Han samlade in folkets muntliga historia

Karl Gösta Gilstring ville ge en bild av det gamla bondesamhällets kultur.

Tre män sitter på en bänk och pratar.

Karl Gösta Gilstring (längst till vänster) fotograferad tillsammans med Adrian Adolfsson och I. Modeer i samband med en inspelning i Rumskulla socken, Småland den 9 juni 1950. Foto: Richard Broberg/Isof (arkivnummer 21081:19).

Präst, lärare och forskare

Karl Gösta Gilstring beskrivs som en varmhjärtad präst, entusiastisk lärare och en hängiven samlare av folkminnen. Han föddes i Östergötland 1915 och inledde sin karriär som folklivsforskare i unga år. Han intresserade sig för svensk folkkultur redan under gymnasiet och började då intervjua äldre släktingar och grannar om livet förr i tiden.

Efter gymnasiet utbildade han sig till präst men arbetade senare som gymnasilärare i religion och filosofi. Forskningen skötte han vid sidan av sitt arbete. Karl Gösta Gilstring ville ge en bild av bondesamhällets kultur och efterlyste beskrivningar av bland annat arbetsliv och högtidsseder, tecken och tydor, ordspråk och talesätt och övernaturliga föreställningar. Han hade flera tusen olika frågor som han skickade till de personer han brevväxlade med.

Vårt lands flitigaste folkminnessamlare

I artikeln ”Väktare mot glömskans rike” (Lindqvist 1993), berättar Karl Gösta Gilstrings hustru Märtha Murray-Gilstring att han arbetade med sin samling all ledig tid och att han skrev tio brev om dagen. Hon berättar också att han skötte sin forskning hemifrån men att han hade en hel del samarbete med den akademiska världen i Uppsala. Bland annat skrev han en avhandling om ”julstocken” vid Religionshistoriska institutionen vid Uppsala universitet. År 1975 blev han vid samma institution utsedd till hedersdoktor för en ”oskattbar insats för bevarandet av svensk folkkultur”.

Tio år senare,1985, ett år före sin död, tilldelades Karl Gösta Gilstring, av Kungliga Gustav Adolf Akademin, ett pris ur Anders Diös fond för svensk hembygdsforskning för sin ”enastående samling av svenska folkminnen hopsamlade under mer än 50 års uppteckningsarbete”. Samma år gav Statens Humanistisk-samhällsvetenskapliga Forskningsråd honom ett stipendium för bearbetning och komplettering av folkminnessamlingar. I motiveringen beskrivs Gilstring som ”vårt lands flitigaste folkminnessamlare”.

Om stubben bär hatt...

Här kan du lyssna på ett klipp ur en intervju med Karl Gösta Gilstring i radioprogrammet Folkets muntliga historia (Sveriges radio, 1984):

Meddelare över hela Sverige

Karl Gösta Gilstring knöt främst sina kontakter genom upprop i olika tidningar som Kvällsstunden och Svenska Amerikanaren Tribunen. Nätverket av meddelare var spridda över hela Sverige, Svensk-Amerika, Åland och Finland.

Han ägnade en stor del av sommarloven åt att besöka meddelare i olika delar av landet. I samband med det figurerade han ofta i lokalpressen, vilket fungerade som ett sätt att sprida information om insamlingsarbetet och samtidigt gav honom en möjlighet att offentligt tacka meddelarna.

I en intervju i Sala Allehanda i februari 1984 säger Karl Gösta Gilstring att han upplever ett ökat intresse för det han kallar folkets muntliga historia. I samma artikel berättar han också om sin mormor som ofta berättade för honom om sin ungdom. När hon gick bort bestämde jag mig för att teckna upp folkets historia. Artikeln är publicerad i samband med att han överlämnat ett manuskript om Harbo socken till Heby bibliotek. Manuskriptet hade vuxit fram ur en brevväxling med meddelaren Lovisa Öberg i Harbo och bygger på hennes minnen från barndomen.

År 1980 gick Karl-Gösta Gilstring i pension och hade då avsikten att renskriva samlingarna, något han tyvärr inte hann avsluta innan han gick bort 1986.

Källor och litteratur

Arkiv

Institutet för språk och folkminnen (ISOF), Arkivet i Uppsala (AFU):

  • DFU 40265: Karl Gösta Gilstrings efterlämnade brevsamling, som uppgår till drygt 8 000 brev från 700 meddelare, 1950–1986.
  • ULMA 34838: Karl Gösta Gilstrings efterlämnade folkminnessamling, som uppgår till drygt 70 000 uppteckningar från brev och inspelningar samt anteckningar, fotografier och trycksaker 1950–1986.
  • ULMA 37313: Sammanfattningar av intervjuer om Karl Gösta Gilstring gjorda efter hans död av Eva-Lott Lindqvist 1993.

Tryckta källor och litteratur

Kvällsstunden. Hemmets och familjens veckotidning Länk till annan webbplats.. Västerås 1938 ff.

Lindqvist, Eva-Lott, 1993: Väktare mot glömskans rike. En presentation av Karl-Gösta Gilstrings folkminnesinsamling. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv: Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria, Volym 116, s. 63–78.

Nylund Skog, Susanne, 2017: Brev och belägg i jakten på folkminnen. Den vetenskaplige samlaren. Kulturella perspektiv 26: 1, s. 36–46.

Nylund Skog, Susanne, 2018. From personal letters to scientific knowledge: The creation of archived records in a tradition archive. In Visions and Traditions: Knowledge Production and Tradition Archives. Lauri Harvilahti, Audun Kjus, Cliona O’Carroll, Susanne Österlund-Pötzsch, Fredrik Skott and Rita Treija (eds.) Helsinki: Academia Scientiarum Fennica, FFC 315, s. 61–80

Nylund Skog, Susanne, 2019. Från Småland till Michigan, och tillbaks igen: Verklighetens fiktiva platser i en svenskamerikans berättelser. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv: Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria, Volym 141, s. 75-92.

Nylund Skog, Susanne, 2020. A Formidable Success and an Exceptional Storyteller: Analyzing Stories From an Interview Conducted by Barbro Klein in 1967. Western Folklore, Volume 79, Number 4: 427-451.

Nylund Skog, Susanne, 2020. “From Oskar Parish, Småland, to Manistique, Michigan: Placing People and Depicting Places”, Culture Unbound, Volume 12, issue 1, 2020: 196–216. Published by Linköping University Electronic Press.

Svenska Amerikanaren Tribunen Länk till annan webbplats.. Chicago, Illinois 1936–1985.

Vimmerby tidning Länk till annan webbplats.. Vimmerby 1984 ff.