Om amerikasvenskan

Hos de tidiga utvandrarna fanns ofta två varianter av amerikasvenskan, ett hemspråk och en standardvariant. I offentliga sammanhang användes en standardnära amerikasvenska utan tydliga dialektdrag, men i hemmet talades ofta en svenska som var mer präglad av dialekten hemifrån.

Man med inspelningsutrustning och mikrofon som intervjuar en man i en soffa.

På 1960-talet gjorde Institutet för språk och folkminnen tre inspelningsresor till Nordamerika för att dokumentera svenskamerikanernas språk och folkkultur. Här blir Alex Carlson, känd poet och författare bland de utvandrade svenskarna, intervjuad av Folke Hedblom på ett hotellrum i Chicago, Illinois, 1962. Foto: Torsten Ordéus (arkivnummer ULMA Sv-Am 1962:1:77).

Svenskan förblev förstaspråk

Vid förra sekelskiftet bodde nästan en femtedel av världens alla svensktalande på andra sidan Atlanten. En stor del av de utvandrade svenskarna sökte sig till platser där det redan bodde många andra svenskar, och där behöll svenska språket en stark ställning. Fram till 1920-talet var svenskan förstaspråk i många av dessa områden, till exempel hölls skolundervisning och gudstjänster på svenska och det fanns svenska tidningar.

I svenskbygderna samlades människor från olika delar av Sverige och även om de hade samma modersmål kunde dialekterna vara väldigt olika. För att underlätta kommunikationen mellan de boende uppstod en egen varietet av svenskan som kallas för amerikasvenska. Den utvecklades genom mötet mellan de olika svenska dialekterna och påverkan från engelskan.

Pappa gick ut tidigt but mamma stannade hemma och tjårsade. /---/ Pappa födde hästarna. /---/ Varje dag fotade han till stan efter posten, en och en kvarts mil över filarna.

tjårsade = skötte kreaturen, från eng. did the chores
födde = utfodrade, från eng. fed
fotade = gick till fots, eng. foot
filarna = fälten, från eng. fields

Citat från intervju med svenskättlingen Alfhild Oberg i Bishop Hill år 1962.

Jag travlade för tre år

Amerikasvenskan kännetecknas av dialektutjämning, dialektblandning, förenkling och inlånade ord och uttryck från framför allt engelskan.

Dialektutjämning och dialektblandning

De olika traditionella svenska dialekterna i svenskbygderna anpassades snabbt till varandra, och särskilt dialektala uttal, ord och uttryck slipades bort i det gemensamma talspråket. Det är en process som i språkvetenskapliga sammanhang brukar kallas för dialektutjämning. Samtidigt lånades ord, uttryck och språkdrag in från de olika svenska dialekterna, framför allt från de dialekter som talades av en majoritet i området.

Förenkling

I amerikasvenskan finns en del förenklingar i språksystemet som till exempel att genusdistinktioner försvinner (till exempel skillnaden mellan en/ett).

Påverkan från engelskan

Det kanske tydligaste kännetecknet för amerikasvenskan är att den är starkt präglad av engelskan. Engelskans påverkan syns på olika sätt:

Överföring
Direkta låneord och direktöversatta engelska uttryck. Exempel:

  • stove (spis)
  • travla (resa)
  • zink (handfat)
  • de gick över havet

Kopiering
Svenska ord som får en annan betydelse eller användningssätt efter engelsk modell. Exempel:

  • långsam ('ensam', efter engelskans lonesome)
  • leva ('bo', efter engelskans live)
  • ha middag ('äta middag', efter engelskans have dinner)
  • för 10 år ('i 10 år', efter engelskans for 10 years)
  • femte graden ('femte klass', efter engelskans fifth grade)

Lyssna på amerikasvenska

Här kan du lyssna på intervjuer med svenskamerikaner som gjordes på 1960-talet:

Två sorters amerikasvenska

Hos de tidiga utvandrarna fanns ofta två varianter av amerikasvenskan, ett hemspråk och en standardvariant. I offentliga sammanhang användes en standardnära amerikasvenska utan tydliga dialektdrag, men i hemmet talades ofta en svenska som var mer präglad av dialekten hemifrån.

Så här skriver dialektforskaren Folke Hedblom efter ett besök i svenskstaden Lindstrom år 1962:

När vi första gången kom in där och jag uttryckte min förvåning över att man ännu så ledigt och självklart talade svenska svarade en farmare, en tredjegenerationare: Ja, det är ju bara den här gamla bonnsvenskan; förr talade vi sällan nå annat här. Man hade alltså en klar uppfattning om att det inte var en svenska som var acceptabel utanför deras egen krets utan ett nedärvt vardags- och familjespråk som förenade dem med deras grannar och släktingar alltsedan 1850-talet och som ännu var ett självklart uttryck för deras gemenskap och livsstil till skillnad från andra folkgruppers. Många av familjerna där hade sitt ursprung i Värendsbygden. Det fanns också folk med rötter i andra landskap, Öster- och Västergötland, Öland, Skåne etc., som bodde i olika byar inom settlementet. När deras barn kom till skolan i huvudorten Lindstrom kunde man på dialekten höra att de kom just från den nejbörhodden (grannskapet, eng. neighbourhood). Di fick dä där oppmixat te sist... Vi försto oss inte på va Ölann va, Östergötlann... vi tänkte inte att dä va så stor skillnad...

Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika, 1992

Amerikasvenskan i dag

Talas det någon amerikasvenska i dag och hur har den i sådana fall förändrats? De frågorna var utgångspunkten för projektet Svenskan i Amerika som startade 2011. Projektet var ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Göteborgs och Oslos universitet. Syftet var dels att dokumentera den amerikasvenska som talas i dag, dels att analysera språkets utveckling det senaste halvseklet.

Under 2011 och 2012 gjorde projektet Svenskan i Amerika inspelningsresor till de gamla svenskbygderna i USA och intervjuade amerikafödda svenskättlingar vars föräldrar eller mor- eller farföräldrar emigrerat till Amerika. Inspelningarna visade att den traditionella amerikasvenskan fortfarande finns kvar i de gamla svenskbygderna, till exempel bland barn till svensktalande emigranter.

Du kan läsa mer om projektet och dess resultat i artiklarna På jakt efter amerikasvenskan Pdf, 545.6 kB. (2011) och Amerikasvenskan förr och nu Pdf, 164.6 kB. (2012).

Lyssna på dagens amerikasvenska

I ljudklippet nedan hör du ett exempel på nutida amerikasvenska. Mannen är en av de svenskättlingar som intervjuades i samband med inspelningsresan 2012.

Inspelning av amerikasvenska

På 1960-talet gjorde Institutet för språk och folkminnen tre inspelningsresor till Nordamerika för att dokumentera svenskamerikanernas språk och folkkultur. Mer än 850 intervjuer gjordes med människor som själva utvandrat eller vars föräldrar hade utvandrat. Inspelningarna ingår nu i Isofs svenskamerikanska samlingar.

Länkar och lästips

Artiklar

Amerikasvenskan förr och nu Pdf, 164.6 kB. (Norsk Lingvistisk Tidsskrift 30, 2012). Författare: I Larsson, S Tingsell, M Andréasson, B Lyngfelt och J Nilsson.

På jakt efter amerikasvenskan Pdf, 545.6 kB. (Svenskans beskrivning 32, 2011). Författare: M Andréasson, I Larsson, B Lyngfelt, J Nilsson och S Tingsell.

Hur talar våra emigranter i Amerika? (Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002). Författare: Ann-Marie Ivars.

Dalmål i Nordamerika. En presentation av Folke Hedbloms dokumentation av daladialekter (Dalfolk i Amerika: Kulturdagar i Bonäs Bygdegård, 1996). Författare: Kristina Hagren.

Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika. Värderingar och attityder från 1960-talet (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1992). Författare: Folke Hedblom.

Swedish Dialects in the Midwest: Notes from Field Research (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1981). Författare: Folke Hedblom.

Amerikasvenska texter i fonogram. 2. Hälsingland. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1977). Författare: Folke Hedblom.

Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland, Bergsjömål (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1969). Författare: Folke Hedblom.

On Diversity in American-Swedish (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1969). Författare: Nils Hasselmo.

Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från resan 1966 (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1966). Författare: Folke Hedblom.

Arkiv, samlingar och museum

The Statue of Liberty-Ellis Island Foundation Länk till annan webbplats.

Minnesota Historical Society och Kungliga biblioteket m.fl.: Digitaliserade svenskamerikanska tidningar Länk till annan webbplats.

Emiweb.se: Webbaserat arkiv om in- och utvandring till och från Norden Länk till annan webbplats.

American Swedish Historical Museum Länk till annan webbplats.

American Swedish Institute Länk till annan webbplats.

Utvandrarnas hus Länk till annan webbplats.

Litteratur

Utvandringen till Amerika, del 1–3 (2014–2015). Författare: Lennart Pehrson.

Up in the Rockie Mountains. Writing the Swedish Immigrant Experience (2007). Författare: Jennifer Eastman Atteberry.

American Plus (2003). Etnisk identitet hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika. Författare: Susanne Österlund-Pötzsch.

Kontakt Amerika. Svenskamerikanskt kulturutbyte under 100 år. Historik 1896–1996 (1996). Författare: Göran P D Adolfson & Einar Jagemar.

Historien om Bishop Hill (1995). Författare: Olov Isaksson.

Svenskamerikanskt. Människor och förhållanden i Svensk-Amerika (1990). Författare: Ulf Beijbom.

En hälsingedialekt i Amerika. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois (1978). Författare: Folke Hedblom.

Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika (1974). Författare: Nils Hasselmo.

Poddar, radio och tv

Utbildningsradion: Bildningsbyrån om den svenska emigrationen Länk till annan webbplats.

Utbildningsradion: Bildningsbyrån om Erik-Jansismen och Bishop Hill Länk till annan webbplats.

Allt du velat veta: Om utvandrarna med Lennart Pehrson Länk till annan webbplats.

SR Vetenskapsradion Historia: Svenskamerikaner berättar om oss själva Länk till annan webbplats.

Skönlitteratur

Swede Hollow (2016). Författare: Ola Larsmo.

Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959). Författare: Vilhelm Moberg.