nybyggarsamhällen

Gemensamt för de svenska ortnamnen är att de har kommit till genom en medveten namngivning, och inte utvecklats spontant som är fallet med många ortnamn i Sverige.

De flesta svenska ortnamnen finns i övre Mellanvästern, särskilt i delstaten Minnesota. Här bildades på 1800-talet många nybyggarsamhällen och svenskarna invandrade tidigt i stort antal, i början av 1900-talet bestod 75 procent av befolkningen av svenskar. Stora nyodlingsmarker som saknade namn och många svenskar gjorde att svenska namn kunde få bra fäste.

Men att en plats var populär destination för svenska emigranter garanterar inte svenska ortnamn. Bäst förutsättningar fanns på landsbygden, i städerna blev den svenska befolkningen inte ortnamnsskapande på samma sätt.

Om de svenska ortnamnen i Amerika

De flesta svenska ortnamnen i Amerika är så kallade uppkallelsenamn, alltså namn som överförs från en plats till en annan. Till exempel finns i Amerika platser som heter Stockholm, Uppsala, Falun, Boxholm och Calmar. Andra orter hämtar namn från personnamn, till exempel Lindstrom och Olivia.

Många ortnamn har amerikaniserats, till exempel Ericksdale (Eriksdal), Wausa (Vasa) och Lawson (Larsson). Ljudföljder som var svåra i engelskan undveks genom att man översatte namnet till engelska motsvarigheter, som Bishop Hill (Biskopskulla) och New Sweden (Nya Sverige).

Ortnamnen i Nya Sverige

Några av de svenska ortnamnen i Amerika sträcker sig tillbaka så långt som till 1600-talet. Mellan år 1638 till år 1655 fanns en svensk koloni vid Delawarefloden i Nordamerika (läs mer på sidan Emigrationen till Amerika). På dåtida kartor över den svenska kolonin Nya Sverige (New Sweden, Nova Suecia) finns många svenska namn på platser och bebyggelser.

Peter Minuit, som ledde den första svenska expeditionen till Amerika, fick särskilda instruktioner gällande namngivning av platser i kolonin: drottning Kristina och huvudstaden Stockholm skulle has i åtanke och de största hamnarna skulle få namn efter framstående svenskar. Det första fortet namngavs visserligen efter drottningen, Fort Christina, men annars verkar instruktionerna ha fallit i glömska. De flesta av bebyggelsenamnen är så kallade uppkallelsenamn efter befästningar, orter och landskap i Sverige, ofta med tillägget "Nya": Nya Elfsborg, Nya Göteborg och Nya Vasa. En del platser har fått namn efter vad kolonisterna tyckte var utmärkande för naturen där, Wijndrufwe Udd och Myggen-Borgh är två sådana exempel.

Förutom Fort Christina var det bara ett fåtal platser som fick namn efter personer. Guvernören Printz kallade sitt residens för Printzhov och Naamans Kijl och Naamans Fallet namngavs efter en hövding i området.

Även om det var en viktig del i koloniserandet att ge svenska namn, behöll svenskarna i flera fall de redan etablerade ortnamnen på ursprungsbefolkningens språk eller holländska, ibland i försvenskad eller översatt form. Ortnamnen på olika språk kunde också användas parallellt. Naturnamnen på kartorna är ofta på ursprungsbefolkningens språk.

Nya Sverige existerade bara i 17 år och de flesta svenska ortnamnen ersattes av senare bosättare på platsen. Det enda namn som man säkert vet har levt kvar från den svenska kolonin är floden Christina River.

Några svenska ortnamn i USA

Bishop Hill, Illinois

Bishop Hill är en svensk-amerikansk koloni i nordvästra Illinois som grundades år 1846 av svenska utvandrare under ledning av predikanten Erik Jansson. Orten namngavs efter Erik Janssons födelsesocken Biskopskulla i Uppland. Som mest hade orten runt 1000 invånare, i dag bor ett par hundra personer på platsen. Läs mer på sidan Bishop Hill.

Svenska Biskopskulla

Uppländska sockennamnet Biskopskulla är känt sedan medeltiden, och fick sitt namn efter ärkebiskopsgodset Kulla. Senare under medeltiden lades Biskops- till för att skilja denna socken från en annan socken i samma härad. Namnet innehåller kull eller kulle som betyder 'liten höjd'.

Boxholm, Iowa

Boxholm är en ort i centrala Iowa, som fick sitt namn år 1887 när orten fick ett postkontor. Namnet föreslogs av den första postmästaren, John B Anderson, som anses vara ortens grundare. John B Anderson föddes år 1837 i närheten av Boxholm i Östergötland, och utvandrade till Amerika år 1861. 1876 flyttade han till Iowa och nuvarande Boxholm tillsammans med andra svenskar.

Svenska Boxholm

Svenska tätorten Boxholm i Östergötland namngavs efter säteriet Boxholm, där förleden är bildat till riksrådet Arvid Stenbocks ättnamn. Efterleden -holm följer samma mönster som andra säterinamn.

Bremer County, Iowa

Bremer är ett county (motsvarande län eller storkommun) i Iowa som bildades 1851 och namngavs efter Fredrika Bremer (1801–1865). Namnförslaget kom från en guvernör som beundrade den svenska författaren. Enligt vissa uppgifter besökte Fredrika Bremer i området under sin två år långa Amerikaresa 1849–1851.

I Bremer, Iowa finns även orten Frederika namngiven efter författaren. Ändringen i stavningen är sannolikt en anpassning till engelskan.

Bronx, New York

Bronx är en stadsdel i New York med idag omkring 1,4 miljoner invånare och namnet tros ha att göra med en tidig svensk bosättare, Jonas Bronck (Jonas Brunk). År 1639 byggde han en gård i området Mott Haven i nuvarande Bronx, där han bodde med sin familj fram till sin död år 1643. Området kom att kallas för Bronk's Land och så småningom bara the Bronx.

Calmar, Iowa

Calmar är en ort i nordöstra Iowa som idag har ett tusental invånare. Platsen befolkades av norska invandrare 1850, och det var i samband med att postkontoret öppnade år 1854 som orten fick sitt nuvarande namn. Förslaget kom från postmästaren Alfred Clark, en svensk immigrant som namngav orten efter sin gamla hemstad i Sverige.

Även i Minnesota finns ett Kalmar och i Kanada finns såväl Calmar som Kalmar.

Svenska Kalmar

Svenska staden Kalmar har haft sitt namn sedan 1500-talet. Från början hette den Kalmarnar som består av orden kalm 'stenröse, stenanhopning' och arin 'grusö, grusig mark'.

Christina River, Delaware

Floden Christina River i Delaware är ett av få namn som hängt kvar i området sedan den svenska 1600-talskolonin Nya Sveriges dagar. Namnet dyker upp i skriftliga källor första gången år 1654 och det är förstås den svenska drottningen Kristina som den namngivits efter.

Genom åren har namnet växlat och Christina blivit Christeen, Christen, Christiany, Christian och Christiana men år 1936 fastslog myndigheterna att det är den ursprungliga formen Christina River som gäller.

Falun, Kansas

Falun är ett samhälle i centrala Kansas som fick sitt namn av den svenske immigranten Erik Fors (eller Eric Forsse som han kallade sig själv i Amerika). Erik Fors föddes i Malung, och emigrerade till Amerika år 1850. Han deltog i inbördeskriget 1861–1865, och år 1869 flyttade han till Kansas med ett fyrtiotal andra svenska nybyggare och grundade Falun.

Förutom i Kansas finns såväl Fahlun som Falun i Minnesota, Falun och Falun Creek i Alberta och ett Falun i Wisconsin.

Svenska Falun

Ursprungliga Falun i svenska Dalarna och ortnamnet hänger ihop med adjektivet fal '(gul-, grå-)blek' vilket möjligtvis skulle kunna hänga ihop med färgen på vattnet i Faluån.

Hallandale, Florida

Hallandale är en förort norr om Miami i Florida. Platsen har fått sitt namn från den svenske pastorn Bengt Magnus Halland. Han föddes som Bengt Magnus Johansson i Drängsered socken i Halland år 1837 och emigrerade till Amerika 1855 där han bytte till efternamnet Halland efter sin hembygd. 1870 grundade han samhället Halland i Iowa och flyttade till Florida år 1896 för att det varma klimatet skulle förbättra hans frus reumatism. När ett postkontor öppnade året därpå fick platsen namnet Hallandale.

Svenska Halland

Namnet Halland är känt sedan 1100-talet och kan möjligen ha att göra med dialektordet hall 'klippa, sten, häll'.

Hammond, Louisiana

Hammond i sydöstra Louisiana har fått sitt namn efter svensken Peter Hammond som grundade staden på 1820-talet. Det finns uppgifter om att Peter Hammond föddes i svenska Hammerdal i Jämtland år 1798 och att han gick till sjöss som 14-åring. Efternamnet Hammond ska då vara kopplat till födelseorten. Någon gång omkring 1818–1820 köpte han land i New Orleans.

Svenska Hammerdal

Tätorten Hammerdal i Jämtland nämns första gången i skriftliga källor år 1344, då som Hambradal. Det ursprungliga bygdenamnet betydde ursprungligen troligen 'ån Ammers dal'. Det initiala h är således inte ursprungligt utan kan bero på en "förbättring" av namnet gjord av de skrivare som på 1300-talet upprättade sockennamnslängder för Jämtland och som kände till dialektordet hammar 'stenig höjd, stenbacke' men inte ånamnet Amber (Ammersån).

Hornell och Hornellsville, New York

Staden Hornell och distriktet Hornellsville ligger i den västra delen av delstaten New York och de har båda fått sitt namn till minne av svenskättlingen George Hornell som investerade mycket mark i området runt år 1795. George Hornell var son till den svenska prästen Nils Hornell som emigrerade till Amerika år 1762 och enligt uppgifter tog efternamnet Hornell efter sin hemsocken Höör i Skåne.

Svenska Höör

Sockennamnet Höör innehåller det forndanska ordet hørg som är släkt med dialektordet har 'stenig mark, stenröse: stengrund'.

Jenny Lind, Arkansas

Jenny Lind är en by i Arkansas som fick sitt namn år 1851 efter den berömda svenska operasångerskan Jenny Lind (1820–1887).

Jenny Lind var en av världens mest kända operasångerskor, hon turnerade i Nordamerika 1850–1851 och kallades där ofta den svenska näktergalen.

Jenny Lind och hennes Amerikaturné satte flera spår på den amerikanska kartan. Förutom i Arkansas har hon gett namn åt byn Jenny Lind och Jenny Lind Creek i Kalifornien, gruvan Jennie Lind Mine i Colorado, orten Lind i Wisconsin och Jenny Lind Island i grannlandet Kanada. I Illinois finns kyrkan Jenny Lind Church som sångerskan finansierade med hälften.

Mariadahl, Kansas

Mariadahl är en före detta svenskkoloni vid Big Blue River i nordöstra Kansas. Platsen är namngiven efter Maria Nilsson från Horns socken i Östergötland som emigrerade till Amerika år 1859. Två av hennes söner, John A. Johnson och Nils Peter Johnson, hade emigrerat redan 1852 och efter att de slagit sig ned som nybyggare i Kansas flyttade Maria Nilsson tillsammans med tre söner och fyra döttrar efter.

Murderkill Creek, Delaware

Murderkill Creek är ett vattendrag vid kusten i Delaware, och namnet kan enligt vissa källor ha svenskt ursprung. På kartor över kolonin New Sweden från mitten av 1600-talet anges namnet Mordare-Kijlen där första delen kommer av svenskans mördare och andra delen av holländskans kijl, kil 'vattendrag, ström, flod'. Enligt Landelius ska den engelska formen Murderkill Creeek ha uppstått i dagligt tal när man glömde betydelsen av holländskans kijl och istället associerade ordet till engelskans kill, som i sin tur passade bra att koppla ihop med förledet mördare som ju ligger nära engelskans murder.

Rambo, Florida

I USA finns flera platser som döpts efter den familjen Rambo (Rambo Avenue i New Jersey, Rambo i Florida och Rambo Pennsylvania).

Den första Rambon föddes som Per Gunnarsson på Ramberget i Göteborg i början av 1610-talet. År 1640 följde han med det svenska fartyget Kalmar Nyckel till kolonin Nya Sverige där han bosatte sig och skaffade land. Namnet Rambo lade han till i Amerika, och det kan vara kopplat till hans födelseort Ramberget.

Men filmernas Rambo då?

Jo, den svensk-amerikanska familjen Rambo är faktiskt kopplad till den fiktive krigshjälten Rambo. Författaren David Morrell fick inspiration till karaktärens namn från äppelsorten Rambo som togs till Amerika av ovan nämnde Per Gunnarsson Rambo.

Stockholm, Wisconsin

Stockholm är ett samhälle vid Lake Pepin i nordvästra Wisconsin som fick sitt namn efter den svenska huvudstaden. På 1850-talet startade svenskar ledda av Erik Peterson från Karlskoga en koloni på platsen, och det blev den första etablerade svenskkolonin i delstaten. Till kolonin kom svenskar i flera omgångar, många av dem från Karlskogatrakterna. Erik Peterson förblev informell ledarfigur på orten och kallades i folkmun Kung Erik eller Kung av Stockholm.

Stockholm i Wisconsin är inte ensam om sitt namn i USA. Platser med samma ortnamn finns även i exempelvis Minnesota, Kentucky, Nebraska, New Jersey, South Dakota, Texas och Minnesota. Dessutom finns flera platser med Stockholm som en del av namnet, till exempel Stockholm Mountain i Maine och Stockholm Mine i Colorado.

Svenska Stockholm

Namnet på Sveriges huvudstad är känt sedan år 1252, och är en sammansättning av fornsvenskans stokker 'stock' och holmber 'liten ö'.

Swedesboro, New Jersey

Staden Swedesboro är en rest av den gamla kolonin Nya Sverige och de första svenskarna slog sig ned på platsen år 1642. I början av 1700-talet grundades en församling som också byggde en kyrka, och runt den började en stad ta form. Den kyrka som fortfarande finns kvar i staden, Old Swedes' Church, byggdes år 1784.

Stadens postkontor från 1793 var landets första som hade namn med svenskt ursprung. När namnet Swedesboro etablerades är oklart, i dokument från 1700-talet används både Sveaborg och Swedesborough.

I dag bor omkring 2 500 personer i staden.

Yalmer, Michigan

Yalmer är ett samhälle i Michigan som fått sitt namn efter den svenske emmigranten Gustaf Hjalmar Bahrman. Det är en amerikaniserad variant av hans förnamn Hjalmar - Yalmar - som återfinns i ortnamnet. Gustaf Hjalmar Bahrman föddes i Göteborg år 1839 och emigrerade till Amerika år 1864. Till att börja med hette orten Yalmar, men med tiden ändrades stavningen till Yalmer.

Källor: Svenskt ortnamnslexikon (2016) och Swedish place-names in north America av Otto Robert Landelius (1987).

Förklaringarna till de svenska ortnamnen är kraftigt förkortade. För mer information, se vidare i publikationen Svenskt ortnamnslexikon.

Lästips

Berit Sandnes (2016): Case study: Nova Suecia. I: The Oxford Handbook of Names and Naming.

Gudrun Utterström (1998): Nova Suecia – ortnamn och språk. I: Namn och bygd.

Otto Robert Landelius (1985): Swedish place-names in north America.

Folke Hedblom (1966): Ortnamn i emigrantsamhälle. Om svensk ortnamnsbildning i Amerika. I: Namn och bygd, nummer 54/1966.