Skrivrådet: Tålamod är en dygd i kommuners språkarbete

”Tålamod är en dygd”, ett lite slitet uttryck jag ofta fick höra som barn. Varje gång var det lika tråkigt att höra. Men, när det handlar om klarspråksarbete ligger det mycket sanning i det.

Trots att det sedan 2009 är lag på att använda klarspråk för oss som jobbar i kommuner är språkvård en fråga som lätt hamnar i skymundan. Så kallade viktigare frågor puttar liksom undan klarspråksaspekten. Det vill säga något så viktigt som att offentlig verksamhet ska använda ett begripligt språk. Något som sparar tid och pengar, ökar förtroendet och stärker demokratin och rättssäkerheten.

Själv arbetar jag som kommunikatör på Sundsvalls kommun. I en kommun finns det sällan resurser för en person att arbeta heltid med språkvård. Oftast ingår det som en del av en annan tjänst. Därför är det viktigt att ta små steg framåt som både personen och organisationen mäktar med.

Det är där tålamodet – och en stor portion envishet – kommer in. Och kanske lite galna gerillatankar, som den jag en gång hade om att beställa toapapper till kommunens alla toaletter med ord från Svarta listan över ord och fraser att undvika. En idé som tyvärr aldrig blev verklighet, mest beroende på en komplicerad distribution av rullarna.

Visst är det en härlig känsla att tillsammans skriva en text så att den blir så begriplig för mottagaren som möjligt? I stället för att utgå från gamla mallar för att det är enklare, eller använda texten som bevis för hur många fina ord man själv kan.

Oavsett vilka resurser klarspråksarbetet har är det grundläggande att ha stöd av ledningen. När ledningen förstår hur viktigt det är med klarspråk kan de fatta beslut som underlättar. Beslut om ansvar, tid och pengar.

En del grunder är relativt lätta att få till utan att det krävs så mycket tid:

• Använd intranätet för klarspråkstips, språkhandledningar och nyheter om språk.
• Skapa korta digitala utbildningar, gärna återkommande för att fånga upp nya medarbetare.
• Ordna obligatoriska klarspråksutbildningar för nyanställda.
• Se till att det finns upphandlade externa språkkonsulter att beställa tjänster ifrån.
• Nätverka, inte bara inom den egna organisationen utan även med andra. Ta del av varandras erfarenheter, såväl lyckade som mindre lyckade.
• Försök ta fram olika sätt att mäta klarspråksarbetet, till exempel genom att användartesta med hjälp av medborgare.
• Ta del av allt bra som redan finns, till exempel på Språkrådets webbplats.

Och du, kom ihåg att många små, ofta förekommande steg är lättare att genomföra än mer sporadiska stora kliv.

Anna-Karin Magnusson-Åström
Kommunikatör i Sundsvalls kommun