Ordspråk, ordstäv och talesätt från Göteborgsområdet

Genom talande bilder och ibland skämtsamma inslag används ordspråk, ordstäv och talesätt för att förmana och ge goda råd. Kort sagt, mycket kan sägas genom några få ord.

Teckning av varg utklädd till får.

”En ulv i fårakläder” sägs om någon som verkar snäll och oskyldig, men i själva verket är tvärtom.

Ordspråk

Ett ordspråk används alltid på samma sätt, vi ändrar aldrig ordens böjning eller dess ordföljd. Ordspråket får sin betydelse av var i talet det flikas in – det gäller att använda rätt ordspråk i rätt situation. Ordspråken är ofta mycket gamla och vi finner dem bland annat i Bibeln, i den nordiska Eddan och i babyloniska kilskrifter:

  • Lika barn leka bäst.
  • Tala är silver men tiga är guld.
  • Bättre fria än fälla.
  • Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket.
  • Bättre en fågel i handen än tio i skogen.

Ordspråk från Isofs arkiv i Göteborg

Sorg och bekymmer gör människan grymmer.

Av stollar och barn får man veta sanningen.

Finns det hjärterumme, finns det huserumme.

Bättre grå lapp än bar sida.

Ungdom och visdom följs inte åt.

När skräp får välde vet det inte återhåll.

Man ska inte giva bagarebarn bröd.

Borta bra men hemma bäst.

Som man bäddar får man ligga.

Den är inte bättre den som håller än den som flår.

Den som kommer först i säcken kommer sist ut.

Har man inte öret så får man inte kronan heller.

Tomma tunnor skramla mest.

Man måste först bygga innan man kan bo.

Du skall smida medan järnet är varmt.

Ogräs växer ovattnat.

Andras fel gör ingen lag.

Den som bygger hus efter allemans rå, det huset kommer lustigt att stå.

Av dåligt läder görs dåliga skor.

Inte billigt pris i dålig vara.

För litet och för mycket skämmer allt.

Den som inte vill så får inte skörda.

Upptecknat i Västra Frölunda år 1923 (Isof, IFGH 1084)

Den som ska bygga med allemans rå får aldri tak på.

Ett gott majregn är bättre än en gullplog.

När det regnar välling har den fattie inga ske.Upptecknat i Bergum år 1931 (Isof, IFGH 2758)

Den som inte spar på skillingen, får aldrig dalern.

Upptecknat i Lundby år 1928 (Isof, IFGH 1838)

Den som kliver högt faller ofta ner.

Den som sitter lågt och tittar högt får ofta lort i öga.

Böj vidjan medan hon är mjuk.

De e la inte längre mellan berga än att trölla träffas.

Upptecknat i Bergum år 1932 (Isof, IFGH 2967)

Bättre tiga än illa tala.

Upptecknat i Göteborg år 1942 (Isof, IFGH 4759)

Ordstäv

Ordstävet börjar nästan alltid med ett citat – någon säger något, och ibland läggs det även till något som framhäver poängen och det skämtsamma i stävet:

  • ”Surt”, sa räven om rönnbären.
  • ”Mycket väsen för lite ull", sa käringen och klippte grisen.
  • ”Det löser sig", sa han som sket i vasken (finns ofta som lokala varianter och anspelar då på till exempel badhus).

Ibland används även den engelska termen ”wellerisms”, vilken kommer av att huvudpersonen Sam Weller i Charles Dickens följetång Pickwickklubben (1836–1837) hela tiden använder sig av ordstäv.

Ordstäv från Isofs arkiv i Göteborg

Det ger sig i ändan, sa repslagarn.

Det gör gott vid våra råttor, sa bonden, när ladan brann.

Det är gott att få rent på sig, sa han som vrängde skjortan.

Det är rörande, sa gubben, när han gick och sålde slevar.

Det är ingen brådska, sa skomakarn, när han åt vällingen med sylen.

Rent ska det vara, sa käringen, när hon sparka bort hönslorten, som låg på kakan, med tån.

Där fick du, sa tiggarn, när hunden bet honom i träbenet.

Upptecknat i Västra Frölunda år 1923 (Isof, IFGH 1084)

Ingen rädder här, sa käringa, sprang för haren (när någon var feg).

Det rör mig inte, sa gubben, när hun´ bet honom i träben´t.

Gott å få nåt rent på sej, sa gubben, när han vände skjorta på julafta.

Inte ljuger ja, sa han som sällan tala´ sanning.

Ändan kröner verket, sa bagar´n, satte sig i degen.

Upptecknat i Lundby år 1928 (Isof, VFF 1838)

Det löser sig, sa han som sket i Valhallabadet. (Något håller på att gå snett eller spåra ur, men kan nog ändå fixa sig.)

Upptecknat i Göteborg år 2014 (Isof, DAGF 1716)

Talesätt

Till skillnad från ordspråken kan ett talesätt ändras och anpassas till den mening där det ingår, det rättar sig efter tempus och person. ”Rik som ett troll” kan exempelvis bli ”… han är rik som ett troll” men också ”… de var rika som troll”. Flera av de talesätt som kommer från bondesamhället handlar om just troll – men det är egentligen inte trollen i sig det handlar om, utan människor med trollens dåliga egenskaper. Många av dessa används än idag:

  • Rik som ett troll (sägs om någon som lever i överflöd, någon som är girig efter mer rikedom).
  • Det går troll i något (används till exempel när något hela tiden går fel eller går sönder).
  • Många tar trollet för guldet (sägs om någon gifter sig för pengar).

Talesätt från Isofs arkiv i Göteborg

Du talar som om du hade huvet under armen.

Det är lika omöjligt som att binda hundar med korv.

Det var i grevens tid.

Upp som en sol och ner som en pannkaka.

Så kan det gå när inte haspen är på.

Gamla skulder betalar jag aldrig, och nya skulder låter jag vara tills de blir gamla.

Sånt folk växer inte på var buske.

Upptecknat i Västra Frölunda år 1923 (Isof, IFGH 1084)

Han får kyssa på den hann´, han gärna ville skita i.

Armbågestöten o änkemanssorga, di är lika (gör mycket ont, men går fort över).

Upptecknat i Lundby år 1928 (Isof, VFF 1838)

Skiten e värst, får han inte åka, så hänger han sig på hjula.

Dum som en ko.

Det går i hinkel och vinkel.

Du e inte född i farstun.

Ja känner mina lus på gången.

Upptecknat i Bergum år 1931 (Isof, IFGH 2758)

Hon spinner rännaregarn och härvar på hälarna. (Säges om någon, som springer omkring och berättar om sina storverk men annars inte gör så mycket.)

Bara de inte kommer i glömboka (och blir bortglömt).

Upptecknat i Bergum år 1932 (Isof, IFGH 2967)

Di har la lagt ´et i glömboka. (Då man väntar på ett besked om något och ingenting hörs av.)

Det ligger lika säkert som det låg i häradskista.

Upptecknat i Angered år 1931 (Isof, IFGH 2487)

Lever vidare

Ordspråk, ordstäv och talesätt lever vidare så länge vi använder oss av dem och så länge vi förstår deras innehåll. Flera används idag i förkortad version:

  • Man ska inte ropa hej … (förrän man är över bäcken).
  • Först till kvarn … (får först mala).
  • Ju fler kockar … (desto sämre soppa).
  • När man talar om trollen … (så står de i farstun).
  • Det är ingen ko på isen … (så länge rumpan är i land).
Publicerad 12 maj 2023
Senast uppdaterad 2 juni 2023