Alla våra namn

Handlar om:
Olika namn på personer, platser och föremål. Skillnaden mellan personnamn, ortnamn och andra namn.

Uppgifter:
Hitta namn i ett bokstavskryss (facit finns). Gör ett eget namnkryss.

Handlar om:
Smånamn, alltså namn på mindre platser som lekplatser, åkrar och ängar.

Uppgifter:
Hur man ritar en triangel är alla överens om, men hur ser något ut som är rumpformat? Samma form som en blomma – vad betyder det? Kan man vara säker på att alla förstår när man hittar på egna ord på former?

1. Vad händer när man hittar på egna ord som inte alla kan – är man säker på att den som lyssnar förstår? Hur blir man överens om vad ord betyder? Hur tar man reda på vad ett ord betyder? Använder ni någon gång ord som inte alla förstår?

2. Titta på namnen i texten. Kattrumpan, vad är det för form? Rita och jämför med en kompis. Titta på en karta (i stor eller liten skala). Bildar vägarna några vanliga former ni känner igen? Vilken form har era närmaste sjöar? Bilda en grupp med några kompisar, rita prickar där ni bor på kartan och dra streck emellan prickarna. Vad blev det för form?

3. Vad kan ägonamnen berätta om livet förr i tiden? Här kommer en lista över namn där du till exempel kan hitta ledtrådar till information om olika yrken som fanns på landsbygden, hur familjer levde och hur jordbruket fungerade. Undersök vad orden som ingår betyder, och fundera över vad du tror att namnen syftar på.

Dragontorpet (dragon)

Drängagråten (dräng)

Farfarsodlingen (länk till Aktuellt namn: Farfarshagen. Kommer snart)

Gråtarbacken (varför gråt både här och i Drängagråten?)

Hopsvedjelandet (svedjeland)

Humlegårdshagen (humlegård)

Kolarängen (kolare)

Kvarnåkrarna (kvarn)

Rågångsvreten (rågång)

Slåttermyran (slåtter)

Kommentar:
Övningarna kan inleda en diskussion om till exempel geometri, språknormering och ordförståelse, eller levnadsvillkor i 1700- och 1800-talets Sverige.

Material och fördjupning för lärare:

• Kunskapsbank om ortnamn i Sverige
• Kapitlet Ortnamn i läromedlet Namn och namnforskning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (pdf)
• Svenskt ortnamnslexikon (publikation med information om tusentals ortnamn i Sverige, finns som pdf)
• Lantmäteriets historiska kartor Länk till annan webbplats.

Handlar om:
Mystiska och läskiga väsen i ortnamn (till exempel Blåkulla, Trollrike och Spökberget).

Uppgifter:
1. Fritt berättande/skrivande, använd ett av namnen i texten som inspiration om du vill.

2. Har ni några liknande namn där du bor? Finns det läskiga ställen dit man inte vågar gå och vad kallas de i så fall?

Material och fördjupning för lärare:

• Kunskapsbank om ortnamn i Sverige
• Kapitel 4–11 om ortnamn i läromedlet Namn och namnforskning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (pdf)
• Svenskt ortnamnslexikon (publikation med information om tusentals ortnamn i Sverige, finns som pdf)
• Lantmäteriets historiska kartor Länk till annan webbplats.

Handlar om:
Binamn på medeltiden (det vi i dag kallar smeknamn/öknamn).

Uppgifter:
1. Här nedanför kommer tolv binamn från medeltiden.

• Varför tror du att vissa personer har fått de här namnen?
• Är det namn man blir glad eller ledsen av att få?
• Har du något binamn du tycker om eller kanske inte tycker om?
• Vet du om ett binamn på någon som du inte skulle våga använda om den personen hörde? Varför?

2. Binamnen från 1400-talets Arboga kan berätta en hel del om det dåtida stadslivet. Vi kan till exempel läsa oss till vad man kunde arbeta med (tunnobindare, svartsmed, grytgjutare, skinnare, vinman, tornmästare, oxtämjare, skrivare, djäkne); och att många stadsbor kom inflyttande från andra ställen (dalbo, skogbo, ålänning, dalkarl, angerman, finne, jämte, garper).

• Vet du vad yrkesbeteckningarna ovan betyder?
• Var tror du att de inflyttade kom ifrån?

Kommentar:
Uppgifterna kan till exempel göras som diskussion med tanke på läroplanens mål inom normer och värden, men också för att jobba med målen kring språk och kulturarv eller språkliga uttryck som källor till historien.

Mycket mer material finns att ta del av i Isofs arkiv, antingen vid ett besök eller efter kontakt med oss. De flesta av just de här exemplen är hämtade från boken Binamn i Arboga stads tänkebok.

Material och fördjupning för lärare:

• Sidan Smeknamn och öknamn – eller binamn i kunskapsbanken om personnamn
• Kapitel 14 om binamn i läromedlet Namn och namnforskning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (pdf)
• Binamn i Arboga stads tänkebok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Sundström 2015)

Handlar om:
Namn på djur.

Uppgifter:
1. Känner du till några djurs namn? Vet du varför de(t) kallas så? Har du fått ge namn till något djur? Vilka är de finaste djurnamnen? Tycker du att alla namn passar till alla djur?

2. Samla in egna husdjursnamn – alla får nämna namn på egna, släktens eller grannens husdjur. Det blir en lång lista!

3. Titta sen på namnen, vad är det för namn egentligen? Kan människor ha de här namnen? Kommer de från en populär film? Berättar namnet något om hur husdjuret ser ut? Finns det något vanligt namn som flera heter?

Kommentar:
Uppgiften kan kopplas samman med läroplanens mål om att tillägna sig språket (för förskolan), och dessutom med en diskussion om språkbruk, språkliga mönster och normer (för grundskolan).

Material och fördjupning för lärare:

• Sidorna Djurnamn, Namn på getter, hästar och kor och Namn på hundar, katter och kaniner i kunskapsbanken om övriga namn
• Kapitel 22.2 om djurnamn i läromedlet Namn och namnforskning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (pdf)