Journalist och författare

Märta Tamm-Götlind var en produktiv författare och journalist. Hon gav ut flera böcker och medverkade regelbundet i både dagstidningar och tidskrifter.

Journalisten Tege

Journalistiken är rolig, även om man aldrig varit annat än amatör på området. Den har också betytt förbättring av hushållskassan många gånger. Men framför allt har den liksom föreningsliv och forskning varit ett fönster ut åt världen till vidgande av ens horisont, som annars kunde blivit trång.

ULMA 34513: OPUS 1938-1940

Märta var skribent i många olika tidningar. I Upsala Nya Tidning (UNT), där hon ofta skrev under signaturen Tege, producerade hon artiklar, insändare, referat från föreningsmöten och bokrecensioner. I många år medverkade hon i UNT:s Julnummer med längre artiklar som hade sin utgångspunkt i folkminnen och flera av de undersökningar hon gjorde för Landsmålsarkivets räkning.

Exempel på ämnen hon skrev om kunde vara om hur årets högtider har firats, om nödmat som barkbröd, om vikten av internationell solidaritet, om kvinnliga präster, om fåravelns betydelse, om hemslöjd och konservering. Skolfrågor engagerade förstås pedagogen Märta. Hon hade många åsikter som bland annat handlade om kortare skoldagar, mer praktisk undervisning och skolmåltider. Märta skrev också om att det borde vara sommartid året runt och att Du-reformen borde införas. Ofta återkom hon till förebilderna Fredrika Bremer och Selma Lagerlöf och till sina upplevelser under rösträttskongressen 1911.

I insändare och debattartiklar avhandlade Märta ofta lokala frågor som hon reagerat över, som gatunamn, osäkra broräcken, dåliga tågtidtabeller. Eller om krigsromantik som i UNT den 5 maj 1978:

Varför måste våra studenter allt fortfarande sjunga ”Hör oss Svea”, med dess urbota krigsromantik? Det är grym tragedi när ett lands försvarare faller på sin post och ingenting att önska eller förhärliga. Vore det inte på tiden att byta ut ”Hör oss Svea” mot Stenhammars ”Sverige”, som är både värdig och vacker? Det skulle befria många av de unga sångarna från ett inre motstånd inför härligheten att ”för dig o moder falla”.

ULMA 3473:OPUS 1978

Märta skrev också i Tidevarvet, Rösträtt för kvinnor och Idun. Men även i större dagstidningar som Dagens nyheter, Svenska Dagbladet, Socialdemokraten och Stockholms dagblad. I den senare fick hon en omfattande artikel publicerad 1917 ”Kvinnliga yrken och deras förutsättningar. 1. Kvinnan och universitetsutbildningen”:

Många lämna universitetet med svidande hjärta. Det är naturligt nog så, att ju mer man kommer in i ett ämne, desto mer givande blir det. När grunderna äro undanstökade och nya vidder börja öppna sig för ens blick, då först börjar det riktigt roliga arbetet. Tyvärr är det ofta blott till den punkten de lägre examina föra en, och då måste de flesta sluta sina egentliga studieår för att skaffa sig arbetsförtjänst. Men det skall dock sägas, att har man kommit till en sådan punkt, så att man fått skymta en aldrig så liten glimt af hvad det vetenskapliga själfständiga tänkandet innebär, och erfarit en liten smula af forskningens glädje, så har man dock en barlast med sig för lifvet, och man kan kanske på egen hand fullfölja en och annan af de riktlinjer man fått, äfven om de ej leda till en ny examen med ny titel och högre formell kompetens.

ULMA 34513 Opus 1911–1920

Här kan vi ana Märtas egna erfarenheter. Hon och Johan hade tagit sina fil mag i nordiska språk 1914 och Johan hade därefter fortsatt sin forskning, medan Märta börjat arbeta som lärare. Men det var kanske inte det hon egentligen ville? Hon hade ju också ”erfarit en liten smula af forskningens glädje”. Nu kom hon ändå ägna sig åt folklivsforskning, på sina egna villkor, och det blev en av hennes viktiga uppgifter i livet. Och pennan blev hennes vapen, som hon uttryckte det.

Författaren Märta

Böckerna hon skrev handlade vanligtvis om andra ämnen. Kvinnliga präster och en rad barnböcker, där den ena heter Bruksungar. En heter Äventyr på fäbodvallen och andra berättelser. Hon använde ofta folkminnen som antingen hon själv upptecknat, eller som fanns i Landsmålsarkivet.

Den första bok Märta skrev var om Anna Howard Shaw, den kvinnliga präst hon hört predika i Adolf Fredriks kyrka under rösträttskongressen 1911. De kom att brevväxla hela livet och biografin utkom 1920, när Anna lämnat jordelivet. Märta berättar i sin biografi att Anna uppmuntrade henne att bli författare.

När Märtas och Johns söner, Erik och Gustaf, växte upp, skrev Märta ett stort antal barnböcker.

Sina egna memoarer, Minnen och människor, gav hon ut först 1978, när hon var 90 år.

Mer om Märta Tamm-Götlind – länkar och lästips

Litteratur

Gunnel Furuland, red. (2012), Fönster åt världen : Märta Tamm-Götlind, kulturhistorisk författare och föreläsare. I: Flerstämmigt : inspiratörer och kulturbärare inom den uppländska folkbildningen.

Märta Tamm-Götlind (1978), Minnen och människor. Lund.

Märta Tamm-Götlind (1938), En kvinnlig präst i Sverige. Minnen från studentåren i Uppsala Länk till annan webbplats.. I: Bland professorer och studenter : Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra Länk till annan webbplats.. J. A. Lindblads förlag. Uppsala.

Länkar

Kinnekulle hembygdsförening: Folkminnen från Kinnekullebygden av Märta Tamm-Götlind under åren 1940–52 Länk till annan webbplats.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Märta Tamm Götlind Länk till annan webbplats.