Ortnamn i fäders spår

Det är många av oss som på plats eller via tv-rutan bekantat oss med ortnamnen längs det nio mil långa skidspåret. Men vad betyder namnen egentligen? Följ med på en etymologisk utflykt längs Vasaloppet!

START

Berga

Namnet Berga är en plural form av ordet berg. Bebyggelsen – som ligger några kilometer söder om Sälen – har även kallats för Bergsbyn eller Bergsbackan, men namnformen Berga återfinns nedskriven i en husförhörslängd från 1670-talet. Närheten till berg har förstås inspirerat namngivningen, även om det är svårt att veta exakt vilken plats som man har syftat på.

Tidigare startplats

Sälen

Tätortsnamnet Sälen (omnämnt som Sälan 1593) kommer från ett gemensamt namn på de båda byarna Östra Sälen och Västra Sälen. Namnet innehåller ett dialektord för fäbodställe, nämligen säl. Traditionen säger att denna plats använts som fäbodställe för Malungsbor. Det finns drygt 40 orter med namnet Sälen i Sverige – alla bär dock inte samma betydelse.

Kontroll

Smågan

Bebyggelsenamnet Smågan är ursprungligen namn på det intilliggande sjökomplexet, nedskrivet som Smågahn 1663 och Smogsion på en karta från 1676. Tolkningen av namnet är osäker, eventuellt är det en reducerad variant av sammansättningen Små-Og-sjöarna, där Og hör samman med flera andra närliggande vattennamn innehållande Og- till exempel Ogströmmen. Ett annat alternativ är att namnet skulle kunna höra ihop med dialektordet smågna ’smalna av’.

Kontroll

Mångsbodarna

Som huvudleden -bodarna avslöjar så är Mångsbodarna namnet på ett fäbodställe. Det finns belagt redan från 1600-talet, och skrivs Mångs bodar 1698. Det inledande Mångs- bör vara ett gårdsnamn, bildat till personnamnet Magnus. Gårdsnamn är ett namnskick som är typiskt för Dalarna.

Tidigare kontroll

Långlet

Långlet är ett lite udda ortnamn. Det innehåller ett ord med betydelsen ’synvidd, synlängd’, och namnet betyder alltså ungefär ’den långa synsträckan’! Det som åsyftas är det raka älvstycket mellan Långlets by och Mora, som ger en förhållandevis lång siktsträcka. Samma namnbildning hittar man i ett namn i Transtrands socken, Långletet. Andra dalska namn med liknande betydelse är Långsynen och Långkoxet.

Kontroll

Risberg

Risberg är namnet på ett fäbodställe men äldst har namnet avsett det intilliggande berget, Risberget. Namnet innehåller ris i den dialektala betydelsen ’småskog’, vilket alltså syftar på vegetationen på platsen.

Kontroll

Evertsberg

Kring namnet Evertsberg har det under årens lopp funnits många olika teorier. Namnets uttal är ”ävesbjärr” och detta har gjort att man kopplat samman det med kvinnonamnet Eva. Förklaringarna till vem denna Eva var har varierat. En av de sägner som finns berättar om en man av norsk härkomst med namnet Adam som på sina jaktturer brukade möta tre kvinnor. På inrådan av prästen i Ål hälsade han på dem ”och tog alla tre i hand för att känna vem som var varmast. Henne äktade han, och från deras barn, som voro hälften människor och hälften troll och därför kallades eldfolket, skall Evertsbergsfolket stamma”.

Det äldsta belägget för Evertsberg visar dock att namnet varken har med Eva eller Evert att göra, eftersom det då skrivs Äeudzberg (1539). Ett personnamn är det sannolikt ändå som ingår, nämligen mansnamnet Øvidh. Redan på 1600-talet har dock Evertsberg istället kommit att associeras med namnet Evert.

Kontroll

Oxberg

Namnet Oxberg är äldst belagt 1539 och det skrivs då Wxebergh. Liksom i dag syftade namnet vid denna tidpunkt på en bebyggelse, men äldst har Oxberg avsett en höjdsträckning vid Oxbergssjön. Förleden i namnet innehåller ordet oxe, men sannolikt inte i den vanliga betydelsen utan som ett noaord för älg, det vill säga ett ord man använt istället för den vanliga benämningen för att inte förstöra jaktlyckan!

Extra ”brytstation”

Gopshus

Gopshus avser i dag ett samhälle men möjligen var den ursprungliga namnbäraren en åmynning. Namnet är nämligen sammansatt med ordet os ’åmynning’ och namnet på ån som mynnar ut i Gopshus: Gopalån. Omtolkningen av den senare leden från os till hus har skett redan under 1500-talet vilket vi kan se i det äldsta belägget Goopsshuss från 1539.

Invånarna i Gopshus och Oxberg kallades ibland för beckbuttar vilket anspelade på att man både i Gopshus och Oxberg specialiserat sig på tillverkning av vävskedar. Till tillverkningen behövdes beckad tråd, vilken man fick genom att dra tråden genom beckfyllda näverdosor, så kallade beckbuttar.

Vätskedepå

Läde

Läde är namn på ett fäbodställe. Troligen kommer namnet från den intilliggande sjön Lädsjön. Sjönamnet är bildat till ordet läd som betyder ’näckrosblad’ och det borde alltså syfta på förekomst av näckrosor i sjön. Det äldsta skriftliga belägget för bebyggelsen skrivs Ledett i en jordebok 1539.

Kontroll

Hökberg

Namnet Hökberg(et) bärs både av ett berg och av ett fäbodställe. Namnet är sammansatt med ordet berg som senare led och troligen ett dialektalt *Hôuka-, bildat till ordet hök. Det är svårt att veta om förleden avser fågeln hök eller ett personnamn Hök. Äldsta skriftliga belägg för namnet är ij Hökeberghe i jordeboken från 1539.

Kontroll

Eldris

Eldris är namn på ett fäbodställe. Enligt en folklig föreställning är namnet egentligen Hällris och kommer av att hästar med frambenen hopbundna med hällor släpptes där i riset. Namnet Eldris är dock istället troligen sammansatt av ett dialektalt ord ældre som betyder ’bestånd av albuskar, alskog’ och ordet ris i betydelsen ’småskog’. Namnet finns tidigast belagt i en dombok från 1641 som Elderijs.

MÅL

Mora

Målet Mora har namn efter den by där tätorten vuxit fram. Namnet Mora innehåller ett dialektalt ord mor som betyder ’(sumpig) granskog’. Tidigast belagt är namnet som ett sockennamn, mora sokn 1325, medan bynamnet har belägg från 1384 (j) Mooroo. Möjligen avsåg namnet tidigast ett skogsparti som legat i trakten av nuvarande Lisselby, Morkarlby och Hemus.