Bishop Hill
År 1850 lämnade den då 23-åriga Britta Jonsdotter hemsocknen Hanebo i Hälsingland för att ansluta sig till predikanten Erik Jansson och hans anhängare ("erik-jansarna") i svenskkolonin Bishop Hill, Illinois. Mer än ett sekel senare ekade hennes ungdoms hälsingemål hos barnbarnen Alfva Borg och Alfhild Oberg.
%20Tvillingsystrana-Alfva-och-Alfhild.png)
Alfva Borg och Alfhild Oberg fotograferade i Bishop Hill år 1973. Foto: Isof (arkivnummer 1973:1:11, 1973:2:1).
Dôm leva nästa farm från Jann Janns, ser ni
Under en inspelningsresa i Nordamerika 1973 intervjuade dialektforskaren Folke Hedblom tvillingsystrarna Alfhild Oberg och Alfva Borg (födda 1906). Systrarna tillhörde de ursprungliga kolonifamiljerna i Bishop Hill, Illinois – deras mormor Britta utvandrade med erik-jansarna år 1850, och farföräldrarna utvandrade från Mo socken i Hälsingland år 1875.
Intervjun gjordes på svenska och syftet var bland annat att dokumentera den amerikasvenska som fortfarande pratades i området. I ljudklippet nedan berättar Alfhild Oberg om en händelse vid ån Edwards River.
Språket – ett arv från mormor Britta
Folke Hedblom konstaterar att systrarnas amerikasvenska är ett arv från mormor Britta. I boken En hälsingedialekt i Amerika (1977) skriver han:
Den svenska som systrarna Alfva Borg och Alfhild Oberg talar är i allt väsentligt ett väl bibehållet hanebomål med vissa inslag från engelska och standardsvenska. Det är uppenbarligen sin mormors språk de tagit i arv. (---).
I sina egna familjer har de i blott obetydlig utsträckning nyttjat svenskan, men dem båda emellan, vid samtal med äldre Bishop Hill-bor och med besökande från Sverige, har den oftare kommit till användning. Inbördes talade mamma och pappa bara svenska, säger de. (Faderns dialekt från Mo står hanebomålet nära.) Mamma, som var född i Bishop Hill, höll särskilt hårt på svenskan. Men i skolan talades endast engelska, även på rasterna. Några av barnen förstod inte svenska och man skojade med systrarna för deras svenska tal. Standardsvenska hörde de väl mest i metodistkyrkan, där de sedan ungdomen var flitigt verksamma. De säger att de hade svårt att begripa allt som sades i de svenska predikningarna. De kan ej läsa svenska. Själva kallar de sin egen form av svenska »Bishop Hill- svenska». Att denna är en enklare och mera gammalmodig form av svenska, jämförd med den »fina» svenska som talas av bildade amerikasvenskar eller av besökande från Sverige, brukar de ofta framhålla. Likaså att deras svenska blandas med engelska. (---) Att deras ärvda modersmål i sina grunddrag är identiskt med en sockendialekt, som ännu i vår tid talas av äldre personer har de inte klart för sig.
Mer om erik-jansismen och Bishop Hill
Erik-jansismen var en riktning i 1800-talets svenska folkväckelse. Predikanten Erik Jansson framställde sig som Guds utvalde profet och samlade under 1840-talet ett stort antal anhängare (erik-jansare) i framför allt Hälsingland. Samfundet hamnade i konflikt med myndigheterna och Erik Jansson och runt 1 500 anhängare valde vid mitten av 1840-talet att emigrera till Amerika, där de grundade kolonin Bishop Hill, uppkallad efter Erik Janssons födelsesocken Biskopskulla i Uppland.

Foto: Google maps.
Bishop Hill är en liten by med ett par hundra invånare som ligger i delstaten Illinois i USA, cirka 20 mil väster om Chicago. Bosättarna i denna svenska koloni var den första stora organiserade svenska utvandrargruppen och utgjorde starten på den stora svenska emigrationen till Nordamerika. I kolonin bodde till att börja med bara erik-jansare. Den var ett kooperativt samhälle med egendomsgemenskap, men utvecklade sig snart till ett allsidigt samhälle med kyrka, hotell, skola, smedja, vagnmakeri, kvarnar med mera.
Grundaren Erik Jansson mördades våren 1850. I hans ställe tog ett sjumannaråd, med Jonas Olsson från Söderala (på bilden) i spetsen, över ledningen.
”Steeple Building” som uppfördes 1854-1855 användes ursprungligen som hotell och senare som skola för barn. Numera fungerar det som arkiv och museum.
I dagens Bishop Hill finns flera byggnader kvar från kolonins dagar, till exempel kolonibutiken vars ritning här visas, och man vårdar aktivt minnet av kolonin och det svenska arvet. Ett stort antal ättlingar till utvandrarna finns i området.
Kolonikyrkan i Bishop Hill byggdes 1848 och utformades efter Erik Jansons idéer. Kyrkan inrymde bland annat 20 boningsrum på första och andra våningarna.
Längs med Bishop Hills gator fanns flera hus som skulle underlätta livet i kolonin. Kolonins största byggnad "Big Brick" uppfördes 1848-1851 och innehöll 72 rum med bostäder samt gemensamt kök och matsal för kolonisterna.
1851 uppfördes kolonins första kvarn, en vattenkvarn. En ångkvarn stod färdig 1852. Björklund Hotell stod färdigt 1852, liksom snickeriverkstaden och det kombinerade bageriet och bryggeriet.
1853-1855 uppfördes affärshuset och postkontoret och 1855 byggdes mejeribyggnaden, kallad ladugårdsbyggningen.
%201962_2_20.jpg)
Foto: Isof (arkivnummer 1962:2:20).
Huvudgatan i Bishop Hill fotograferad 1962. Till höger syns väggen av kolonikyrkan. På vänster sida två hus för kolonisternas snickar- och smidesverkstäder närmast och därefter Klockbyggningen.
%201962_2_17.jpg)
Foto: Isof (arkivnummer 1962:2:17).
Klockbyggningen fotograferad 1962. Framför byggnaden syns arkivets inspelningsbuss som användes under dokumentationsresorna i Nordamerika.