Arbetet med samlingen

Karl Gösta Gilstrings stora samling används och undersöks i flera olika projekt på Isof.

Digitalisering och tillgängliggörande av breven

Hösten 2015 inleddes arbetet med att tillgängliggöra och accedera breven i Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samling och göra dessa tillgängliga för forskning. I nuläget är cirka två tredjedelar av den omfattande brevsamlingen på över 8000 brev digitaliserade.

Nya perspektiv på gamla minnen

I forskningsprojektet Nya perspektiv på gamla minnen: att återanvända folkminnessamlingarna undersöktes äldre material i folkminnessamlingarna.

I projektet undersöktes under åren 2013–2016 folkminnesmaterial som sammanställts under mitten av nittonhundratalet. Syftet var att visa på rikedomen och variationen i arkivens samlingar, adressera frågor om materialets tillkomstsammanhang samt diskutera teorier och metoder för att återanvända och analysera materialet.

Projektgruppen bestod av Charlotte Hyltén-Cavallius, Susanne Nylund Skog och Fredrik Skott, vilka genomförde projektet i var sin delstudie, där olika delar av Institutets folkminnessamlingar undersöktes. Projektet avrapporterades i föredrag, blogginlägg, artiklar och böcker.

Minoritetskategori i arkiven

Charlotte Hyltén-Cavallius utgick från Västsvenska folkminnesarkivets samlingar och undersökte hur en minoritetskategori formades och fick effekter inom folklivssfären och användes i sin samtid.

Arkiven som politisk plattform

Fredrik Skott studerade två kvinnliga upptecknares verksamhet för att belysa hur folkminnesarkiven kunde utgöra plattformar för samtidspolitiska projekt.

Från personlig berättelse till arkivmaterial

Susanne Nylund Skog undersökte Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samling och analyserades principerna för kategorisering och klassificering, samt omvandlingsprocessen från inspelad eller nertecknad utsaga till skriven uppteckning.

Tilltal

Projektet Tillgängligt kulturarv för forskning i tal (Tilltal) undersökte 2017–2020 hur talteknologiska metoder kan göra historiska talinspelningar mer tillgängliga för forskare.

Underutnyttjat material

I arkiven på svenska minnesinstitutioner finns stora mängder inspelat tal som innehåller information av stort intresse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I nuläget utnyttjas sällan dessa källor eftersom det saknas metoder för att hantera arkivens ljudande material. Projektet Tilltal utgår från talinspelningar i Isofs arkiv och undersöker hur talteknologiska metoder och verktyg kan anpassas och utvecklas för att bearbeta stora mängder historiska talinspelningar.

Projektet startade 2017 och är ett samarbete mellan institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Riksarkivet med koppling till forskningsinfrastrukturprojektet SWE-Clarin. Från Isof deltar både språkteknologer och forskare i dialekter och folkminnen.

Delstudier inom olika forskningsområden

Projektet rymmer tre delstudier och en användarstudie. I delstudierna undersöks hur talteknologin kan användas för att undersöka frågeställningarna inom olika ämnesområden (etnologi, språkvetenskap och samtalsforskning). I användarstudien anläggs ett verksamhetsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur arkivmaterialen används för forskning. Med hänsyn till forskarnas behov föreslås språkteknologiska lösningar och bedöms deras användbarhet i praktiken med hjälp av användningsfall.

Från erfarenhetsberättelser till kulturarv

Delstudien är en undersökning av Karl Gösta Gilstrings samling vid arkivet i Uppsala. Språkteknologiska metoder prövas för att hantera det stora och varierande materialet. Förhoppningen är att olika materialkategorier kan sammanföras så att det till exempel går att från en intervjusituation länka vidare till när samma ämne eller berättelse omtalas i brev eller annat skrivet material.