Om arkivet i Göteborg

Isofs samlingar i Göteborg är resultatet av över 100 års insamling.

Öppnad arkivlåda full med handskrivna arkivkort.

I samband med de nationalromantiska strömningarna, främst mot slutet av 1800-talet började forskare i större skala intressera sig för folklig kultur. Genom att studera och dokumentera folksagor, folkvisor och annan folklig diktning, ansåg man sig kunna fånga det som var ursprungligt. Det så kallade folkspråket, som ibland kallades allmogespråket, stod också i fokus. Det skulle dokumenteras och räddas. Det var på landsbygden, långt borta från städerna, som man trodde sig kunna hitta de allra äldsta traditionerna och de ålderdomligaste dialekterna. Grunden till detta synsätt var föreställningen om ett kulturellt och språkligt förfall, där språk och kultur höll på att vittra sönder till följd av den moderna påverkan som blev allt synligare under 1800-talets lopp. Det är mot denna bakgrund man bör se det äldre materialet i Isofs samlingar.

Insamling sedan 1897

Arbetet med att mer systematiskt undersöka dialekter och ortnamn påbörjades i Göteborg år 1897. På initiativ av Göteborgs och Bohus fornminnesförening inleddes arbetet med att uppteckna ortnamn och dialekter i Bohuslän och Dalsland. Arbetet upphörde tillfälligt efter några år, men 1916 bekostade enskilda göteborgare uppteckningar av kust- och skärgårdsnamn i Göteborgs och Bohus län. År 1917 bildades Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Ungefär samtidigt kom även folkminnesinsamlingen igång. En ideell folkminnesförening bildades 1919 och 1926 bildades Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs Högskola. De tidigaste samlingarna fokuserar främst landsbygdens seder, bruk, traditioner, trosföreställningar och berättelser. Från början användes så kallade frågelistor och frågeböcker ofta av ortsmeddelare, som hade dem som grund för intervjuer om hur det gick till »förr i tiden«.

Avdelningen i Göteborg ansvarar också för samlingarna från före detta Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. Dessa har sin grund i de landsmålsföreningar som bildades vid universitetet i Lund under 1800-talets sista hälft. År 1930 bildades Landsmålsarkivet i Lund när de gamla landsmålsföreningarna slogs ihop och genom ett riksdagsbeslut fick fast statlig finansiering.

Statlig myndighet

Från 1970-talet har samtliga dessa arkiv ingått i en gemensam statlig myndighet. Sedan dess har flera ombildningar skett och idag är verksamheten vid Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg en del av Institutet för språk och folkminnen (Isof). Genom åren som gått har perspektiven förändrats och arkivet har frågat människor om språk, traditioner och vardagsliv på olika sätt i olika tider. Samlingarna har utökats. Idag omfattar de en ansenlig mängd handlingar som kan berätta om människor i södra och västra Sverige – från 1800-talets bondesamhälle fram till dagens mångfaldssamhälle.

Verksamheten bedrivs på vetenskaplig grund och i ett nära samarbete med universitet och högskolor, till exempel genom forskningsprojekt, dokumentation och utbildning, framförallt i ämnen som etnologi, historia, nordiska språk och svenska språket. Ett senare uppdrag är arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det handlar bland annat om att identifiera, beskriva och förmedla kunskap om nu levande traditioner, som också fogas till våra samlingar.

Alla dessa bevarade namn, dialekter, minnen, traditioner och berättelser är en del av vårt gemensamma kulturarv. De ingår nu i Isofs samlingar, där de väntar på att användas i nya sammanhang.

Arkivet på glänt

bokomslag

Texten på sidan är hämtad från skriften Arkivet på glänt – Smakprov ur Isofs samlingar vid Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg som gavs ut år 2021. Här kan du ta del av några smakprov ur våra arkivsamlingar – gammalt och nytt – och exempel på den forskning som bedrivs med hjälp av samlingarna.

Mer om arkiv och insamling på Isof

På sidorna Arkiv och insamling hittar du mer information om Isofs arkiv:

Sök i arkiven

Vi arbetar hela tiden för att digitalisera våra arkiv och samlingar. Stora delar av vårt digitaliserade material tillgängliggörs via olika digitala arkivtjänster, till exempel: