Julens alla tabberas

Många av oss är bekanta med Stora tabberaset i Katthult där Emil i Lönneberga bjöd hem fattighjonen på julkalas.

Nu har vi tagit tabberas på allting, konstaterade hjonet Tok-Niklas efter kalaset och med det menade han att inget längre var kvar på faten. I dag är det ofta i betydelsen ’stort kalas (där man gör slut på bordet)’ som tabberas används, säkert med Astrid Lindgrens berömda berättelse i åtanke.

Ordet är känt i svenskan sedan 1800-talet. Det är bildat från latinets tabula rasa ’raderad skrivtavla’ som, via franskans table rase, omvandlats till tabelras eller tabberas. Tabelras med betydelsen ’total förstörelse’ är den variant som anges i Svensk ordbok, men den Astrid Lindgrenska formen tabberas är i dag mycket vanligare om man söker på nätet.

Olika betydelser i dialekterna

I svenska dialekter uttalas ordet ofta tabb(e)ra´sch och kan betyda ’tumult, kalabalik; uppståndelse, rabalder’, ’oväsen, skräll, brak’, ’förödelse’ och ’rackartyg, dumhet’. Här kommer några språkprov från våra dialektsamlingar:

• dä vart e väldit tabrasch da-n dänn jeck ikull (det vart ett väldigt rabalder då den där gick i konkurs), Lappland
• i fâlä tabrasj ätä stôrmän (en vådlig förödelse efter stormen), Medelpad
• de bidde ett tabberasch när take braka nir (det blev ett väldigt oväsen när taket brakade ner), Uppland
• han åkt in för dä där tabrase han jo`ord (han åkte in för den där dumheten han gjorde), Värmland