Det samiska i Örnsköldsvik

Här publiceras ett urval av de ljudinspelningar med språk och folkminnen som finns bevarade hos Institutet för språk och folkminnen (Isof). Därtill visas exempel på fotografier och föremål ur museisamlingarna hos Örnsköldsviks museum och konsthall, filmer producerade av Örnsköldsviks kommun samt nedtecknade sägner och berättelser med koppling till Sagavägen som hämtats ur Isofs arkivsamlingar i Uppsala och Umeå.

Nålhus (Foto: Örnsköldsviks museum, ÖVM 638).

Ur arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå lyfts nu minnen från gångna tider fram. Berättelser med fokus på ett urval med inspelningar som skildrar samiska språk och samisk kultur.

I några av intervjuerna hörs språkskiften mellan samiska språk, svenska, finska och meänkieli. Något som illustrerar väven av språk och kultur som finns i området.

Webbsidan Det samiska i Örnsköldsvik har tagits fram på initiativ av och i samverkan med Orrestaare Saemien Sibrie (Örnsköldsviks sameförening) och Örnsköldsviks kommun där minoritetssamordnare, Biblioteken i Örnsköldsvik och Örnsköldsviks museum & konsthall haft som målsättning att tillsammans forma en digital plattform i kunskapsspridande syfte samt vara till gagn för kommunens och enskilda medborgares arbete med att återta, utveckla och använda samiska i Örnsköldsviks kommun.

Några insamlare

Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in och dokumenterat samiska språk och samisk kultur för arkiven i Uppsala och Umeå.

Olavi Korhonen

Olavi Korhonen (född 1938) är professor emeritus i Samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum), där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språkmaterial.

Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den lulesamiska ordboken Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj.

Läs mer

Israel Ruong

Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska.

I hans samlingar i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.

Läs mer

Sara Sarri-Hansegård

Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av få kvinnor som har ett personarkiv i Isofs arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi. Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård som var språkvetare och professor i samiska.

Sara Sarri-Hansegård och andra samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Om några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa i Daum-katta Länk till annan webbplats. (vårbladet 2007, s. 17−18).

Hennes samling finns i arkivet i Umeå och består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska med översättning till svenska), teckningar samt en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.

Bröllopsfotot med Thomas Lambert Klementsson (1889-1981) och Anna Alexandra Kristoffersson (1891-1967), Vilhelmina 1914 (Foto: Örnsköldsviks museum, SV822713).

När källorna talar med varandra

Ur museisamlingarna hos Örnsköldsviks museum och konsthall har ett antal samiska fotografier och föremål lyfts fram. I några fall kan de kopplas till en person. När samma person eller släkt har lämnat bidrag till arkivsamlingarna hos Institutet för språk och folkminnen börjar källorna tala med varandra och ett fönster till en svunnen tid öppnar sig.

Thomas Lambert Klementsson (f. 1889) är en av de personer som finns porträtterad i samlingarna hos Örnsköldsviks museum och konsthall. Han har också blivit intervjuad och finns representerad i arkivsamlingarna hos Institutet för språk och folkminnen.

En kåsa gjort av silver.

Silverkåsa (supkopp) av sydsamisk modell, tillverkad av guldsmeden Nils Reetz (1754-1800) i Umeå (eller hans efterträdare). Gåva vid bröllop i Ankarede, Jämtland, på 1890-talet, mellan Lars Stinnerbom, Kidejaur/Girisjön, Vilhelmina och Lisa Sofia Jonsson, Frostviken (Foto: Örnsköldsviks museum, df5818).

Elisabeth Stinnerbom (f. 1901). Ibland blir flera släktled synliga i musei- och arkivsamlingarna. Hos Örnsköldsviks museum och konsthall finns silverkåsan på bilden bevarad. Brudgummens brorson Tomas Stinnerbom gifte sig med Elisabeth (född Sjulsdotter) som finns inspelad hos Institutet för språk och folkminnen. Hon var nomadskolelärarinna i Krutberg och en duktig berättare som forskare från både Uppsala och Umeå universitet intervjuade. Ibland skrivs inspelningar också ut och längst ner på denna sida går det att läsa en sådan utskrift, där Elisabeth berättar tre samiska sägner på sydsamiska med svensk översättning.

Lär dig mer
Tre filmer från Örnsköldsviks kommun:

Ortnamnen Örnsköldsvik och Orrestaare

Köpingen Örnsköldsvik erhöll stadsrättigheter år 1893. Namnet är givet efter Per Abraham Örnsköld som 1762−1769 var landshövding över Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Att staden ligger vid Moälvens utloppsvik förklarar efterleden -vik. I folkmun förkortas ofta namnet till Ö-vik.

Orrestaare är det sydsamiska namnet för Örnsköldsvik och betyder ordagrant ’Den nya staden’. Östersund är i jämförelsen den ursprungliga staden som heter Staare ´stad´ på sydsamiska.

Sägner längst Sagavägen

Sagavägen mellan Örnsköldsvik och Helgelandskusten i Norge passerar bland annat Åsele, Vilhelmina, Stalon, Dikanäs och Kittelfjäll på sin väg från Ångermanland genom Lappland. Sagavägen invigdes 1967 för att skapa en turistväg längst den gamla handelsvägen mellan Kittelfjäll och Hattfjelldal. Idag har flera kommuner anslutit sig till initiativet och Sagavägen löper från världsarvet Höga kusten i Sverige till världsarvet Vega i Norge.

Dess benämning sägs ha sin grund i de många berättelser som finns längst Helgelandskusten, där sagor och sägner beskriver både jättar och troll. Här finner du ett urval folkloristiska berättelser som hämtats ur arkivsamlingarna hos Institutet för språk och folkminnen med koppling till Sagavägen och Lappland.

Lästips

Magasin Sagavägen Länk till annan webbplats.

En karta med en röd linje som går genom stora delar av kartan. På kartan finns en text som lyder "Samerna flyttväg från Åsele till Marsfjället.

Karta över flyttvägen från Åsele till Marsfjället (Isof, ULMA 30201, s. 11a).

Läs uppteckningar om folkloristiska väsen


Länkar

Örnsköldsviks kommun Länk till annan webbplats.

Minoritetssamordning inom Örnsköldsviks kommun Länk till annan webbplats.

Örnsköldsviks museum & konsthall Länk till annan webbplats.

Biblioteken i Örnsköldsvik Länk till annan webbplats.

Orrestaare Saemien Sibrie Länk till annan webbplats.

Läs mer om revitalisering

Mer ur samlingarna

Samiskt material

I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Jojk

I Isofs samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. I kunskapsbanken om folklig sång och musik, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.

Matkult

På Matkult.se – kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige Länk till annan webbplats. finns texter, bilder och recept ur våra samlingar från hela landet. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som renkött, renmjölk, fisk och hjortron eller att använda sökord som till exempel getter för att finna samisk information på sajten.

Sägenkartan

På Sägenkartan finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete (fler exempel läggs till allt eftersom).

Publikationer

Bland Isofs publikationer finns även verk baserade på samiskt material ur arkiven.

Relaterat innehåll

Publicerad 26 september 2022
Senast uppdaterad 6 februari 2023
Lämna synpunkt