Språkfrågan: Varför använder de så mycket termer?

Under presskonferenserna som Folkhälsomyndigheten regelbundet håller berättar olika fackexperter om det aktuella coronaläget. Och rätt ofta med hjälp av termer. Men varför använder de termerna över huvud taget?

Är det för att vi inte ska förstå eller för att de vill briljera? Nej, detta fackspråk är snarare deras ”modersmål”.

Men när de står där i direktsändning kan budskapet komma ut på lite olika sätt. Ibland använder de en term utan att tänka på att det är en term som andra kanske inte förstår. Ibland hittar de inte ett annat ord, de vet helt enkelt inte vad det heter på ”allmänspråkiska”. I bästa fall använder de termen men förklarar den, därför att de vet att de vänder sig till både experter och allmänhet.

Så gjorde också en expert från Folkhälsomyndigheten när hon svarade på en fråga om vad som hänt med de falskt positiva tester som upptäcktes i augusti: ”De har uppvisat en specifik artefakt, en felaktighet.”

Här använder experten termen artefakt men är medveten om att inte alla förstår, så hon ger en kort förklaring. För experten är artefakt adekvat och självklart att använda: det sammanfattar en mängd kunskap som hon besitter och ligger antagligen längst ut på tungan.

Och vi som aldrig hört termen i detta sammanhang har lärt oss något nytt.

Åsa Holmér
Språkvårdare i fackspråk och terminologi