Vattlingondagar

Till jul och andra högtider serverades i äldre tider ofta vattlingon.

De vackert röda lingonen är i dag vanliga som dekoration och i desserter på julens middagsbord.

Det knyter an till äldre tiders festmat eftersom lingonen då var ett av få bär som man hade tillgång till året runt. Lingon innehåller ett naturligt konserveringsmedel, bensoesyra, och kan därför förvaras längre tid utan konserveringsmedel eller socker.

Vattenlingon till julkalaset

Förr i tiden användes den största delen av lingonskörden till att kokas in som sur sylt. Men de första lingonen som mognade passade man ibland på att lägga in som vattenlingon eller vattlingon. Rena lingon läggs i en flaska som fylls med kokt, kallt vatten. De får sedan stå svalt och mörkt och kan plockas fram till dessert på kalas.

Ett par uppteckningar från institutets arkiv berättar:

Lingon lagda i vatten på buteljer, var gott att äta med socker till, då man behövde svalka sig mellan lekarna på en julgransplundring.

Berättat av: Eva Limburg (född 1891)
Plats: Bälinge, Börje, Jumkil, Vendel, Uppland
Upptecknat: 1959 (Isof, ULMA 24264)

Lingon kan också användas råa. Man kan vid rensningen plocka ur särskilt stora och fina lingon, som man sedan lägger på burk och slår vatten över. Man kallar dem då vattlingon, (märk: inte vattenlingon.) När dom sen ska användas, häller man bort allt vatten och blandar lingonen med socker och grädde. Denna rätt serverades ofta förr på kalas som mellanbjudning, jämte kakor av olika slag, knäck, karameller, saft mm.

Plats: Piteå, Norrbotten
Upptecknat: 1975 av Egon Lundberg (Isof, ULMA 29520)