Skrivrådet: Klarspråk ger bättre översättning av krisinformation

Tänk på att översättaren också kan behöva få tillgång till information om textens avsändare, syfte och målgrupp på samma sätt som skribenten haft. Då blir det lättare att välja rätt stil och ton på målspråket.

En kvinna står på ett torg och håller i boken Sveriges språkflora och ser glad ut. Bredvid bilden syns en inklippt bild på boken hon håller i sin hand. Boken har mörkgrönt omslag och är prydd med olika sorters blad och bokstäver.

Sofia Malmgård. Foto: Maria Sjödin, Morfem.

Sverige är sedan länge ett mångspråkigt land. Här finns invandrare, forskare, utbytesstudenter och turister som i en krissituation kan behöva få kvalitetssäkrad information på andra språk än svenska. På många håll inom det offentliga saknas dock rutiner och riktlinjer för hur man ska kommunicera om en samhällsstörning på andra språk. Såväl under terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 som när covid-19 i ett tidigt skede av pandemin fick stor spridning i en mångspråkig Stockholmsförort saknades information på andra språk än svenska.

Var förberedd inför nästa kris

Så vad kan kommunikatörer och andra ansvariga göra för att vara bättre förberedda när nästa kris, kanske helt olik de föregående, uppstår? Här är ett par tips:

Var påläst i förväg. Det är svårt att ha en detaljerad, fastställd policy för vilka språk som man ska översätta till i varje enskild kris. Befolkningens språkliga sammansättning förändras över tid. Invandrargrupper som kommit till Sverige lär sig efter hand svenska, och nya kommer till.

Därför behöver kommunikationsavdelningen vara påläst – vilka befolkningsgrupper talar vilka språk? Hur identifierar och når vi dem som är i störst behov av information på andra språk än svenska? Var hämtar de sin information?

Använd klarspråk i underlaget. När man skriver text som ska översättas är det extra viktigt att följa klarspråksråden och tänka på mottagarna. Eventuella fel, krångligheter eller tolkningsmöjligheter i källtexten följer lätt med till målspråket; i värsta fall kan de till och med förvärras. Fel i översättningar är dessutom ofta både svåra att upptäcka och arbetskrävande att rätta till.

Ha en öppen dialog med översättaren

De flesta översättare är duktiga på att gissa sig till vad skribenten vill ha sagt, men ofta finns det ingen tid att ställa frågor – och med långa kommunikationsvägar mellan översättare och skribent ökar risken för att det blir fel. Se till att ha en öppen dialog med översättaren så att hen kan ställa frågor om det trots allt skulle finnas oklarheter i texten, eller val mellan olika uttryckssätt som måste göras i det nya språket.

Sofia Malmgård
Översättare och språkkonsult i svenska

Lästips

Sveriges språkflora – handbok för ett flerspråkigt samhälle av Sofia Malmgård och Morena Azbel Schmidt (2019).

Sveriges språk i siffror av Mikael Parkvall (2016).