Barnens kläder

Bodabarnen föddes in i det reglerade dräktskicket. Spädbarn lindades med särskilda lindeband och hättor, och barn upp till skolåldern hade särskilda dräkter för vardag och kyrkbesök.

Spädbarn

Nyfödda barn lindas med linnetyger de första månaderna i livet. Utanpå linnetygen lindas ett lindeband vävt i rött och vitt med bollar i varje ände. Pojkarnas och flickornas hätta skiljer sig åt i utseende – pojkarnas knyts till höger medan flickornas knyts till vänster.

Docka inlindad i vita lindor och röda dekorerade band samt hätta på huvudet.

Så här beskriver Fräs Erik Andersson (född 1868) spädbarnens lindning och utstyrsel i en uppteckning:

Spädbarnet lindades på så sätt att man först anbrakte en linnelapp i baken och sedan därutanpå en större som man vecklade om såväl bak som fram och som benämndes brakka. Därpå lindade man om barnet ända upp till halsen med en större vit linneduk vilken benämndes vitslätt varvid man lade barnets armar i kors över bröstet och lindade in dessa. (---) Sedan lindades ungefär på enahanda sätt en grå linnetrasa, gråslätt, som vanligen var gjord av en gammal nött kjolvåd som var mjuk och behaglig. Det hela lindades sedan från fötterna upp till halsen med ett för ändamålet vävt krusband benämnt lindeband. Bandet var omkring 5 m långt och hade en toppa i varje ände. Lindningen gjordes så att den ena toppan hamnade vid fötterna och den andra vid bröstet. Innan lindningen avslutades upptill lades en vit, mjuk, fin halsduk omkring barnets hals vars nedre tottar bundos fast nerom bröstet med lindebandet näst förut innan lindningen avslutades. Pojkarnas hakubandshätta var hopsydd av kilar av kattun, siden- eller möbeltyg. Fyra kilar var röda och två gröna. Hättan knöts med röda band på höger sida. Flickornas hakubandshätta var hopsydd av tre stycken, en mittunga och två sidstycken. Röda sidstycken och grönt mittstycke var vanligast men det kunde också örekomma tvärtom. Tyget var kattun, siden- eller möbeltyg. Mössan knöts med röda band på vänster sida. Vid finare tillfällen sattes en knytningstimp (halvtimp) samt ett spissband under flickmössan. Helgdagsmössorna var helt i siden.

Koltbarn

Med koltbarn menas barn upp till skolåldern.

Vardag

Flicka med hätta och rödrandigt förkläde.

Flickornas vardagsdräkt för sommaren. Kolten kallas för liv och används som vardagsdräkt på sommaren och som underplagg till de andra koltarna vid behov.

Pojke med hätta och rödrandig kolt.

Pojkarnas vardagsdräkt för sommaren. Långlivstycket användes som sommarkolt. Pojkarna började bära byxor strax innan de skulle börja skolan. Det kallades att bli storkarlsklädd.

Pojke med mörklblå kolt och hätta i rött och grönt.

Vardagsdräkt med blå armkjol som användes för pojkar höst och vår.

Pojke med vit och pälsfordrad skinnkolt samt hätta.

Pojkarnas vardagsdräkt för vintern. Kasen eller kasungen var gjord av lammskinn. Pojkarnas hättor är sydda av sex kilar medan flickornas hättor är sydda av en mittunga och två sidostycken. Pojkarnas hätta knyts vid högra kinden och flickornas vid den vänstra.

Kyrkdräkter

Flicka med blå kjol, rött förkläde, grön övertröja och hätta.

Flickornas kyrkdräkt för vår, sommar och höst. Kyrkdräkt sommar, höst och vår. Kolten består av en rynkad blå kjol som är påsydd på det gröna livet. Kolten har en rödrandig frambreda (framvåd) under förklädet precis som på kvinnornas kjolar. Under hättan har flickan en knytningstimp (timp med spets) och ett spissband, ett mönstervävt sidenband med invävda glittertrådar

Pojke med hätta, rödblommigt förkläde och rödrandig kolt.

Kyrkklädsel för pojkar sommartid. Pojken har här kyrkklädsel med långlivstycke och kattunsförkläde. Halsklädet sticker ut i knäppningen bak. Pojkarnas plösar på skorna är tvära och korta. De är bredare än vad de är långa.

Flicka med röd hätta och rött förkläde över vit pälsfordrad skinnkolt.

Flickornas kyrkdräkt för vinter. Upp till skolåldern hade flickorna på vintern en skinnkolt av finaste lammskinn med håret kvar på insidan. Vid de stora helgerna sattes en blå kjol ovanpå skinnkolten. Plösarna på skorna är utsirade och når ända fram till tån.

Pojke med mörkblå pälsfordrad kolt och rött förkläde samt röd hätta på huvudet.

Kyrkklädsel för pojkar vintertid. Pojkarnas klädsel i helgdagslag under vintern utgjordes av armkasung med blå armkjol utanpå och rödrandigt långlivstycke under. Pojkarnas koltar är helskurna och har ingen midjesöm. Förklädena har bröstlapp.

Relaterat innehåll

Kontakt

Publicerad 11 oktober 2021
Senast uppdaterad 11 oktober 2021