Bishop Hill

År 1850 lämnade den då 23-åriga Britta Jonsdotter hemsocknen Hanebo i Hälsingland för att ansluta sig till predikanten Erik Jansson och hans anhängare ("erik-jansarna") i svenskkolonin Bishop Hill, Illinois. Mer än ett sekel senare ekade hennes ungdoms hälsingemål hos barnbarnen Alfva Borg och Alfhild Oberg.

Porträtt.

Alfva Borg och Alfhild Oberg fotograferade i Bishop Hill år 1973. Foto: Isof (arkivnummer 1973:1:11, 1973:2:1).

Dôm leva nästa farm från Jann Janns, ser ni

Under en inspelningsresa i Nordamerika 1973 intervjuade dialektforskaren Folke Hedblom tvillingsystrarna Alfhild Oberg och Alfva Borg (födda 1906). Systrarna tillhörde de ursprungliga kolonifamiljerna i Bishop Hill, Illinois – deras mormor Britta utvandrade med erik-jansarna år 1850, och farföräldrarna utvandrade från Mo socken i Hälsingland år 1875.

Intervjun gjordes på svenska och syftet var bland annat att dokumentera den amerikasvenska som fortfarande pratades i området. I ljudklippet nedan berättar Alfhild Oberg om en händelse vid ån Edwards River.

Transkription

Dôm leva nästa farm från Jann Janns, ser ni. — — Å då var-ä Manuel å Russel å Clarence. Å så dôm lekte tehopa. Ja, på höst'n så vart dä mycke vatt'n i ån, Edwards River. — — Nere där. Å då var-ä mycke is där, å store bitar, ser ni. Så då tog dôm en lång tjäpp mä-sse, å dôm kLev på de här store bitanô åv is å åkte ner jônnôm bäcken då, ser ni. — — Å då tymLa Manuel åv å vart bLöt. Å han toLas int taL-ôm att han ... att han-h var ute på is'n å tymLa åv i vattne, när han kåm hem. Ja vet int va han sa, men han ... Ändå så kåm Marta övver te Jann Janns å skôrva på pôjkanô för dôm hadde vöre stygg imot Manuel då, så han hadde vôrte bLöt i bäcken, (h)eller i ån där. — — Te sist så kåm dä ut tänker ja han hadde ... att dôm hadde åkt på ... att dôm åkte på iskakônô, i vattne. Å dä va kallt, ser ni. Dä va kallt vär. Dä va- ... När ä va is på, så var-ä riktet kallt så dä-nte ... Å han vart riktet sjuk å, Manuel.

Arkivnummer: ULMA Bd Am 9A

Språket – ett arv från mormor Britta

Folke Hedblom konstaterar att systrarnas amerikasvenska är ett arv från mormor Britta. I boken En hälsingedialekt i Amerika (1977) skriver han:

Den svenska som systrarna Alfva Borg och Alfhild Oberg talar är i allt väsentligt ett väl bibehållet hanebomål med vissa inslag från engelska och standardsvenska. Det är uppenbarligen sin mormors språk de tagit i arv. (---).

I sina egna familjer har de i blott obetydlig utsträckning nyttjat svenskan, men dem båda emellan, vid samtal med äldre Bishop Hill-bor och med besökande från Sverige, har den oftare kommit till användning. Inbördes talade mamma och pappa bara svenska, säger de. (Faderns dialekt från Mo står hanebomålet nära.) Mamma, som var född i Bishop Hill, höll särskilt hårt på svenskan. Men i skolan talades endast engelska, även på rasterna. Några av barnen förstod inte svenska och man skojade med systrarna för deras svenska tal. Standardsvenska hörde de väl mest i metodistkyrkan, där de sedan ungdomen var flitigt verksamma. De säger att de hade svårt att begripa allt som sades i de svenska predikningarna. De kan ej läsa svenska. Själva kallar de sin egen form av svenska »Bishop Hill- svenska». Att denna är en enklare och mera gammalmodig form av svenska, jämförd med den »fina» svenska som talas av bildade amerikasvenskar eller av besökande från Sverige, brukar de ofta framhålla. Likaså att deras svenska blandas med engelska. (---) Att deras ärvda modersmål i sina grunddrag är identiskt med en sockendialekt, som ännu i vår tid talas av äldre personer har de inte klart för sig.

Mer om erik-jansismen och Bishop Hill

Erik-jansismen var en riktning i 1800-talets svenska folkväckelse. Predikanten Erik Jansson framställde sig som Guds utvalde profet och samlade under 1840-talet ett stort antal anhängare (erik-jansare) i framför allt Hälsingland. Samfundet hamnade i konflikt med myndigheterna och Erik Jansson och runt 1 500 anhängare valde vid mitten av 1840-talet att emigrera till Amerika, där de grundade kolonin Bishop Hill, uppkallad efter Erik Janssons födelsesocken Biskopskulla i Uppland.

Karta över Nordamerika.

Foto: Google maps.

Bishop Hill är en liten by med ett par hundra invånare som ligger i delstaten Illinois i USA, cirka 20 mil väster om Chicago. Bosättarna i denna svenska koloni var den första stora organiserade svenska utvandrargruppen och utgjorde starten på den stora svenska emigrationen till Nordamerika. I kolonin bodde till att börja med bara erik-jansare. Den var ett kooperativt samhälle med egendomsgemenskap, men utvecklade sig snart till ett allsidigt samhälle med kyrka, hotell, skola, smedja, vagnmakeri, kvarnar med mera.

Porträtt.

Foto: Hilding Mickelsson/Hälsinglands museum (CC BY-NC).

Grundaren Erik Jansson mördades våren 1850. I hans ställe tog ett sjumannaråd, med Jonas Olsson från Söderala (på bilden) i spetsen, över ledningen.

Hus.

Foto: By Elmer R. Pearson.

”Steeple Building” som uppfördes 1854-1855 användes ursprungligen som hotell och senare som skola för barn. Numera fungerar det som arkiv och museum.

Ritning.

I dagens Bishop Hill finns flera byggnader kvar från kolonins dagar, till exempel kolonibutiken vars ritning här visas, och man vårdar aktivt minnet av kolonin och det svenska arvet. Ett stort antal ättlingar till utvandrarna finns i området.

Vit stor byggnad i trä.

Foto: By Kepper66 (CC BY-SA).

Kolonikyrkan i Bishop Hill byggdes 1848 och utformades efter Erik Jansons idéer. Kyrkan inrymde bland annat 20 boningsrum på första och andra våningarna.

Gata med låga tegelhus.

Foto: By Kepper66 (CC BY-SA).

Längs med Bishop Hills gator fanns flera hus som skulle underlätta livet i kolonin. Kolonins största byggnad "Big Brick" uppfördes 1848-1851 och innehöll 72 rum med bostäder samt gemensamt kök och matsal för kolonisterna.

1851 uppfördes kolonins första kvarn, en vattenkvarn. En ångkvarn stod färdig 1852. Björklund Hotell stod färdigt 1852, liksom snickeriverkstaden och det kombinerade bageriet och bryggeriet.

1853-1855 uppfördes affärshuset och postkontoret och 1855 byggdes mejeribyggnaden, kallad ladugårdsbyggningen.

Gata.

Foto: Isof (arkivnummer 1962:2:20).

Huvudgatan i Bishop Hill fotograferad 1962. Till höger syns väggen av kolonikyrkan. På vänster sida två hus för kolonisternas snickar- och smidesverkstäder närmast och därefter Klockbyggningen.

Byggnad.

Foto: Isof (arkivnummer 1962:2:17).

Klockbyggningen fotograferad 1962. Framför byggnaden syns arkivets inspelningsbuss som användes under dokumentationsresorna i Nordamerika.

Länkar och lästips

Artiklar

Nilsson och Tingsell (2018): Svenskan i kontakt med Amerika Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk nr 2/2018.

Andréasson, Larsson, Lyngfelt, Nilsson och Tingsell (2012): Amerikasvenskan förr och nu. Pdf, 164.6 kB. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift.

Andréasson, Larsson, Lyngfelt, Nilsson och Tingsell (2011): På jakt efter amerikasvenskan Pdf, 545.6 kB. (Svenskans beskrivning 32, 2011). Författare: .

Ann-Marie Ivars (2002): Hur talar våra emigranter i Amerika? I: Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002).

Kristina Hagren (1996): Dalmål i Nordamerika. En presentation av Folke Hedbloms dokumentation av daladialekter I: Dalfolk i Amerika: Kulturdagar i Bonäs Bygdegård.

Folke Hedblom (1992): Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika. Värderingar och attityder från 1960-talet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Folke Hedblom (1981): Swedish Dialects in the Midwest: Notes from Field Research. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1981.

Folke Hedblom (1977): Amerikasvenska texter i fonogram. 2. Hälsingland. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1977.

Folke Hedblom: Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland, Bergsjömål I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.

Nils Hasselmo (1969): On Diversity in American-Swedish. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.

Folke Hedblom (1966): Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från resan 1966. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1966).

Arkiv, samlingar och museum

The Statue of Liberty-Ellis Island Foundation Länk till annan webbplats.

Minnesota Historical Society och Kungliga biblioteket m.fl.: Digitaliserade svenskamerikanska tidningar Länk till annan webbplats.

Emiweb.se: Webbaserat arkiv om in- och utvandring till och från Norden Länk till annan webbplats.

American Swedish Historical Museum Länk till annan webbplats.

American Swedish Institute Länk till annan webbplats.

Utvandrarnas hus Länk till annan webbplats.

Litteratur

Lennart Pehrson (2014–2015): Utvandringen till Amerika, del 1–3.

Jennifer Eastman Atteberry (2007): Up in the Rockie Mountains. Writing the Swedish Immigrant Experience.

Susanne Österlund-Pötzsch (2003): American Plus (2003). Etnisk identitet hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika.

Göran P D Adolfson och Einar Jagemar (1996): Kontakt Amerika. Svenskamerikanskt kulturutbyte under 100 år. Historik 1896–1996 (1996).

Olov Isaksson (1995): Historien om Bishop Hill.

Ulf Beijbom (1990): Svenskamerikanskt. Människor och förhållanden i Svensk-Amerika.

Folke Hedblom (1978): En hälsingedialekt i Amerika. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois.

Nils Hasselmo (1974): Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika.

Poddar, radio och tv

Allt du velat veta: Om utvandrarna med Lennart Pehrson Länk till annan webbplats.

SR Vetenskapsradion Historia: Svenskamerikaner berättar om oss själva Länk till annan webbplats.

Skönlitteratur

Ola Larsmo (2016): Swede Hollow (2016).

Vilhelm Moberg: Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959).