Våra forskningsområden

Isof bedriver forskning inom flera olika ämnesområden.

Den övergripande målsättningen med Isofs forskningsverksamhet är att fördjupa kunskapen inom våra ämnesområden dialekter, folkminnen, namn, språkvård och språkteknologi.

Prioriterade forskningsområden 2019–2021

För forskningsverksamheten finns gemensamma prioriterade forskningsområden för perioden 2019–2021.

Urbanisering och dess effekter på stad och landsbygd

Isof har en sekellång tradition av att dokumentera och utforska rurala miljöer; dialekter, ortnamn och personnamn, traditionell bondekultur. De mer urbana miljöerna behandlades länge mer översiktligt även om olika typer av insamlingar har gjorts – och fortfarande görs – inom de respektive ämnesområdena.

Forskningen kring olika former av urbanisering kan gälla såväl språkbruk och namnbruk, som hur medförda sedvanor förändras och hur en stor inflyttning påverkar tidigare mer homogena miljöer. Såväl inflyttades berättelser som redan på platsen bofastas är värda att studera. I ett historiskt perspektiv kan också studier av det som hände (och händer) på de avfolkade orterna i Sverige ge nya insikter ur både språkliga och etnologiska perspektiv.

Barn och unga

Isof ska i sin verksamhet integrera barns och ungas perspektiv, något som redan speglas i någon mån i arkivsamlingarna. Exempel på denna typ av material är insamlade berättelser om barns upplevelser av julen och naturen, svar på frågelistor om bland annat lekar och rastaktiviteter samt uppteckningar av barns och ungas inofficiella, egenskapade ortnamn. Även barns och ungas användning av och attityder till personnamn och dialekter har dokumenterats.

På det stora hela spelar emellertid barn och unga en rätt liten roll i minnesinstitutionernas historia, såväl när det gäller insamling och dokumentation som forskning. Barns och ungas perspektiv behöver därför lyftas fram ytterligare i nya forskningsprojekt, som utvidgar och kompletterar befintlig kunskap. I dessa projekt kan barn- och ungdomsperspektivet med fördel integreras med andra variabler, såsom kön, socio-ekonomisk, språklig och kulturell bakgrund.

Flerspråkighet och migration

Geografisk rörlighet över gränser har länge påverkat demografin i Sverige och kommer att fortsätta att vara en central samhällelig process under överskådlig framtid. I migrationssammanhang har Sverige upplevt både immigration och emigration. Immigrationen kan och bör beforskas både från ett inifrån- och ett utifrånperspektiv. Immigranternas och senare generationers erfarenheter av migration finns till viss del dokumenterade i Isofs samlingar, men dokumentationen behöver utökas, fördjupas och kompletteras.

Vidare finns material i Isofs samlingar om svensk emigration. Också detta material bör kompletteras med samtida material, inte minst för att få perspektiv på migrationen som en företeelse åt två håll – inte bara till Sverige.

Migrationen har bidragit till att Sverige är ett flerspråkigt land. Den officiella hållningen, som den framställs i Språklagen, lägger ansvaret för att individen får möjlighet att utveckla och använda såväl svenska som andra språk på det allmänna. Isofs forskning ska ge prioritet åt ökad kunskap om hur flerspråkigheten kan utnyttjas till gagn för individ och samhälle. Flerspråkig språkanvändning och språkutveckling utanför skolsituationer är ett underbeforskat område, som bör stärkas, och som heller inte i huvudsak tas om hand av andra myndigheter.

Digital humaniora

Inom området digital humaniora utvecklas metoder och verktyg med potential att i grunden förändra stora delar av Isofs verksamhet. Det handlar om att ta fram digitala lösningar för att effektivisera arbetet med att utöka och sprida kunskap om våra samlingar. Men det handlar också om att skapa förutsättningar för en mer mångsidig utforskning av samlingarna: med hjälp av nya digitala verktyg går det att ställa nya frågor till samlingarna och därmed bidra till att öka kunskapen om språk och folkminnen i Sverige.

Området digital humaniora är således av central betydelse för Isofs verksamhet och också en viktig del i vår strävan att inte bara bibehålla utan också utöka samlingarnas relevans i samtiden och för framtiden. Digitalisering är ofta en förutsättning för projekt av detta slag.