Lista över bruksnamnen

Här presenterar vi ett urval av ortnamnen med koppling till vallonbruken.

Bennebol

Ortnamnet är sammansatt av mansnamnet Benne och efterledet bol som betyder ’nybygge’ eller ’gård’. Namnet på gården finns nedskrivet som Benebol 1540.

Berkinge

Det finns flera tolkningsmöjligheter till namnet och fältstudier har inte lyckats klargöra vilken som egentligen är mest trolig. Etymologin kan ha med ordet björk att göra, men kan även vara en bildning till ett annat ortnamn och syfta på att Berkinge är en utflyttning därifrån – tidigare forskning har nämnt både Barkö och Barknåre. Det äldsta belägg vi känner till är biärkinge från 1490.

Dannemora

Namnet skrevs Danamoro 1344. Den senare leden i namnet innehåller dialektordet mor(a) som betyder ’sumpig granskog’. Den första halvan av namnet har tolkats som en böjd form av folkslagsbeteckningen dan, alltså ’dansk’.

Edsbro

När namnet skrevs 1287 så var det i formen Hæsabro. Förleden innehåller en form av inbyggarbeteckningen *æsar, alltså ’åsbor’, vilket syftar på folk som bor på åsen. H:et i början är ett dialektdrag. Efterleden -bro borde syfta på en bro eller vägbank över vattendraget mellan sjöarna Sottern och Edsbro-Kyrksjö.

Forsmark

Det är möjligt att namnet ursprungligen syftade på ett stycke ägomark eller natur invid forsen. Förleden syftar troligen på forsar i ån vid bruket. Den äldsta skrivformen vi känner till är Forssmarkz bruk från 1606.

Gimo

Namnet skrevs Gimmu 1291. Det kan vara ett gammalt namn på den å som rinner ut i Olandsån just vid Gimo. I så fall kan det innehålla ordet gima som betyder ’öppning’ och syfta på utflödet i Olandsån, men det är svårt att bedöma hur naturen såg ut innan bruket kom till 1615, och huruvida namnet passar till terrängen.

Gysinge

I äldre dialekt har bruket kallats Gysingen. Namnet på bruket är taget från ett äldre namn på en av forsarna i Dalälven, som ligger precis intill. Det kan vara bildat till ordet gjósa, vilket betyder ’våldsamt bryta fram’.

Harnäs

Harnäs är ursprungligen namnet på ett näs. Det kan vara en sammansättning med dialektens har i betydelsen ’stengrund, klippgrund’.

Hillebola

Det inledande Hille- skulle kunna vara besläktat med hylla och syfta på en avsats eller brant sluttning. Eftersom h inte behöver vara ursprungligt kan man även tänka sig att namnet är bildat till eld, men vad det skulle syfta på är inte klarlagt. Huvudleden -bola bör inte motsvara namnen på -bo(l) utan innehåller kanske hellre ordet bård i betydelsen ’kant’. Namnets äldsta skriftform är de Hildbardhi från en markgäldslängd daterad 1312.

Hargs bruk

I bruksnamnet ingår namnet på socknen Harg som i sin tur har övertagit namnet från en bebyggelse, vilken sannolikt legat söder om det nuvarande brukssamhället i närheten av den punkt där järnvägen korsar väg 76. Namnet innehåller ordet harg som är besläktat med dialektordet har med betydelsen ’stengrund i sjö’ och dylikt. I dialekterna finner vi också betydelsen ’stenig mark, stenanhopning, stenröse’ o.d. Det finns emellertid också en förkristen sakral innebörd hos ordet harg, med motsvarigheter i flera germanska språk. Harg skulle alltså kunna vara en kultplats eller någon sorts helig plats. Det är idag svårt att säga vilken betydelse som är aktuell för namnet som ingår i just Hargs bruk.

Karlholmsbruk

Tätorten, också kallad Karlholm, återgår på bebyggelse kring ett järnbruk, grundat på 1720-talet. Förleden Karl- kommer från grundaren Charles (Carl) de Geer. Efterleden -holm anknyter till andra namn med nobiliserande efterleder. Dock kan i detta fall finnas en saklig bakgrund, då bruket enligt uppgift från 1741 var anlagt på en holme.

Länna

Tätorten är framvuxen kring Länna masugn. Masugnen var anlagd på ägor under Länna säteri (nu en gård) drygt 1 1/2 km längre norrut. I namnet ingår ett fornsvenskt *læn(d)n ’landningsplats (för båtar)’, samhörigt med fsv. lænda ’lägga till’. Gården ligger vid förbindelsen mellan den västra och östra delen av Långsjön.

Lövstabruk

Ortnamnet innehåller ett fsv. *løst ’glänta’, besläktat med ordet ljus. År 1417 omtalas en man Ingvald boende j Løstom; troligen är det den nu försvunna byn Lövsta som avses. Lövstabruk (Löfsta Bergz bruck 1622), anlagt på 1500-talet, har fått sitt namn efter socknen Österlövsta och inte tvärt om. Den annorlunda stavningen Leufsta visar framför allt hur de högra stånden gärna ville anknyta till det franska språkets höga ställning under 1700-talet och har inte någon historisk bakgrund.

Ortala

Bruket fick namn efter den befintliga byn och i detta fall har inte bruket sedan gett upphov till en förändring av bebyggelsenamnet. Ortala omnämns redan på en runsten där namnet skrivs o ulf talum. I fornsvenskan skulle namnet ha lytt Ulvsdalum och alltså vara sammansatt med genitivformen av ulv och plural av dal. Förledens ulv kan tolkas både som mansnamnet Ulf och som djuret ulv ’varg’. Det är mest sannolikt att namnet skall tolkas som ’vargdalarna’ och syfta på förekomst av varg i området.

Skebobruk

Skebobruk är idag namnet på en tätort men det visar tydligt att tätorten har fått namn efter järnbruket. Järnbrukets äldsta namn förefaller att ha varit Skedbokvarn (Skedboo qwærn jærnhyttona 1444), senare Skedboholms bruk efter säteriet Skedboholm eller bara Skebo bruk. Det häri ingående skedbo är en inbyggarbeteckning, bildad till bynamnet Skede. Efterleden i detta namn är ed ’passage mellan eller utmed vatten’, troligen avseende sträckan mellan sjöarna Närdingen och Edeboviken. Den senare nådde under vikingatiden ända fram till byn. Förleden kan vara dialektordet sked ’gräns’ och syfta på läget vid gränsen mellan Roslagen och det egentliga Uppland. Det kan också röra sig om ett terrängbetecknande sked, avseende det skiljande landavsnittet mellan Närdingen och Edeboviken.

Strömbacka

Strömbacka fick sitt namn av grosshandlaren Petter Strömbeck som tillsammans med sin svärson Daniel Ahlbom anlade grunden till bruket. Efterleden -backa ligger nära efternamnets efterled -beck, men kan nog också ses som en nobiliserande efterled. När Strömbeck sedan sålde hammarstället 1756 behölls namnet och kom även att beteckna den by som uppstod i anknytning till järnbruket.

Strömsberg

Strömsberg anlades av Velam Wervier på Dorkarbys ägor och kallades till en början också Dorkarby. En tid kallades bruket för Strömberga men 1652 fick det namnet Strömsberg. Brukets hammare anlades där forsen var som kraftigast och måhända är det därför förleden Ström- finns i namnet, medan efterleden, särskilt i formen -berga, ger intryck av att vara en så kallad nobiliserande efterled.

Söderfors

Det allra första belägget för Söderfors, (in) Sydderfors 1356, avser en kvarn. Därefter har namnet överförts till bruket som anlades 1676 och dagens tätort har i sin tur namn efter bruket. Efterleden i namnet är ordet fors och åsyftar en fors i Dalälven mellan Jörsön och den östra älvstranden. Förleden Söder- är given i relation till nordligare forsar längs Jörsöns västra och norra stränder.

Tobo bruk

Järnbruket fick namn efter en mindre bebyggelse som fanns på platsen, vars namn skrivs Tubo 1540, Toboda 1612. I efterleden ingår en pluralform av ordet bod. Liksom många andra namn med denna efterled innehåller Tobo ett mansnamn, nämligen Tubbe.

Ullfors bruk

Ullfors är beläget vid Tämnarån och namnet har äldst syftat på en fors i ån. Inte långt därifrån ligger Odensfors, och det verkar sannolikt att båda forsnamnen innehåller gudanamn, Ull och Oden. Kanske har man i äldre tid offrat till dessa gudar i forsarna!

Vattholma bruk

Namnet är sammansatt av orden vatten och holme och har sannolikt äldst avsett en eller flera holmar i Fyrisån. Så småningom har det kommit att användas om en by vid denna plats, och denna har sedan givit namn år järnbruket.

Vällnora bruk

Bruket har fått sitt namn av den intilliggande sjön, Vällnoren. Denna har förmodligen ursprungligen kallats *Vällnorssjön och innehåller namnet på en större sjö, Vällen. Efterleden nor syftar på den å som rinner från Vällen till Vällnoren.

Västlands bruk

Namnet Västland är inte så lätt att tolka som det kan verka utifrån dagens namnform! Namnet är äldst belagt som sockennamn 1312 och skrivs då Vesland. Förleden kan innehålla ett försvunnet ånamn, kanske syftande på åns snabba lopp. Efterleden land kan ha betydelsen ’brukad mark’ och syfta på platsen där kyrkan kom att byggas. Ett annat alternativ är att efterleden betyder ’bygd, område’, och i så fall återgår alltså sockennamnet äldst på ett bygdenamn.

Åkerby bruk

Åkerby bruk har fått sitt namn efter den by som fanns på platsen där bruket anlades. Bynamnet är äldst belagt 1312 och skrivs då akirby. Namnet är forntida och innehåller den mycket vanliga efterleden by ’gård, by’. Förleden innehåller ordet åker och syftar på odlad mark av något slag.

Älvkarleö bruk

Älvkarleö bruk var beläget på en ö i Dalälven, som i äldre kartmaterial helt enkel kallas Ön. Förleden är hämtad från bynamnet Älvkarleby och innehåller ordet ælvakarlar, en beteckning på befolkningen kring Dalälvens nedersta lopp. Bynamnet är belagt redan från 1100-talets senare hälft och skrivs då Eluekarlebui.

Österbybruk

Bruket har fått namn efter huvudgården Österby (Østerby 1296), vars namn syftar på bebyggelsens läge i östra delen av Filmbygden. Bruket kallades i äldre tid vanligen Österby eller Österby bruk. Den sammanskrivna formen Österbybruk är snarast övertagen från den på 1870-talet öppnade järnvägsstationen.

Östhammar

Namnet är sammansatt av väderstrecksbeteckningen öst och dialektordet hammar 'stenig höjd, stenbacke'. Från början hette staden enbart Hammar och låg då längre väster ut vid nuvarande Gammelbyn. I samband med att staden flyttades till sitt nuvarande läge lades den förtydligande förleden Öst till för att skilja den nya staden från den gamla.