En ö – flera olika dialekter

Öland ligger i Götaland, men trots det tillhör de öländska dialekterna sveamålen. Varför är det så? Och hur kan det finnas flera dialekter på en och samma ö? Svaret finns i historien.

Snöstorm i skog.

”Så ble de ett aglitt oväde me fôk”. Fåk (snöstorm) är ett känt öländskt dialektord. Fler dialektord hittar du på sidan Öländska dialektord (klicka på bilden för att komma dit).

De svenska dialekterna brukar delas in i sex stycken huvudområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål, norrländska mål och östsvenska mål (talas i Finland). Även om dialekterna inom ett huvudområde kan skilja sig åt har dialekterna ändå viktiga likheter med varandra, som skiljer dem från dialekterna i övriga dialektområden.

Handelsvägar har påverkat dialekterna

Öland ligger i Götaland men trots detta tillhör de öländska dialekterna faktiskt sveamålen. Hur kan detta komma sig? Orsakerna är historiska – förr i tiden var vattenvägarna både viktigast och snabbast. Alla skeppssättningar och runstenar på Öland är också spår av detta. Ön var en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet, och därför besökte Svearna ofta Öland.

Trots avståndet mellan Öland och Mälardalen (som är sveamålens centrum) har människorna som bott i dessa områden träffats mycket genom århundradena. Språkets viktigaste funktion är ju kommunikation, att vi ska förstå varandra. Det är vanligt att folk som utövar handel med varandra och därför har täta kontakter anpassar sitt språk efter varandra.

Maktcentrum Mälardalen

Maktförhållanden spelar också in. Mälardalen har varit Sveriges maktcentrum sedan lång tid tillbaka. Därför är det framför allt ord och uttal från Mälardalen som har spridit sig till Öland, och inte tvärtom, även om påverkan till viss del även skett åt andra hållet.

Inflytande från söder och väster

Öländskan har också vissa spår av både sydsvenska mål och götamål. Här märks det tydligt att Öland är en långsmal ö! Det finns ganska stora dialektala skillnader mellan öns norra och södra delar. I söder är inflytandet från sydsvenskan störst. Inflytandet från götamålen är störst i väster på öns centrala delar där kontakten med Kalmarområdet varit som tätast.

Karta.

Dialektkarta som visar att dialektgränserna ofta går tvärs över Öland, som r-gränsen. På norra Öland har vi tungspets-r medan de södra delarna av ön har bakre R. Vi ser också exempel på hur gränserna för nordligare dialektdrag ofta går i en båge ner och omfattar även Öland. På kartan syns gränserna för bortfall av –t i bestämd form singularis: huset → huse samt bortfall av n i ändelser: solen → sola. Foto: Svenska språket i sjuhundra år av Gertrud Pettersson.

Dialektdrag i öländskan

Ett dialektdrag är ett visst uttal, ord eller en böjningsform av ett ord som förekommer i ett område till skillnad mot i ett annat område.

Södra Öland: uttal med bakre R, ordet gräbba för ’flicka’
Norra Öland: uttal med främre r, ordet fänta för ’flicka’

Nedan hittar du exempel på typiska dialektdrag som kommit in i öländskan från olika håll.

Dialektdrag från söder

Några typiska dialektdrag som kommit in i öländskan söderifrån:
  • Bakre R-ljudet. Bakre R i finns i dialekterna på södra Öland, men har inte spridit sig vidare till de norra delarna av ön, som har uttal med främre r.
  • Vokalisering av r efter vokal, det vill säga: mer → meä/mee (på södra Öland) meå (på mellersta Öland) mea (på norra Öland).
  • Kort i och y uttalas som e och ö: vikt → vekt, stycke → stö`ök
  • G uttalas som j efter vokal på mellersta Öland: mage → ma`aj, skog → skoj
    I norr och söder heter det ma`ag och skog.
  • Ljudkombinationerna rn, rl, rs, rt uttalas som n, l, s, t det vill säga: barn → ban, kors → kåss, bort → bått. (I centrala och västra delarna förekommer istället vokalisering: barn → baen.)

Dialektdrag från norr

Några typiska dialektdrag som kommit in i öländskan norrifrån:

  • Tjockt L-ljud (uttalas med en snärt med tungspetsen som böjts uppåt mot övergommen) blå → bLå, kol → köL
    Tjockt L finns i dialekterna på norra Öland men har inte spridit sig vidare till de södra delarna av ön. (Dock finns det tjockt L på hela ön i uttal av rd i ord som gård → gåL, bord → boL.)
  • Försvagning av ändelsevokaler. Ändelsen a försvinner ofta helt: fa`ar för fara, ga`at för gata, hä`äst för hästar
  • Den för Öland så karakteristiska tvåtoppiga accenten där man uttalar vokalen två gånger: dre`eck (dricka), ka`ast (kasta), sko`ott (skotta)
  • Bortfall av n i ändelser: solen → sola, hästarna → hästa, gatorna → gatra
  • Bortfall av t i bestämd form singularis: huset → huse

Lyssna på dialekter från södra Öland


Hulterstad socken, Skärlöv

Intervju med August Johnsson (född år 1896). Intervjuare är Göran Hallberg.

Mörbylånga socken, Beteby

Intervju med Anna Larsson (född 1898). Intervjuare är Göran Hallberg.

I den här inspelningen kan du passa på att lyssna efter de sydliga dialektdragen. Hur många av de dialektdrag som kommit in söderifrån kan du hitta? Lyssna efter följande drag:

  • bakre r
  • r uttalas som e efter vokal: surdegen → suedegen
  • kort y blir ö: brygghuset → bröggehuse
  • g blir j efter vokal: uppslaget oppslaje
  • r uttalas som e före n : torn toen.

Sandby socken, Sandgårdsborg

Intervju med Agda Ohlsson (född 1900). Intervjuare är Göran Hallberg.

Transkription

− När man va liten flikka då, fikk man följa mä ti maknaden?
− Ja, de fikk en ju jö`ör nånn gång iblann. De fikk en ju. De va ju säsjilt rolit å få följ me åt marken. Ja kåmmå ihåg fösst gången ja va me åt marken. (Ja.) De jör ja. Vi hadd ju ingen häst, så vi … så vi hadd ju ingen sjuss, så mamma å ja vi jikk. Vi tä`änkt de att de e ju så må`ång såm tjör, så vi får nog å`åk me nånn. (Ja.) Å de fikk vi ju åkkså. De kåmm, rätt så de va, en sjuss, så vi fikk å`åk åt marken.
− Hur gammel va du då, då?
− Ja, då va ja nog ba en … en nie, tie år … nie tie år. De va fösst gången ja va åt marken.
− Ja. Var va de nånnstans?
− De va i Algutsrum. (Jaha.) Å där e de marken än i da i … fortfarande. (Ja.) De e de.
− Hur så de ut då på maknadsplatsen?
− Ja, de va alldeles fullt utå häst å ko åm vattannat å … å smågri`is i … i lådå å … å allt möjlit sånt der. (Ja.) Å gobba sprang me sin hä`äst å skull vis åpp. Så att de inte va nå fel me dåm, utan att di sprang riktit å … (Ja.) å så …
− Å bodana, va va där i dåm?
− Jaa, dåm va där … där dåm e änn. Ja vet inte åm ni ha vatt der. (Jo.) Dåm va där då åkkså. (Ja.) Dåm e visst gammel, dåm. Dåm e ö- … Gu vet åm då inte e senn sju- … sjutttånhundratalet. (Ja.) Så dåm … dåm får ju inte tass bått nu.
− Nä. Va sålde man i dåm?
− Jaa, de va varjehanda: underklädår å … (Ja.) å trätjäl å (Ja.) kårjarbeten utå alla slag, lissåm di jör änn … änn i denna da. (Ja.)

Ventlinge socken

Intervju med Olga Östergren. Intervjuare är Nils Torsund.

Lyssna på dialekter från norra Öland

Böda socken, Byerum

Intervju med Peter Johansson (född år 1874). Intervjuare är Göran Hallberg.

Alböke socken, Ebbegärde

Intervju med Ellen Svensson (född 1886). Intervjuare är Göran Hallberg.

I den här inspelningen kan du passa på att lyssna efter de nordliga dialektdragen. Hur många av de dialektdrag som kommit in norrifrån kan du hitta? Lyssna efter följande drag

  • tungspets-r
  • tjocka L: ÄlkLi`int, bLev, fLäsk
  • a faller bort i ändelser: många → må`ång
  • tvåtoppig accent: ÄlkLi`int, må`ång
  • n-bortfall i ändelser: lördagskvällarna → lördagskvälda
    kroppkakorna → kröppkarera.

Dialekter på Öland – snabbfakta

  • De öländska dialekterna tillhör sveamålen.
  • Öländskan har påverkats mycket av sveamålen i Mälardalen på grund av intensiva handelsförbindelser historiskt sett. Att Mälardalen varit Sveriges maktcentrum sedan långt tid tillbaka har också bidragit.
  • Det finns även inflytande från både sydsvenska mål och götamål i de öländska dialekterna. Öland är ju en långsmal ö och det märks ibland stora skillnader i språket mellan de norra och södra delarna av ön.
  • En sådan skillnad är uttalet av bokstaven r. På norra Öland använder man främst tungspets-r (liksom i sveamålen), på södra Öland är däremot ett bakre r vanligare (liksom i de sydsvenska målen).