Projektet Sockensamer i folkminnesarkivet

Studien handlar om berättelser om sockensamer i folkminnesarkivet och undersöker vad som berättas, av vem och när. Den ingår i det mångvetenskapliga projektet Det delade landet: Samisk historia och mångkulturalitet före det moderna.

Inom ramen för det mångvetenskapliga projektet Det delade landet: Samisk historia och mångkulturalitet före det moderna deltar Isof med en fallstudie om sockensamer i folkminnesarkivet. Projektet, som leds av Jonas Monié Nordin, studerar den samiska närvaron i Syd- och Mellansverige. Under det tidigmoderna samhällets framväxt kom många samer att hamna i det så kallade sockenlappssystemet, ett i praktiken etniskt definierat tjänstesystem med begränsad frihet för samerna. Hur detta system uppstod, förändrades, försvann och relationen till andra samer såväl som icke-samer är i avgörande delar inte känd. Genom mångvetenskapligt samarbete och historisk-arkeologiska metoder ska projektet uppmärksamma denna hittills blygsamt studerade historia: av stor betydelse för museisektorn. Projektets målsättning är att utveckla förståelsen av det moderna Sveriges framväxt och mångkulturella förflutna.

Vad berättas, och av vem?

I studien undersöks uppkomsten och förekomsten av berättelser om sockensamer i arkivet. Vad berättas, av vem och när är dessa berättelser insamlade? Finns det material som handlar om specifika platser? Kan motiv kopplade till sockensamer även ses förekomma i berättelser om andra minoritetskategorier såsom finnar och ”tattare”? Projektet analyserar berättelser i frågelistor, uppteckningar och inspelningar vid Isofs arkiv och Nordiska museets arkiv.

I äldre arkivmaterial förekommer benämningar såsom ”lapp”, ”lappgubbe-/gumma” och ”sockenlapp”, benämningar som i äldre forskning har använts oreflekterat och av slentrian. I dag betraktas dessa benämningar som nedsättande och fördomsfulla och därför olämpliga. Därför nämns begreppen endast i samband med återgivanden av historiska källor och markeras i sådana fall med citattecken.