Emigrationen till Amerika

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika. Runt 1,2 miljoner av dem kom från Sverige.

Stort fartyg ankrad vid hamn full med människor.

Fartyget Ariosto tog utvandrarna från hamnen i Göteborg till engelska Hull. Bilden är från hamnen i Göteborg runt förra sekelskiftet. Foto: Västergötlands museum (CC BY-NC-ND).

Historiens största folkvandring

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika, något som har kallats historiens största folkvandring. Den tidiga utvandringen till Amerika på 1800-talet utgick från nordvästra Europa, framför allt från England, Irland och Tyskland. Efter sekelskiftet 1900 var det istället från södra och östra Europa som de flesta utvandrarna kom.

Irland var det land som förlorade flest invånare till Amerika – mellan åren 1845 och 1911 sjönk Irlands befolkning från 8,3 miljoner till 4,4 miljoner. Den näst högsta emigrationen i förhållande till folkmängden hade Norge, därefter Storbritannien och på fjärde plats Sverige.

1,2 miljoner svenskar emigrerade

Den europeiska massutvandringen till Amerika inleddes på 1820-talet, men i Sverige var det först på mitten av 1850-talet som den samlade utvandringen tog fart. Nödåren på slutet av 1860-talet ledde till en större flyttvåg och utvandringen kulminerade på 1880-talet. 1900-talets utflyttning koncentrerade sig till de första åren efter sekelskiftet och året 1923.

Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen. Bland de tidiga utvandrarna fanns mest familjer som reste tillsammans med tjänstefolk och släktingar. Med tiden ökade andelen ensamresande. Till att börja med var det mest män som utvandrade, men andelen kvinnor ökade successivt och under den senare delen av emigrationen var det periodvis mest kvinnor som utvandrade.

Orsaker till emigrationen

Flera faktorer möjliggjorde en svensk och europeisk massemigration till Amerika på 1800-talet. En viktig förutsättning var ångmaskinens genombrott, ångfartygen gjorde resan över Atlanten effektivare, bekvämare och billigare. Under 1800-talet fick också liberalismen sitt genombrott, och liberala idéer om ekonomi, politik och den enskilda människans frihet gjorde att de europeiska länderna i allt högre grad började tillåta emigration.

Ekonomiska motiv

För de enskilda utvandrarna i Sverige såväl som i Europa var motiven främst ekonomiska. De olika emigrationstopparna från mitten av 1800-talet fram till 1930 gick hand i hand med konjunkturen – när det var dåliga tider i Sverige ökade utvandringen.

Mot slutet av 1860-talet drabbades Sverige av flera missväxtår som i kombination med en snabb befolkningsökning och konkurrens om arbetstillfällen och jord satte fart på emigrationen. År 1862 stiftades de amerikanska homesteadlagarna (Homestead Act) och de fick betydelse för den tidiga utvandringen. Lagarna, som stiftades för att stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark, innebar att det var god tillgång på billig jord i Amerika samtidigt som det på många håll var brist på jord i Sverige. Från amerikanskt håll välkomnades och underlättades invandringen, de olika staterna sökte fler invånare och industrierna sökte arbetskraft.

Hos utvandrarna fanns också andra motiv än de rent ekonomiska, till exempel religiös frihet och ökad jämlikhet. Många reste också för äventyret och resan i sig eller för drömmen om ett annat slags liv.

Emigrationsutredningen

Runt sekelskiftet växte oron för den stora utvandringen från Sverige, och år 1907 tillsatte riksdagen Emigrationsutredningen som pågick till år 1913. Resultatet blev ett 900 sidor långt betänkande som i dag finns digitaliserat och sökbart via Göteborgs universitets elektroniska arkiv Länk till annan webbplats..

Han ansåg sig icke ha möjligheter att förbättra sin ekonomiska ställning hemma

I Emigrationsutredningens bilaga 7, Utvandrarnas egna uppgifter, har hundratals svenska utvandrare intervjuats. I texterna är drömmen om ett bättre liv och mer pengar ett återkommande motiv till flytten. Här är några röster från utredningen:

Hade de kunnat få jord i Jämtland, så hade de aldrig rest, förklarade G., men jorden sårdt åt oatt så hc var så dyr — 100 kr. tunnlandet för jord som var allt annat än bördig och så kommo dyra skatter till.

Om 62-årig man från Jämtland

Det hade varit A:s mening att stanna i Sverige, men hon hade funnit lefnadsförhållandena så dyra och kvinnoarbetet så lågt betaldt, att det hade varit omöjligt.

Om 25-årig kvinna från Stockholm

Han hade emigrerat, emedan han ansåg sig icke ha möjligheter att förbättra sin ekonomiska ställning hemma och skaffa sig en bättre framtid.

Om 20-årig man från Stockholm

Vanligen hade hon ej så mycket tid, att hon kunde laga sina kläder. »Vi flickor fara till Amerika», sade hon, »därför att vår arbetstid är så ohyggligt lång och vår lön så knapp i förhållande till hvad allting kostar, och så ha vi inget anseende — en piga är int’ exmerad för nå’et.»

Om 18-årig kvinna från Värmland

O. hade ej vågat köpa bolagsjord, och annan jord fanns ej att få som dugde att bruka, och därför beslöt han sig för att emigrera.

Om 33-årig man från Västernorrland

Tidlinje: Emigrationen till Amerika

1638–1655

Nya Sverige

1638–1655 hade Sverige en koloni, Nya Sverige (New Sweden, Nova Suecia), vid Delawarefloden i Nordamerika.
År 1637 startades ett handelskompani på hälften svenskt och hälften nederländskt kapital. Året därpå anlände två svenska skepp till Delawarebukten där befälhavaren Peter Minuit köpte jord och anlade Fort Christina vid nuvarande Wilmington. Kolonin växte under 1640-talet, men relationerna till de nederländska och engelska kolonierna var spända. I en stor svensk expedition år 1654 köptes ännu mer mark och kolonin blomstrade en kort period innan först nederländarna och senare engelsmännen erövrade området. De svenska kolonisterna på plats i Nya Sverige var förhållandevis få, som mest bodde några hundra invånare med svenskt ursprung i området. Men fortfarande lever några svenska ortnamn från 1600-talet kvar på platsen.

Läs mer om nya sverige
1821–

Den europeiska utvandringen

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika. Det har kallats historiens största folkvandring.

Läs mer om den europeiska utvandringen
1846

Bishop Hill

Bland de tidigaste svenska utvandrarna fanns predikanten Erik Jansson från Hälsingland. Tillsammans med omkring 1 500 anhängare (”erik-jansarna”) emigrerade han till Amerika och grundade år 1846 den svensk-amerikanska kolonin Bishop Hill.

Läs mer om bishop hill
1850

Lindstrom

År 1850 grundas orten Lindstrom av den svenska utvandraren Daniel Lindström från Hassela i Hälsingland. Svenskstaden fick stå modell för Karl-Oskar och Kristinas nya hem i Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna, och firar fortfarande Karl Oskar Days på sommaren.

Läs mer om lindstrom
1850-tal

Den svenska utvandringen

På mitten av 1850-talet inleds den samlade svenska emigrationen till Amerika. Under åren 1851–1930 utvandrade sammanlagt omkring 1,2 miljoner svenskar till Amerika, nästan en femtedel av landets befolkning.

1862

Homesteadlagarna

De amerikanska homesteadlagarna (Homestead Act) från 1862 fick stor betydelse för den tidiga utvandringen från Sverige till Amerika. Lagarna, som stiftades för att stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark, innebar att det var god tillgång på billig jord vilket lockade många svenskar.

1868–1869

Nödår ger massflytt

Nödåren i Sverige på slutet av 1860-talet leder till en första större utvandringsvåg till Amerika.

1907–1913

Emigrationsutredningen

I början av 1900-talet bodde var femte svensk i Amerika, och den stora utvandringen ledde till att riksdagen år 1907 tillsatte en emigrationsutredning vilket resulterade i en 900 sidor lång rapport.

1923

Sista vågen

Under första världskriget avstannade emigrationen till Amerika, men i samband med en konjunktursvacka år 1923 fick den ny fart. Det blev den sista vågen i den svenska utvandringen.

1949–1959

Utvandrarserien

På 1950-talet publicerades Vilhelm Mobergs stora epos om den svenska utvandringen till Amerika. De fyra böckerna i romansviten skildrar hur Karl-Oskar och Kristina Nilsson emigrerar från Småland till Amerika. Romanerna ligger även till grund för musikalen Kristina från Duvemåla av Benny Andersson och Björn Ulvaeus.

Källor och lästips

Litteratur

Ola Larsmo (2016): Swede Hollow.

Vilhelm Moberg (1949–1959): Utvandrarserien (Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige).

Lennart Pehrson (2014–2015): Utvandringen till Amerika, del 1–3 .

Länkar

Nationalencyklopedin: Emigration Länk till annan webbplats. och Nya Sverige Länk till annan webbplats.

Statistiska Centralbyrån: Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning Länk till annan webbplats.

Emigrationsutredningen 1907–1914 Länk till annan webbplats.