Ortnamn för dig i skolan

Ett skolmaterial om ortnamn för lärare och elever i högstadiet och gymnasiet.

Vägskylt Kiruna Giron

Skolmaterialet Om ortnamn är tänkt för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. Det kan även, med viss anpassning, användas av elever i de yngre stadierna. Materialet ger både lärare och elever en möjlighet att skaffa sig inledande kunskap om ortnamn.

Här finns också lästips som guidar lärare och elever vidare. Dessutom finns det diskussionsfrågor som kan hjälpa eleverna att själva börja uppteckna namn och skriva ner sina tankar kring ortnamn och personnamn.

Bakgrund om ortnamn

Nästan alla platser omkring oss har ett namn. Alla gårdar, byar, torp och småhus på landsbygden har ett namn. Varje gata har ett namn. Det har även broar, parker, torg, trafikleder och offentliga byggnader. Allt detta ligger i städer, församlingar, kommuner, län, landskap och länder som har namn. Runt och i städerna finns berg, dalar, sjöar, vikar, öar och skogar som har namn. Alla dessa namn på geografiska lokaliteter kallas ortnamn.

Vi använder ortnamn dagligen för att kunna benämna platser i vår omgivning på ett smidigt sätt. Detta behov har funnits sedan urminnes tider, så länge vi haft ett språk. Ortnamn fyller, och har alltid fyllt en viktig funktion i vårt dagliga liv.

Ortnamn har även en annan roll; rollen som historiska källor. De kan betraktas som komprimerade texter eller titthål ner i historien. De äldsta namnen är troligen namn på stora sjöar och öar såsom Vättern och Tjörn. Ortnamn som Lund och Uppsala är minst 1000 år gamla, sannolikt mycket äldre. Lika gamla eller ännu äldre är namn som slutar på -inge, -lösa, -löv och -tuna. Efterleden (dvs. sista delen av ett sammansatt namn) -torp har använts för att beteckna nybyggen under vikingatid och tidig medeltid (ca 800–1300). Namn på -ryd, -red, -röd går ibland tillbaka till vikingatid, men de flesta namn i denna namngrupp är medeltida. Detta namnelement har den ursprungliga betydelsen ’röjning’.

Ortnamn är bildade av element som finns i ordförrådet. När man tolkar namn tar man först reda på vilket eller vilka ord som ingår i namnet. Eftersom språket ändrats under tidens gång och namnen förvanskats, slipats av och ibland missuppfattats kan det vara svårt att se vilka ord som ingår i ett gammalt namn. Därför bör man, när man tolkar ortnamn, utgå från de äldsta skriftliga beläggen. Det lokala uttalet av namnet (dialektuttalet) kan också ge ledtrådar till namnets tolkning, och givetvis måste tolkningen stämma överens med ”verkligheten”, dvs. förhållandena på platsen.

Fakta och information för elever

I vår digitala kunskapsbank Lär dig mer om ortnamn i Sverige hittar du lättillgänglig och grundläggande information om ortnamn, vanliga ortnamnselement, ortnamnsvård och ortnamn på minoritetsspråk.

För att hitta information om ortnamn i Sverige och vad de betyder finns våra ortnamnspublikationer i pdf-format på sidan Läs om ditt ortnamn. Det går också att slå upp ortnamn och delar av ortnamn (ortnamnselement) i databasen Ortnamnsregistret.

Diskussionsfrågor

  • Ortnamn är något man använder dagligen, ofta utan att tänka på det. Rör man sig i stadsmiljö möter man hela tiden namn på gator, torg, parker, byggnader etc. Är man på landet har berg, öar, stigar, ängar och badvikar namn. Vissa namn är officiella, dvs. finns på kartor och vägskyltar, andra namn används av en mindre krets. Berätta om dina egna namn. Känner du till några namn som bara används av dig och dina kamrater eller kanske bara inom din familj? Berätta om dessa namn och beskriv den plats namnet används på.
  • Titta på en karta över ditt närområde. Vilka ortnamn hittar du? Sök i boken Svenskt ortnamnslexikon eller annan litteratur och se efter om du kan ta reda på vad namnen betyder. Fundera på hur gamla du tror att dessa namn är.

Fördjupning

I läromedlet Namn och namnforskning finns mer att läsa om ortnamn, personnamn och andra namn. Läromedlet vänder sig i första hand till studenter på universitet och högskolor och till lärare i grundskola och gymnasium.