Språkfrågan: Varför riksdagsledamot och talesperson men talman?

Efterledet -man brukar bytas ut för att göra titlar mer könsneutrala. Men i riksdagen heter det talman oavsett om hen tilltalas fru talman eller herr talman.

Hur könsneutralt ett ord uppfattas beror på flera faktorer. En faktor är våra tankar om vilka ordet används om. En läkare var en gång självklart en man, men när allt fler kvinnor är läkare har vår tolkning av ordet läkare ändrats i könsneutral riktning. Uppdraget som talman i riksdagen besattes länge med män, men sedan 1991 även med kvinnor.

En annan faktor är hur vi diskuterar ord. När det uppstår en debatt om huruvida ett ord signalerar kön, blir vi mer uppmärksamma på de aspekterna av ordet. Efterledet -man uppfattas som manligt av många, men inte av alla.

Om mer könsneutrala alternativ får spridning, kan det påverka. När man började använda riksdagsledamot uppfattades riksdagsman som allt mer manligt. Något alternativ till riksdagens talman har dock inte fått spridning.

Vad som framstår som könsneutralt är alltså föränderligt, och strategierna för att få språket mer könsneutralt skiljer sig också åt, från att kritisera och byta ut, till att tänka att om en titel används om både kvinnor och män kommer den att bli mindre knuten till kön. Därför blir rekommendationerna olika, vi rekommenderar riksdagsledamot och talesperson, men talman.

Maria Bylin
Språkrådet