Där skulle mor duka åt soldaten

Erikhans Hans Olsson: Och sen då på julaftonen då skulle ett särskilt bord, ett sånt där fällbord som de kallade det, skulle sättas in på golvet. Och där skulle mor duka åt soldaten. Då skulle han ha kött och fläsk och tjockbulle och kavelbulle och halvtjockbulle och bröd och så ost och smör, skulle delas. Så när mor ställde iordning det där bordet så trodde vi när vi var små att vi skulle få äta där för det var så litet. Men då sa hon vi fick inte röra det nåt för soldaten skulle ha. Ja, vi visste inte vad det var för en karl eller vad … om det var en karl eller vad det var. Men så fick vi väl se att det kom en då med en stor bölsäck och började plocka från det där bordet då, plocka nedi. Och så skulle det då stå en halv jungfru brännvin på bordet som han skulle få. Nu hände det ibland att … de tog väl så länge de ansåg att de var goda nog för att stå någotsånär, annars så var det vanligt att en … för att få en riktig soldat så skulle han stå för en sup. Och så tackade han och … och … och var så hövlig då när han hade fått dona i sig det där. Annars hade han en flaska med sig också då som han hällde i för han fick då inte gå miste om det där. Ja, och så var det under det här när de började att bli godtemlare och skulle inte supa, så var det en soldat som blev godtemplare också. Och då skulle han inte supa. Men han visste inte hur han skulle bete sig eller göra med det där glaset. Han tyckte inte han ville gå ifrån det heller. Och då tog han far sin med sig. Och han fick dricka ur brännvinsglasen i varje gård så han fick lov att bära ut honom. Hahaha. Ja det var till och med så vi var med om det där. Hahaha. Men sen nästa år sen så tog han väl glaset själv. Han var inte godtemplare längre.