Julgröt och grötrim

Vitgröt och grötrim var från början inte kopplade till just julen.

Julens gröt och tomtens gröt

Gröt är en urgammal rätt som ätits i alla tider. I äldre tider var vardagsgröten kokad på vatten men till fester och högtider kokades den på mjölk och serverades med smör och grädde. Från 1700-talet blev det vanligare att använda risgryn och göra ”vitgröt” till stora helger och fester. Uttrycket tomtegröt är kopplat till en folklig tradition att ge gårdstomten gröt för att hålla honom på gott humör.

Vitgröten plockades sedan upp i det borgerliga julfirandet som tog form på 1800-talet och är numera tätt förknippad med just julfirandet. Samtidigt kopplades gårdstomten ihop med julen och att ställa ut gröt till tomten på julnatten blev en jultradition. I samma veva uppstod även andra julseder runt gröten som mandel i gröten och grötrim.

Å så sölle di ge tömten

I en dialektinspelning från Västergötland berättar en kvinna född 1883 om sin barndoms jular, och där var gröten ett självklart inslag.

Översättning

Intervjuare (I): nä / män då nä’Lä [’när det’] va juL dä va inget särskilt då
Kvinnlig informant (KI): jo dä sölle dä vära bätter dä natu (..) / dä va Rissgrunnsgröt på kvällen
Int: jaha
KI: ha / å så va dä lutfesk å betäter [’potatis’] först så då feck en äta på juLafta
Int: hm
KI: ha å så sölle di ge tömten
Int: jaa
KI: sätta ute Rissgrunnsgröt unner lon [’logen’]
Int: jaa
KI: fö’Län [’för den’] sölle få dä va sum mössa feck e
Int: jasså
KI: så tömta dä har’a då aldri trott nö på
Int:
KI: ant’e då feck Röttera [’istället så fick råttorna’]

Grötrim

Grötrim är ett bordsnöje som länge funnits i den folkliga traditionen, och som går ut på att hitta på ett rim i samband med att gröten äts. Grötrimmen följde med risgrynsgröten in i julfirandet på 1800-talet, men var tidigare inte kopplat till just julen eller fester. Äldre tiders grötrim var ofta socialkritiska och innehöll gärna erotiska anspelningar.

Grötrim anno 1882

År 1882 lämnades det in en uppteckning med några grötrim från Närke. Kan du tyda dem? Om inte – klicka på renskriften nedan.

Handskriven text på gulnat blad.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Renskrift

1) Jag rimmar för min ski,
den som inte vill äta så får han låta bli.

2) Den här gröten är kokad i en gryta, men inte på en stubbe,
till nästa år ska Anders heta ”Gubbe”.

3) Den här gröten är kokad i en gryta, men inte i en säng,
när Kalle går till sin fästmö, så går de i rykande täng.

4) (Drängen):
Den här gröten är kokad i en gryta, men inte på en vägg
och ingen får äta den som inte har skägg.

5) (Pigan, som svar på ovan)
Den här gröten är kokad i en gryta, men inte på höns,
en kan väl ha skägg fast det inte syns

Fler grötrim från arkivet

Det var på kalas,
troligen ingen till förtret

Helgesta, Södermanland (Isof, ULMA 4871)

Denne gröten ä koka i e’ gryta, men i na’ bôtta,
ta’ ente stôrre bitar, än du kan lôfta.

Nössemark, Dalsland (Isof, ULMA 24955)

Gröten är vit.
Nu sticker jag skeden dit.
Men när ja börjar hösa,
då blir ni andra rålösa.

Tierp, Uppland (Isof, ULMA 31444)

Denna gröt är kokt i en gryta och inte i ett ägg
och den får inte äta som inte har något skägg.

Nye, Småland (Isof, ULMA 7132:8)

Denna gröten är kokad i en gryta och inte en så,
lycklig är den som denna kan få

Örebro, Närke (Isof, ULMA 15388)

Denna gröten är kokad i en gryta och inte i en så.
Gud bevare mästarens gamla stövlar.

Hjo, Västergötland (Isof, ULMA 15099)

Denna gröten är kokad i en gryta och inte i ett kar
Gud välsigne Erik som en sådan fästmö har

Sollefteå, Ångermanland (Isof, ULMA 16155)