Mer fokus på flerspråkighet och teknikutveckling framöver

I augusti tillträdde Språkrådets nya chef Lena Lind Palicki. Hur ser hon på Språkrådets betydelse för klarspråksarbetet och i det svenska språksamhället? Och hur kan vi förbättra vårt stöd?

Vad ser du som de viktigaste uppgifterna just nu?
”Att staka ut riktningen och mål för Språkrådet. Hur ska vi prioritera, vad behöver det svenska språksamhället och hur kan vi möta de kraven? Vi behöver också fokusera på att få ihop vår ganska spretiga verksamhet.

Vi borde lyfta fram flerspråkigheten mer, att det inte bara är en rättighet utan också en tillgång i samhället. Flerspråkighet är en resurs som vi kan ta vara på, både individens och samhällets flerspråkighet.”

Har du några tankar om hur Språkrådets klarspråksarbete skulle kunna förbättras för att bättre möta behoven i dag?
”I Sverige har vi kommit ganska långt i hur texter ska skrivas, vilka ord och vilket tilltal vi ska använda, men det behövs mer klarspråksarbete på statusnivå. Exempelvis behövs riktlinjer för hur man ska hantera flerspråkiga sammanhang: vilka språk ska vi använda i olika sammanhang, och hur kan man tänka för att så många som möjligt ska kunna tillägna sig information? Till exempel om du är lärare på ett föräldramöte, eller om du jobbar på en kommun eller myndighet och skriver på webben, hur avgör du vad som ska finnas på vilka språk? Där kan vi på Språkrådet stötta mer.

Klarspråksarbete har traditionellt varit fokuserat på text, men vi behöver börja i en annan ände och fundera mer över hur ”den goda myndighetskommunikationen” ser ut. Vilket medium och vilken kanal lämpar sig bäst i den här kommunikationssituationen? Kanske ska man hellre producera en film eller en podd eller skriva ett inlägg på Instagram. Du kan ha skrivit en jättebra text, men om den är publicerad i fel kanal, om läsarna inte hittar den eller om den är på fel språk så är den ju värdelös.”

Hur ser din egen relation till klarspråk ut?
”Jag är språkkonsult i grunden och därför drillad i klarspråk. Senare skrev jag min avhandling om klarspråk och om vilken bild Försäkringskassan ger av föräldrar. Jag var främst intresserad av genusfrågor och undersökte konflikten mellan klarspråk och jämställt språk. Bland annat problematiserade jag kring klarspråksidealet, exempelvis om du-tilltal verkligen förenklar texter.

Jag har också forskat tillsammans med Andreas Nord om hur klarspråk beskrivs i policydokument jämfört med hur det ser ut i praktiken. Där uppstår ibland ett glapp.

Vi har undersökt hur man argumenterar för klarspråk, exempelvis på klarspråksutbildningar. Det finns inte alltid vetenskapligt stöd för det man lär ut, till exempel att det alltid är bra att undvika passiva satser, men tittar man på forskningen så stämmer inte det.”

Vad tror du om AI:s betydelse, kommer vi som jobbar med språk och kommunikation att bli arbetslösa nu?
”Jag tror att AI kommer att påverka hur vi skriver texter och vilka hjälpmedel vi använder. Vi kan spara mycket tid genom att använda AI för att skriva vissa typer av texter, för översättning, korrekturläsning och andra tidsödande uppgifter. Men det är vi människor som måste ”mata” AI:n. AI kan ersätta vissa arbetsuppgifter, men det kommer aldrig att ersätta mänsklig kommunikation.”

Vad tror du att språkvårdare på myndigheter kommer att jobba med om fem år?
”Vi kommer att behöva förhålla oss till flerspråkighet på olika sätt, till vad som är god svenska och till AI-frågor och annan teknikutveckling.”

Hur har de första månaderna på jobbet varit?
”De har varit väldigt roliga och intensiva! På Språkrådet jobbar vi med så viktiga frågor i gränssnittet mot samhället, och att ha ett fungerande språksamhälle är otroligt viktigt för demokratin. Det är de frågorna som jag intresserar mig för och brinner för.”

Gabriella Sandström
Redaktör för Klarspråk