Blåbärssoppa och annan Vasaloppsmat

Blåbärssoppan har varit central i Vasaloppet sedan det första loppet. Men i en Vasaloppsmeny anno 1922 ryms även ägg, pannkaka och buljong.

Svartvitt fotografi där skidåkare får mugg av funktionär samt en bild i färg där två personer häller upp blåbärssoppa i muggar.

Vasaloppet kan ha varit först ut men blåbärssoppan är numera självskriven på de flesta vintersporttävlingar. Här serveras blåbärssoppa under driftvärnets vintertävling år 1963, och på Vikingarännet år 2013.

Blåbärssoppa sedan starten

Blåbärssoppan är drycken vi verkligen förknippar med Vasaloppet. Det verkar till och med vara Vasaloppet som gjort blåbärssoppan till den sportdryck som nu serveras i olika tävlingssammanhang. Och naturligtvis under de Vasalopp som arrangeras i andra länder. Många vill också gärna ha blåbärssoppa i termosen på den egna skidutflykten. Under hela Vasaloppsveckan går det i dag åt cirka 50 000 liter blåbärssoppa. En energipåfyllare som har överlevt alla trender.

Vad gör blåbärssoppan till en sportdryck? Den ger snabb energi, innehåller mycket socker eller annat sötningsmedel och antioxidanter. Den är bra för magen. Dock innehåller den i dag bara 5 procent blåbär.

Enligt vissa källor lär det ha varit skidåkarna från Bollnäs som införde blåbärssoppan som sportdryck i Vasaloppet. Redan till det första loppet 1922 hade de egna flaskor med sig. Men ända från början har också blåbärssoppa serverats i kontrollerna. Den var kokad på blåbär som plockats i skogarna runt omkring och kanske torkats i det närbelägna torkeriet i Eldris.

Blåbärsrike i Eldris

Eldris är den sista kontrollen före målet i Mora (läs mer om ortnamnen längs Vasaloppet på sidan Ortnamn i fädrens spår), och här i närheten byggdes 1912 en stor torkanläggning för just blåbär. Det var i spåren av en stor skogsbrand 1888, då det blev extra god tillgång till bär. Två år senare öppnade också järnvägslinjen Älvdalen – Mora som möjliggjorde transport av bären. Det fanns ambitioner hos Lantbruksakademien och hushållningssällskapen att ta vara också på blåbär, vilket inte varit så vanligt tidigare, då lingon var det enda bär som betraktades som intressant för hushållen. 1916 hade man nått målet att förse hela den svenska marknaden med torkade blåbär genom att ett stort antal torkerier byggts upp, framför allt i norra delen av landet.

Från just Eldris kan man sedan några år tillbaka åka Blåbärsloppet. Här är det inte torkanläggningen som fått ge namnet, utan blåbär som benämning på en nybörjare. Det är nämligen nybörjarnas Vasalopp, som bara är 9 km långt och slutar i Mora.

Sedan 1958 kokas Vasaloppets blåbärssoppa på pulver från en känd svensk tillverkare. Året innan blåbärssoppan på pulver lanserades kontaktade marknadschefen Vasaloppet för att få servera soppan till åkarna. Pulversoppan underlättade tillagningen och från och med året därpå bjuds vasaloppsåkarna på Ekströms blåbärssoppa.

Linnéa och blåbärssoppan

I dag är Mångsbodarna den kontroll som främst förknippas med blåbärssoppa. Här kokas den alltjämt i vedeldad pannmur. Endast en person är i dag fastboende i Mångsbodarna. Det är Linnéa Götesson, som anses vara Vasaloppets äldsta och mest erfarna funktionär. Hon började redan som sjuåring att vara kurir på skidor och rapportera åkarnas tid i Mångsbodarna. Från morfar som tog tiden, åkte hon hem till mamma som ringde till Mora och rapporterade vidare. Hemma på gården serverades också åkarna blåbärssoppa och pannkakor, eftersom deras gård då fungerade som kontroll. Nu tar spåret en annan väg genom Mångsbodarna.

Inte bara blåbärssoppa

Under det allra första Vasaloppet var det ett varierat utbud som serverades. På kontrollerna bjöds naturligtvis på blåbärssoppa, men också pannkaka, ostsmörgås, kokt ägg, kaffe, buljong, mjölk och vatten.

Tävlingsmorgonen den 19 mars 1922 började med frukost 04.30: ”Det var berg av ägg och pannkakor som gingo åt och små sjöar av lingonsylt”, skrev Dagens Nyheter. Men mat och logi betalades av de tävlande själva.

En av åkarna som låg i täten av det första Vasaloppet hade ätit 12 ägg till frukost. Att äta kokta ägg mitt i vintern var inte så vanligt för hundra år sedan, men till detta speciella tillfälle hade nog tävlingsledningen sett till att samla på sig färska ägg. Den som hade belysning i sitt hönshus kunde få ägg även under vinterhalvåret, men annars minskade produktionen avsevärt och det gällde att ha förvarat ägg i vattenglas, så de kunde bevaras över vintern. Läs mer om ägg i traditionell matkultur på Matkult.se Länk till annan webbplats..

De ägg som var i pannkakorna hade troligtvis förvarats i vattenglas. Pannkakor serverades även vid målet i Mora. I äldre tid innehöll pannkakorna ofta bara vatten och mjöl, men för Vasaloppsåkaren var det nog viktigt att det var ägg i pannkakan. Den håller ju också ihop bättre då.

Buljong serverades också i riklig mängd. Varm och mättande och lättdrucken. Och hemlagad, får man förmoda.

Vasaloppsmeny anno 1922

Om du själv vill duka en fram en riktig Vasaloppsmeny, finns det några recept från vårt arkiv som kan vara användbara.

Blåbär var inte självklart i matförrådet i äldre tid, särskilt inte innan det blev billigt och överkomligt med socker. Då först blev blåbärssylt en favorit till gröten och pannkakorna. Tidigare var torkning det vanliga sättet att bevara bären på. I mindre skala torkades de på ollor i bakugn eller i solen. Blåbär och vatten kunde också buteljeras och användas till soppor och krämer. Eller jäsas till vin.

Blåbär fanns alltid i husapoteket. Torkade blåbär användes förstoppande och blåbär i sirap hade motsatt effekt. Idag betraktas det som ett hälsobär i stora delar av världen. En stor del av blåbärsskörden går på export och det är inte så många som plockar blåbär för egen konsumtion.

I våra samlingar finns en hel del recept som innehåller blåbär. Gröt och bröd var kanske vanligare, men blåbärssoppa och blåbärsvin förekom också. Soppan gjordes oftast på torkade blåbär, men vi har flera recept där den görs på blåbärssaft.

På hemsidan Matkult.se, vår kunskapsbank över traditionell matkultur, finns flera recept på blåbärssoppa Länk till annan webbplats.. Här är ett från Dalarna:

Blåbärssoppa från Orsa

Ingredienser
2 ½ liter vatten
5 msk socker
1 kkp blåbärssaft
2 ½ msk potatismjöl
2 bitar kanel

Beredning
Vattnet uppkokas tillika med kanelen. Blåbärssaften tillsättes tillika med sockret och soppan får koka i 10 minuter. 2 ½ msk potatismjöl utröres i litet vatten, samt vispas i soppan som afredning, hvarefter soppan får ett godt uppkok.Recept från: Lagades hos arbetaren Frans Viström, Fredshammar, Orsa, Dalarna
Upptecknat: 1897 av Regina Björklund (ULMA 29403:3b)

I receptet från Orsa, och i många andra, används blåbärssaft. Här följer ett recept på hur bärsaften kan göras:

Bärsaft från Vallsta

Beredning
Av tranbär gjordes så saft. Man rensade dem och kramade sönder dem i ett glest tygstycke, så att saften pressades ur. Sedan blev det mer och mer allmänt att göra saft av hallon, blåbär och vinbär. Man hällde bären i vatten och lät det hela koka. Sedan knöt man fast ett tygstycke i fötterna på en uppochnedvänd stol och hällde det kokande i tygstycket och lät det tunna rinna i ett kärl, som nu placerats på stolsitsens undersida. Det fick rinna så ett par dagar. Därefter kramades massan ur litet med händerna, innan den kastades bort. Saften förvarades sedan i flaskor och användes till maträtter under vintern.Recept från: Kerstin Andersdotter (född 1865) och soldathustru Sigrid Löf (född 1869), Vallsta by, Arbrå, Hälsingland
Upptecknat: 1938 av Erik Löf (ULMA 11558)

Här är en buljong, som också kan serveras med klimp:

Buljong med rotsaker och klimp från Väddö

Ingredienser
Ett stycke oxbringa
Vatten
Salt
Hvitpeppar
8 morötter
Litet torkad selleri
Persilja

Klimp:
1 ägg
1 knapp kkp mjölk
3 dryga matskedar mjöl
1 msk socker

Beredning
Köttet sköljes i kallt vatten och sättes på i kallt vatten och saltas. När det kokar upp skummas det och soppan får koka tills köttet blir mört och grönsakerna som äro ansade och sönderskurna och lagda i soppan, äro mjuka. Köttet tages upp och klimparna i.

Beredning av klimp:
Ägget vispas sönder, mjölken sättes till, äfvenså sockret; och mjölet vispas till. Man tar en matsked av smeten och doppar ner den i soppan, så gör man undan för undan, tills man fått så många klimpar man önskar. Så fort klimparna äro färdiga, flyta de upp på ytan.Recept från: Arrendatorshustru M Ljungström, Grisslehamn, Väddö, Uppland
Upptecknat: Den 13 augusti 1909 av Maria Nathorst. (ULMA 29403:17)

Och till sist, de viktiga pannkakorna. Här är ett recept som verkar bekant, som vi vanligtvis gör pannkakor efter idag. Men den här heter äggpannkaka, till skillnad från en vanlig vardagspannkaka, som nästan aldrig innehöll ägg.

Äggpannkaka från Jönköping

Ingredienser
(För 8 personer)
3 kkp hvetemjöl
1½ liter oskummad mjölk
3 ägg
½ kkp socker
1 tsk salt
1 tsk malen kanel

Till pannan:
1 msk smör

Beredning
Äggen vispas med sockret och mjölken ihälles, därpå ivispas mjölet och kanel och salt tillsättes. Slås i den smorda stekpannan och insättes i god ugnsvärme att grädda.Recept från: Arbetarhustru Klarén, Jönköping, Småland
Upptecknat: Den 21 juli 1905 av Ida Bredberg (ULMA 29403:15)

Källor och lästips

Dt.se: 76 år i Vasaloppets tjänst Länk till annan webbplats. (6 mars 2016)

Kurt Genrup (2005). Blåbär. I: Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Iwarsson, Mattias (red). Stockholm, Wahlström & Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

Christer Karlsson & Mats Morell (2019). Eldris tjärfabrik 1917-1921 Länk till annan webbplats.. Mora Hembygdslag 2019:4.

Bengt af Klintberg (1999). Blåbär. I: Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska akademien och Prisma.

Matkult.se: Blåbär och odon Länk till annan webbplats.

Frida Palmbro (2021): Bär – en del av skogens skafferi. Länk till annan webbplats. I: Bloggen Kulturmiljö vid Norrbottens museum.