Riskkommunikation förbereder människor inför nästa kris

Välinformerade och engagerade samhällsmedborgare är en tillgång vid allvarliga olyckor och kriser. Med lättillgänglig och användbar information blir det lättare för människor att fatta välgrundade beslut.

Fyra barn i lågstadieåldern sitter i ett klassrum vid tre bord. Alla har mössor och ytterkläder på sig, men ser ut att arbeta med skoluppgifter. På bordet längst fram i bild står en liten radio med antenn. Runt om i klassrummet ligger diverse skolattiraljer utspridda.

Stormar kan orsaka långa elavbrott. Foto: Thomas Henrikson/MSB.

Privatpersoners ansvar att vara förberedda för att kunna klara en svår påfrestning på samhället har fått allt större uppmärksamhet. Inte minst i samband med utskicket 2018 av broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Budskapet i broschyren är att alla som bor i Sverige behöver stärka sin motståndskraft inför allvarliga händelser. Det betyder att människor ska vara välinformerade om vad som kan hända, vilka risker som finns, hur en allvarlig händelse kan påverka deras vardag och hur de kan förbereda sig.

Alla behöver ta ansvar

Men om privatpersoner förväntas ta ansvar för att kunna hantera en kris måste myndigheter, kommuner och företag ta ansvar för att det finns lättillgänglig och användbar information om vad man ska förbereda sig inför och hur. Det är det som kallas riskkommunikation.

Tänk så här när du planerar informationen: Vad är bra för min målgrupp att känna till så att de har en beredskap den dagen något händer? Exempelvis: vad kan hända i vår kommun som riskerar att drabba invånarna?

Lista potentiella hot och beskriv riskerna med dem kort och övergripande, med fokus på hur de kan påverka den kommunala verksamheten som barn- och äldreomsorg, skola och vattenförsörjning. Sådant som direkt berör invånarna.

Ge konkret information

Nästa steg är att beskriva den kommunala beredskapen för de olika hoten. Här är det ganska ointressant med krisledningsnämnder och ansvarsprinciper. Lägg i stället fokus på hur det kommer att fungera med nödvatten, värmestugor och skolmat. Det är konkret information som invånarna har nytta av att känna till i förväg.

Ge till sist konkreta råd om hur invånarna själva kan agera. Hur kan de exempelvis komma i kontakt med kommunen under en kris eller skydda sitt hus vid översvämningar?

Kanaler för riskkommunikation

Och kanalerna då? Använd den egna webbplatsen, utskick till hushållen, sociala medier, informationskvällar, Krisberedskapsveckan med olika aktiviteter på temat. Allt vi gör för att förbereda människor innan något händer, har vi dubbelt igen när det väl händer.

Mer information finns att läsa på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats Länk till annan webbplats..

Christina Andersson
Riskkommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB