Ortnamn i Göteborg

På en vandring genom Göteborg stöter man på mängder av olika namn på gator, byggnader och platser. Vissa finns på kartan, andra är inofficiella.

Röd och vit skyskrapa med båthamn i förgrunden.

Den högresta byggnaden i stadsdelen Gullbergsvass heter ”Lilla Bommen” på kartan, men i folkmun har den fått namnet ”Läppstiftet”.

Namnen i staden

Vi möter dagligen olika namn. Ortnamn behövs för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. Detta behov har funnits sedan urminnes tider och därför är många av våra ortnamn gamla. Det kan ibland vara svårt att veta vilket eller vilka ord som namnet är bildat av. När man tolkar ett namn är det viktigt att känna till hur dialekten låter i området och att man sätter sig in i hur människor levde på platsen i äldre tid.

I köpcentret Nordstaden finns Postgatan. Gatan hette i äldre tid Heringsgatan, vilket vittnar om det utländska inslaget i Göteborg. I stadens praktiska verksamhet dominerade holländare och framförallt sillberedningen ansågs tillhöra holländarna. Hering är det tyska ordet för sill. På 1600-talet kallades till och med Göteborgs sillfiskefartyg för herringsbyssor. I slutet av 1600-talet bytte gatan namn till Sillgatan som alltså är en försvenskning av Heringsgatan. Senare blev namnet Postgatan (1895) efter det dåvarande posthuset.

Lär dig om namnen i Göteborg

Varför heter Angered just Angered och vad har fru Elisabeth med Liseberg att göra? På vår namnkarta kan du lära dig mer om några av ortnamnen som du stöter på i Göteborg:

Big Glenn i Götlaborg – om inofficiella namn

Hängmattan och Läppstiftet är exempel på namn som fungerar utmärkt att använda, trots att de inte finns med på någon karta. Den här typen av smeknamn brukar kallas för inofficiella namn.

Inofficiella namn har inte officiellt godkänts av myndigheterna, utan är informella benämningar som används av lokalbefolkningen eller andra grupper som är bekanta med området. Inofficiella namn kan uppstå av olika skäl, till exempel för att ge en plats en personlig eller humoristisk ton. Även om namnen inte är officiella kan de vara användbara för att underlätta kommunikationen mellan människor som är bekanta med området.

Numera säger alla Läppstiftet

Aina (född 1929) berättar om de inofficiella namn hon känner till:

TV- huset i Delsjön, som nu är rivet kallades Synvillan. Det nya TV-huset på Hisingen har inget liknande namn vad jag har hört. När den nya ”skrapan” i närheten av Operan var ny kallades den ibland för Vattenståndet. Numera säger alla Läppstiftet.

Elverkets hus i Gårda har fått namnet Elyséepalatset. Trekantiga hus i Västra Frölunda har kallats Strykjärnen. De svagt rundbyggda rosa kallas Lösgommarna. Den katolska kyrkan, (domen) i närheten av Heden kallas Hedendomen.

Den stora, nu gröna, kopparbyggnaden inom chalmersområdet kallas Kopparbunken. När Chalmers växte och byggde fler fastigheter skapades nya gator. En av gatorna hade på förslag namnet Emil Oförvägen. Förslaget godtogs inte. Jag tror att namnet blev Hultins väg.

Ett helt vanligt gult landshövdinghus i Majorna nära Jägerdorfsplatsen kallas av många för Gula faran. Ingen vet varför.

Tolvan = Göta Älvbron. Den är över älva = 11.

Skäraton = Sheraton Hotell. Svagt rosafärgat. Huset har annat hotell där nu.

Aina räknar också upp olika namn som används för staden Göteborg. Det är Götlaborg, Lilla London, Muteborg, Donationernas stad, Staden på Sveriges framsida, Götet, Gothenburg och Porten mot väster.

CappiKP och andra nutida namn i Göteborg

Lisse, G-stan och Big Glenn – ungdomar har egna namn på stadens byggnader och platser. Det kan du läsa mer om i artikeln CappiKP  – Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar Pdf, 1.2 MB. av Maria Löfdahl.

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län

Inför Göteborgs 300-årsjubileum påbörjades projektet Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB). I samband med arbetet med denna bokserie tillkom arkivets äldre ortnamns- och dialektuppteckningar. Tanken med OGB var nämligen att samla in bygdens namn, bearbeta dem och ge en fullständig bild av namnbeståndet i ett område. Man ville presentera denna fullständighet for allmänheten. Hjalmar Lindroth var undersökningsledare och ledde verksamheten de första åren.

bokomslag

Bok nummer 2 handlar om ortnamnen på Göteborgs stads område. Klicka på bilden för att läsa boken som pdf.

Första volymen av OGB behandlar ortnamnen i Göteborg och publicerades 1923. Projektet avslutades när den sista delen i serien utkom 2021. Hela det område som förr var Göteborgs och Bohus län finns nu behandlat. OGB är den svenska ortnamnsserie som upptar flest namn och de behandlas också mycket utförligt. Varje del är försedd med en utförlig inledning, där det bland annat redogörs för områdets naturförhållanden, näringar, fornminnen, ortnamnsskick och dialekten.

Någonting som är typiskt för Göteborg och som har funnits sedan staden grundades är landerierna. Tanken var att holländska bönder skulle lära göteborgarna att bruka jorden på ett modernt vis, men de flesta landerierna utvecklades till att bli idylliska sommarnöjen som låg lagom nära staden. I OGB kan man exempelvis läsa om Lisebergs landeri. Det låg där nöjesparken Liseberg ligger i dag. Liseberg öppnade 1923 i samband med invigningen av Jubileumsutställningen i Göteborg som anordnas för att fira stadens 300-årsjubileum.

Du kan läsa alla delarna i bokserien som pdf på sidan Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län.

Mer om ortnamn på isof.se