Ordspråk och talesätt

Karl Gösta Gilstring hade ett specialintresse för ordspråk. Han ansåg att de erbjöd sätt att uttrycka känsliga saker och påpeka brister utan att såra. Han framhöll också deras roll som konfliktlösare. Även sjukdomsbot, skrock och folktro var ämnen som engagerade honom.

Hägg.

Häggen blommar bara en lördag.
Ordspråket rymmer enligt Karl Gösta Gilstring både livsvisdom och skönhet och handlar om att se det vackra i det lilla.

Ordspråk och talesätt ur samlingen

Man skall aldrig ge sin käresta ett vasst föremål för saxen klipper och kniven skär, kärleksbandet mitt isär

Om du sjunger på morgonen när du klär på dig får du gråta på kvällen när du tar av dig

Vara fattig är ingen skam om man blott har ärlighet i hand

Judit Johansson, född 1893 i Århems socken, Småland

Om inte om har varit har jag varit präst

Blås Kajsa får du fisk (sades om man hade bränt sig)

Det har följt med Davids höna under isen (sades om man hade mist något)

Aina Resare, Säfsnäs socken, Dalarna

Åkommor och sjukdomsbot

Grodblad och spindelväv.

Lovisa Öberg i Uppland berättar om hur grodblad användes:

Groblad är bra att lägga på såret. Om det var, skulle dom lägga ludna sidan på såret, det har jag försökt sjelv. Det drog ut varet.

I den här inspelningen berättar Judit Johansson i Småland om grobladens läkande egenskaper:

Fler exempel på sjukdomsbot

Jag högg mig i ett finger när jag var liten. Mor leta upp spindelväv och och tugga socker och lag i det och linda om. Jag var snart bra och det var rätt djupa sår. Dom var doktor sjelva på den tiden.

Det var bra att spruta in kvinnomjölk i örat när man hade ont. Det bar bra, har försökt det sjelv.

Lovisa Öberg, född 1888 i Harbo socken i Uppland


Att pissa på fötterna minns jag gamla talade om. Barnen måste gå barfota. Fick inte slita skor i onödan. Det blev kallt och frost på hösten. Då var det att göra så och stå kvar länge det var varmt. Om hästen rev sönder hasen (foten) i skogen, gjordes såret rent med att pinka på skadan.

Modersmjölk strilades i öronen på dibarn om man trodde på örvärk. Undrar om man inte till och med hade det till variga öron.

Aina Resare, Säfsnäs socken, Dalarna

En gammal gumma som hade värk i ena foten lindade kogödsel omkring foten. Det sade hon tog bort värken.

Alfred Pearson, född 1896, Svensköp socken, Småland

Tro och skrock

Man satte ormskinn kring halsen på grisen, så ingen kunde trolla bort den.

Man fick inte kasta ut håret som fastna i kammen, så fåglarna fick tag i det, då råka man ont.

Rånan har jag hört många gånger när jag gått och plockat bär. Hon har sånt skratt så det går genom märg och ben. Då gick jag hem. Men jag har inte sett na. Det ryser i en när man hör na. Rånan är en ond ande som bara vill ont. Rånan är inte detsamma som skogsfrun. Rånan vill bara ont men skogsfrun är snäll och hjälpsam.

Lovisa Öberg, född 1888 i Harbo socken i Uppland


Bredde man en ny smörgås innan den första var uppäten, skulle det komma någon hungrigare än en själv."

Judit Johansson, född 1893 i Århems socken, Småland

Nog hörde man talas om att bli riden av maran. Själv minns jag att det rös mig, när jag hörde talas om det. Trodde när jag var barn att det var något övernaturligt väsen som ansatte den som blev riden av maran. Det talades om en tyngd över bröstet och att den som sov jämrade sig i sömnen.

Aina Resare, Säfsnäs socken, Dalarna

När jag var liten brukade de gamla skrämma barnen med attt säga: ”Titta ej ner i brunnen ty brunnkäringen kommer och tar dig”.

Alfred Pearson, född 1896, Svensköp socken, Småland

Källor och litteratur

Arkiv

Institutet för språk och folkminnen (ISOF), Arkivet i Uppsala (AFU):

  • DFU 40265: Karl Gösta Gilstrings efterlämnade brevsamling, som uppgår till drygt 8 000 brev från 700 meddelare, 1950–1986.
  • ULMA 34838: Karl Gösta Gilstrings efterlämnade folkminnessamling, som uppgår till drygt 70 000 uppteckningar från brev och inspelningar samt anteckningar, fotografier och trycksaker 1950–1986.
  • ULMA 37313: Sammanfattningar av intervjuer om Karl Gösta Gilstring gjorda efter hans död av Eva-Lott Lindqvist 1993.

Tryckta källor och litteratur

Kvällsstunden. Hemmets och familjens veckotidning Länk till annan webbplats.. Västerås 1938 ff.

Lindqvist, Eva-Lott, 1993: Väktare mot glömskans rike. En presentation av Karl-Gösta Gilstrings folkminnesinsamling. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv: Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria, Volym 116, s. 63–78.

Nylund Skog, Susanne, 2017: Brev och belägg i jakten på folkminnen. Den vetenskaplige samlaren. Kulturella perspektiv 26: 1, s. 36–46.

Nylund Skog, Susanne, 2018. From personal letters to scientific knowledge: The creation of archived records in a tradition archive. In Visions and Traditions: Knowledge Production and Tradition Archives. Lauri Harvilahti, Audun Kjus, Cliona O’Carroll, Susanne Österlund-Pötzsch, Fredrik Skott and Rita Treija (eds.) Helsinki: Academia Scientiarum Fennica, FFC 315, s. 61–80

Nylund Skog, Susanne, 2019. Från Småland till Michigan, och tillbaks igen: Verklighetens fiktiva platser i en svenskamerikans berättelser. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv: Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria, Volym 141, s. 75-92.

Nylund Skog, Susanne, 2020. A Formidable Success and an Exceptional Storyteller: Analyzing Stories From an Interview Conducted by Barbro Klein in 1967. Western Folklore, Volume 79, Number 4: 427-451.

Nylund Skog, Susanne, 2020. “From Oskar Parish, Småland, to Manistique, Michigan: Placing People and Depicting Places”, Culture Unbound, Volume 12, issue 1, 2020: 196–216. Published by Linköping University Electronic Press.

Svenska Amerikanaren Tribunen Länk till annan webbplats.. Chicago, Illinois 1936–1985.

Vimmerby tidning Länk till annan webbplats.. Vimmerby 1984 ff.