Folkminnessamlingar

Vi har en av Sveriges största folkminnessamlingar. I arkiven finns resultatet av över hundra års arbete med att dokumentera folklig kultur: berättelser om människors liv och leverne i vardag och fest – från 1800-talets fiske- och bondesamhälle fram till dagens mångfaldssamhälle.

Det är folkets röst som skall höras, när man läser dessa anteckningar

Folklivsforskaren Olof Hasslöf, 1930

Människors liv och leverne

Isofs folkminnessamlingar består av material från dokumentation och forskning som avser människors minnen, erfarenheter, språk och kultur. Arkivsamlingarna erbjuder även studier av samisk och finsk kultur och det finns dokumentation kring svenskamerikansk och estlandssvensk kultur. Här finns uppteckningar, svar på frågelistor, ljudfiler, transkriberade intervjuer, fotografier och annat material arkiverat för samtida och framtida forskning.

Materialet är ett viktigt komplement till andra historiska källor och erbjuder en unik kunskap om människors liv och arbete, vardag och fest, tankar och tro från mitten av 1800-talet fram till i dag. En av kvalitéerna med samlingarna är att de utgörs av enskilda människors minnen och berättelser. Det är dock viktigt att ha kunskap om på vilka villkor och under vilka förhållanden de tillkommit, eftersom de skapats utifrån skilda individers intressen och olika vetenskapliga perspektiv. Denna kunskap kan vi bidra med.

Folkminnesarkiven – då och nu

Intresset för folkliga traditioner har en lång historia med kopplingar tillbaka till 1600-talet, men kan dateras till 1800-talets andra hälft, till nationalismens, nationalromantikens, omvandlingens och moderniseringens tid. Framstegstro parades med ett nostalgiskt tillbakablickande intresse för Sveriges historia.

Merparten av materialet i våra folkminnesarkiv tillkom under 1900-talets första hälft. På bara några få årtionden införlivades hundratusentals uppteckningar om det svenska folkets liv och leverne från 1850-talet och framåt i folkminnessamlingarna.

Ett skäl till att folkminnen samlades in handlar om att arkiven skapades i en tid av stora förändringar. Arkiven fick härbärgera det som uppfattats som oföränderligt och ursprungligt, och som höll på att försvinna. Det var dock inte möjligt att samla allt, insamlarna blev tvungna att välja. På så vis kom de folkminnesinsamlande arkiven också att bli skapare av det typiskt nordiska och det typiskt svenska.

Dåtidens insamling av folkminnen är nära sammanbundet med vetenskapernas framväxt. De tidiga folkminnesforskarna var påverkade av naturvetenskapliga arbetssätt där systematik var ett ideal som ofta blev synonymt med vetenskap.

De tidiga folkminnesforskarna sällade sig till raden av vetenskapsrepresentanter som gjorde inventering, insamling och kategorisering av stora mängder material till metod för att uppnå vetenskaplig kunskap.

Målsättningen och metoderna för att samla in material har skiftat med tiden, liksom tekniken för att dokumentera och bevara kunskap om folkminnen. I dag strävar vi efter att samla in material som speglar och representerar landets mångfald. Inom folkminnesområdet gör vi kontinuerligt dokumentationsinsatser för att inhämta kunskap och årligen har vi flera insamlingar med hjälp av frågelistor, som framför allt skickas ut digitalt.