Vinnarnamnet Meeri Bodelid

När Vasaloppet öppnade för kvinnor år 1981 kom Meeri Bodelid i mål först av kvinnorna.

Först i mål 1981

Efter att Margit Nordin som första kvinna genomfört Vasaloppet år 1923 stängdes möjligheten för kvinnor att delta i tävlingen (något du kan läsa mer om på sidan Kvinnorna och Vasaloppet). När Vasaloppet år 1981 öppnades för kvinnor var det Meeri Bodelid som kom i mål först av kvinnorna. Hon kom på 411 plats, och slog 9 382 män.

Meeri Bodelid är född med efternamnet Jaako år 1943 i Kauliranta i den finska kommunen Övertorneå. Kommunen ligger rakt öster om den svenska kommunen med samma namn, åtskild från denna av Torneälven. Bägge kommunerna heter Ylitornio på finska, men den svenska Övertorneå har även ett meänkieliskt namn, Matarenki.

Aittamaa blev Bodelid

Meeri flyttade som 19-åring till Sverige år 1962. Hon gifte sig och tog makens namn Aittamaa. Enligt hennes självbiografi var efternamnet svårt att använda när familjen senare bosatte sig i södra Sverige, ”det var ingen som kunde uttala det och än mindre stava till det”. Så de valde att istället ta namnet Bodelid som är en ungefärlig motsvarighet till Aittamaa (aitta ’bod’, ’magasin’, maa ’land’, ’mark’, ’ägomark’). Namnbyten var inte ovanliga, och till sin hjälp hade hugade namnbytare bland annat namnförslagsböcker som sammanställdes i statlig regi. Bodelid var ett av de namn som fanns listade i Svensk namnbok 1964.

Vasaloppet är den händelse som Meeri Bodelid själv värderar högst i sitt idrottsliv. Och då får man väga in att hon tävlat på elitnivå även i bland annat cykling, löpning och triathlon, och att hon representerat Sverige i såväl världsmästerskap som olympiska spel.

Namnet Meeri

Ursprunget till namnet Meeri är inte klart. Det kan vara en variant av personnamnet Meri, som kommer från finskans ord meri i betydelsen ’hav’. Det kan också ha sitt ursprung i den engelska formen av Maria, det vill säga Mary. Möjligtvis har namnet kommit med återflyttare från Nordamerika. Det har hänt att återflyttare tagit med sig namn när de lämnat det nya landet för att återvända hem, och ibland har de gett namnen en stavning som avviker från den engelska, kanske för att de inte visste hur namnen stavades, kanske för att de ville att namnet i hemlandet skulle uttalas så lika det engelska namnet som möjligt. I Sverige och Svenskfinland förekommer också stavningarna Märy, Märry, Mery och Merry. När namnen väl kom in i namnförrådet började de leva sitt eget liv. Meeri har i dag över 10 000 bärare i Finland och nästan 250 i Sverige.