Namnen Gustav Vasa och Vasaloppet

Vasaloppet har fått sitt namn efter den namnkunnige Gustav Vasa. Men på hans egen tid var namnet Gustav Vasa varken känt eller använt – då hette han Gøsste Erichson eller senare konung Götstaff.

Känd i källorna sedan 1517

Vasaloppets namngivare, Gustav Eriksson (Vasa), föddes år 1496 på Lindholmens gods i Orkesta socken, Uppland. Hans föräldrar var riksrådet Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter av Ekaätten.

Han omnämns för första gången i källorna år 1517 som Gøsste Erichson. Bara några år senare, vintern 1520–21, skulle den händelse inträffa som gav inspiration till det första Vasaloppet: Gustav skidade från Mora mot norska gränsen efter att dalkarlarna inte hade velat stödja hans planerade uppror mot danskarna, men dalkarlarna ångrade sig och hann upp honom i trakten av Sälen.

Götarnas stav eller ärorik vän?

Gustav är ett svenskt namn, vars ursprung och betydelse är omdiskuterade. Det är äldst känt från Västergötland och har antagits vara ett ursprungligt binamn med betydelsen ’götarnas stav’, det vill säga ’(väst)götarnas stöd’. Ett annat, kanske troligare, tolkningsalternativ är att namnet är en nordisk ombildning av ett nordvästslaviskt Gostislav, sammansatt av ett indoeuropeiskt *ghosti ’vän’ och ett ord med betydelsen ’ära, rykte’. En ursprungligen talspråklig form av Gustav är Gösta. Gustav har i både den rikssvenska och den finlandssvenska almanackan namnsdag den 6 juni, till minne av att Gustav I (Vasa) valdes till kung den 6 juni 1523.

Namnet är tidigast belagt i Sverige år 1225 i den latinska formen Gostauus. Även andra namnformer förekommer på 1200-talet som till exempel Gødstaui (1270), Gøstaf (1281) och Gøzstaf (son) (1282).

I februari 2022 hade drygt 21 000 personer i Sverige Gustav som tilltalsnamn. Inalles knappt 84 000 svenskar hade Gustav som förnamn. Dessutom hade drygt 6 800 personer Gustaf som tilltalsnamn. Totalt knappt 37 000 personer hade Gustaf som förnamn.

Ingen Vasa på Vasatiden

Namnet Gustav Vasa är ohistoriskt; det används inte förrän långt efter kung Gustavs död. Som ung frälseman omtalades den blivande kungen på vanligt sätt med förnamn och patronymikon, Gustav Eriksson – hans far hette Erik Johansson. Som kung var han konung Gustav, stavat på olika sätt, bland annat som Götstaff.

Namnet Vasa syftar på Vasaättens vapen, som på 1500-talet tycks ha tolkats som en kärve, en vase. Namnformen Gustaf Vasa slog igenom först med Gustav III:s opera med samma namn 1786.

Namnet Vasaloppet och historiserande patriotism

Vasaloppet skapades 1922 som minne av Gustav Erikssons färd från Mora till Sälen och tillbaka till Mora – ett firande av Sveriges födelse som nation, som man såg det. Redan i inbjudan den 7 mars talas om ”det nationella Vasaloppet”; namnet är alltså lika gammalt som tävlingen.

Det första loppet gick passande nog från Vasastenen i Sälen till Gustav Vasa-statyn i Mora. Vasastenen invigdes 1904 på den plats där Gustav enligt traditionen blev upphunnen av skidlöpare från Mora i januari 1521. Gustav Vasa-statyn av Anders Zorn restes 1903 till minne av Gustavs tal vid juletid 1520 till allmogen i Mora.

Vasaloppet var i hög grad en nationell manifestation, ett ”Sverges marathon” som det uttrycktes av Dagens Nyheter i proklamationen att tidningen skulle stödja loppet. Den lokala anknytningen var perfekt, med den blivande kungens färd tur och retur Mora–Sälen, men Gustav Vasa som samlande nationell gestalt var naturligtvis i hög grad en riksangelägenhet. Vi kan bara tänka på Carl Larssons målning av Gustav Vasas intåg i Stockholm på Nationalmuseum (1908) och på Carl Milles staty av kungen i Nordiska museet (1925).

Kopplingarna mellan den framväxande skidsporten och historiserande patriotism var många och tydliga omkring sekelskiftet 1900. Det manifesterades bland annat med namn på skidklubbar som Skade (som du kan läsa mer om på sidan Skidlöparna Skade och Ull), Bore, Viking, Drott och Starkotter, som alltså är fornnordiska eller föregivet fornnordiska namn. Men vi har även skidklubben Engelbrecht i Mora, som bildades 1896 men som efter breddning av programmet bytte namn till Idrottsföreningen Kamraterna. Klubbens första namn är inte en hyllning till 1430-talets upprorsledare utan till den Engelbrekt som enligt uppgift var ledaren för de dalkarlar som fick uppdraget att åka ifatt Gustav Eriksson vid nyåret 1521. Kopplingen till skidturen Mora–Sälen kan alltså sägas ha varit närvarande redan vid IFK Moras tillblivelse.

På senare tid har -vasan utvecklats till ett produktivt namnelement som signalerar skidlopp eller kanske bara längre lopp av olika slag. Tjejvasan 1988 är antagligen först. Sedan dess har bland annat Stafettvasan och Nattvasan, liksom Cykelvasan och Trailvasan tillkommit. Gemensamt för dessa lopp är att de går i Vasaloppsspåret. Ett skidlopp som inte gör det är Botniavasan i Vöråtrakten norr om Vasa.