Julbaket pågick oavbrutet i ett par dygn

I äldre tider var brödbaket en viktig och tidskrävande del av julförberedelserna. Julbrödet bakades i många varianter och det skulle vara mycket nog att räcka över hela högtiden.

Konstnärligt dekorerat bröd.

Julbröd från Tjocksta i Uppland. Foto: Manne Eriksson (Isof, ULMA 3801).

Inför jul skulle det bakas finare bröd som skiljde sig från vardagens bröd. Bröden var ofta dekorerade och smaksatta med kryddor, sirap eller vört. Julbaken var stora, eftersom bröden skulle räcka till många. Det var också särskilt viktigt att under julen dela med sig till fattiga.

Saffransbröd och pepparkakor

En del av det bröd som i äldre tider bakades till jul är fortfarande i dag vanliga inslag under julen, till exempel olika saffransbröd och pepparkakor. Eftersom det bryggdes öl till de stora högtiderna hade man då också tillgång till vört, som blandades i de finare rågbröden. Även om den en gång utbredda hembrygden försvunnit finns själva vörtbrödet kvar i julmaten i dag.

Röster från arkivet

I våra arkiv finns många berättelser om det omfattande brödbaket till jul.

Julbaket pågick vanligtvis i två dagar. Första dagen bakade man vanligt vardagsbröd, den andra dagen bakade man sektebrö och vörtabrö samt de speciella julbröden, alltså det finare bröd som hörde samman med julfirandet. Längre tillbaka måste man även tänka på de många fattiga, som gick omkring och tiggde bröd och sovel i dagarna före jul.

Berättat av: Ida Svensson (född 1865), Anna Lyrén (född 1878), Adolf Gustafsson (född cirka 1880)
Plats: Larv, Västergötland
Upptecknat: 1905 (Isof, ULMA 20646)

Till julhögtiden bakades många degar och baket pågick oavbrutet i ett par dygn. Det tillreddes då också många slags bakverk av ädel säd såsom vört- och vetebröd i runda, avlånga, flätade och vridna former.

Plats: Jörlanda, Solberga, Bohuslän
Upptecknat: 1925 (Isof, VFF1062:25–35)