Om insamlarna

Författaren, etnologen och språkforskaren Edvin Brännström (1902−1979) inriktade sig på landskapet Norrbotten och hans dokumentation inkluderar uppteckningsresor bland skogs- och fjällsamer i Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar. I hans samling i arkivet i Umeå finns bland annat folkminnes-, dialekt- och ortnamnsuppteckningar samt en samling med cirka 500 svartvita fotografier.

2006 gav arkivet postumt ut hans ditintills opublicerade manus, Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottenssocken. Det är en egenhändigt illustrerad skildring av hur det gick till vid jakt och fångst av djur i början av 1900-talet.

Kyrkoherden, författaren och nomadskoleinspektören Axel Calleberg (1891−1959) finns representerad i både arkivet i Uppsala och Umeå.

Hans samlingar består bland annat av dialektmaterial, ordsamlingar, anteckningsböcker, fotografier och de barnteckningar som han fick i gåva när han avslutade sin tjänst som nomadskoleinspektör 1945.

Titta på material

• Barnens teckningar till Axel Calleberg Pdf, 11.3 MB, öppnas i nytt fönster. (arkivnummer DAUM 9247)

Björn Collinder (1894−1983) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han hade en stor litterär produktion och bland titlarna finner man Ordbok till Sveriges lapska ortnamn (1964).

I samlingarna i Uppsala och Umeå finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och fältdagböcker. Hans uppteckningar kom också att utgöra en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok.

Sångerskan Britta Norrby-Collinder (1904−1992) var gift med Björn Collinder och följde med på flera av hans dokumentationsresor. I arkivets samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar hon gjort med nomadläraren Carl Johansson (född 1901) och hans mor Anna Brita (född 1872) i Arjeplog 1951.

Läs mer

• Björn Collinders uppteckningar i Uppsala Pdf, 902.3 kB, öppnas i nytt fönster.
  
• Britta Norrby-Collinders uppteckningar i Uppsala Pdf, 82.2 kB.
• Björn Collinders uppteckningar i Umeå Pdf, 193.4 kB, öppnas i nytt fönster.
  
• Britta Norrby-Collinders Arjeplog-inspelningar Pdf, 172.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Efter ett samarbete med Armas Otto Väisänen, professor i musikvetenskap i Helsingfors, utgav han 1958 Lapska sånger. Än mer känd är han för arbetet med Lulelapsk ordbok som utkom i fyra band åren 1946−1954.

Harald Grundström hjälpte också Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, att publicera böckerna En nomad och hans liv (1933) och Jåhttee saamee viessoom (1937).

I Harald Grundströms samlingar i Uppsala finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.

Läs mer

• Harald Grundströms efterlämnade samling i Uppsala Pdf, 17.5 MB, öppnas i nytt fönster.
  

Nils-Erik Hansegård (1918−2002) var språkvetare och verksam vid Uppsala universitet, där han var docent i finsk-ugriska 1967–1975 och senare blev professor emeritus i samiska. Vid Umeå universitet blev han 1975 den förste innehavaren av professuren i samiska.

Han har skrivit en mängd artiklar och böcker om dialekter och språk, om samiska, finska och tornedalsfinska (i dag benämnt meänkieli), om tvåspråkighet och halvspråkighet samt om samer. I hans utgivning finns bland annat boken The Transition of the Jukkasjärvi Lapps from Nomadism to Settled Life and Farming (1978).

Hans material i arkivet i Uppsala består av Sa´mi giella gålli giella, en språkkurs i nordsamiska gjord för Sveriges radio, men också av intervjuer, några transkriptioner, brev, en ordlista och manuset till den ovan nämnda boken.

Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av få kvinnor som har ett personarkiv i Isofs arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi. Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård.

Sara Sarri-Hansegård och andra samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Om några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa i Daum-katta Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. (vårbladet 2007, s. 17−18).
Hennes samling finns i arkivet i Umeå och består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska med översättning till svenska), teckningar samt en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.

Prästen och språkforskaren Gustav Hasselbrink (1900−1982) arbetade i många år som präst i Vilhelmina. 1944 kom doktorsavhandlingen Vilhelminalapskans ljudlära. Mest känd är han för sin sydsamiska ordbok, Südlappisches Wörterbuch, som publicerades av arkivet i Uppsala 1981−1985.

I arkivet finns hans omfattande ordsamling bevarad, och även inspelningar, uppteckningar, anteckningar, fotografier och teckningar.

Dialekt- och ortnamnsforskaren Folke Hedblom (1908−2002) arbetade vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala åren 1944–1974. Han blev arkivets chef 1967. Parallellt med arbetet på arkivet utnämndes han till docent i Nordiska språk 1963 och erhöll professors namn 1971. Han var också arbetande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Länk till annan webbplats..

Folke Hedblom anlitades av arkivet redan som student och bidrog åren 1937–1960 till uppkomsten av hundratals samiska inspelningar. Merparten gjordes under 1940-talet och ofta i samarbete med Björn Collinder.

I Folke Hedbloms högtidsföreläsning Sex årtionden med ULMA, som framfördes vid Dialekt- och folkminnesarkivets 75-årsjubileum 1989, berättar han om den samiska avdelning som 1943 inrättades av arkivchef Dag Strömbäck:

Om de i sanning storartade resultat som åstadkoms, vittnar våra största svenska verk inom lapsk lexikografi, det senaste, Gustav Hasselbrink, Südlappisches Wörterbuch i tre digra band, slutfört i Sven Söderströms regi. Därtill kommer de i arkivets skriftserie publicerade jojkarna, utgivna i samverkan med musiketnografisk expertis.

Från Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 17 (Uppsala 1989)

Olavi Korhonen (född 1938) är professor emeritus i Samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum), där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språkmaterial.

Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den lulesamiska ordboken Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj.

Läs mer

• Ortnamnsartiklar av Olavi Korhonen Pdf, 96.1 kB, öppnas i nytt fönster.
• Västerbotten-Kuriren: 80 år: Olavi Korhonen Länk till annan webbplats. (2018)

Hembygdsforskaren, fotografen och målaren Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Idag ger hans samling av fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.

Bildsamlingen har arkivvårdats, digitaliserats och försetts med en uppdaterad innehållsförteckning. I Galleriet finns en utställning med ett urval av bilder från samlingen: Gunnar Modins bilder.

Läs mer

• Innehållsförteckning för Gunnar Modins bildsamling Pdf, 109.8 kB, öppnas i nytt fönster.
• Gunnar Modins efterlämnade samling i Uppsala Pdf, 38.7 kB, öppnas i nytt fönster.
• Galleriet: Gunnar Modins bilder

Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnesforskaren Olof Petter Pettersson (1859−1944) från Vilhelmina intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland.

I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser.

Mest känd blev O.P. Pettersson för verken Ordbok över Vilhelminamålet (1924), Sagor från Åsele lappmark (1945) och Gamla byar i Vilhelmina (1941−1960).

Efter ett minisymposium i Umeå som hölls till O.P. Petterssons minne publicerades de fem föredragen i boken O.P. Pettersson, Lapplandsforskaren (1994).

Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska.

I hans samlingar i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.

Läs mer

• Minnestext i Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1986 Pdf, 97 MB., s. 113-116
• Israel Ruong in memorian i Oknytt nummer 1–2 1986 Länk till annan webbplats.
• Israel Ruongs uppteckningar i Uppsala Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
  
• Israel Ruongs efterlämnade samling i Uppsala Pdf, 4.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Författaren och hembygdsforskaren Hilmer Joel Skoglund (1932−1994) inriktade sitt arbete på språket och kulturen kring hembygdens Flakaberg i Gällivare socken. Bland titlarna finner man artikelserien ”Det levande folkminnet: Skogssamiska folkminnen: Samernas heliga ställen Pdf, 2.6 MB.” (Fjällglimten, nr 4 1980).

Hans samling i arkivet i Umeå innehåller folkminnesuppteckningar, språkliga seminarieuppsatser, artiklar, manus, dagböcker, brev, fotografier och teckningar, kassaböcker och tidningsklipp.

Tryggve Sköld (1922−2012) var professor i finska vid Umeå universitet, den första innehavaren av denna tjänst. Han disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen (1961) och forskade bland annat om umesamiskan i Arvidsjaurs och delar av Arjeplogs kommun.

I arkivet i Uppsala finns hans anteckningar (merparten på samiska), ordsamlingar, uppteckningar, fotografier och inspelningar bevarade. I arkivet i Umeå finns ytterligare inspelningar och någon enstaka skriftlig arkivuppteckning. Det skriftliga material som tidigare endast var deponerat hos arkivet i Umeå (DAUM), även känt som ”Tryggves koffert”, förvaras idag hos Kungl. Skytteanska Samfundet Länk till annan webbplats. i Umeå.

Läs mer

• Tryggve Sköld och umesamiskan Länk till annan webbplats. (artikel i Norsk Lingvistisk Tidsskrift, 2017)

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en pionjär inom den samiska föreningsrörelsen och kämpade för samiska rättigheter. Hon skrev om den skogssamiska hembygden, om samisk sed och tradition, om renskötsel och rovdjur samt om kvinnans synvinkel. 1916 bidrog hon till grundandet av sameföreningen i Arvidsjaur.

Hon initierade och författade tillsammans med Valdemar Lindholm stridsskriften ”Dat Läh Mijen Situd. En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket Länk till annan webbplats.” (1920). Efter hennes död kom stridsropet Dat läh mijen situd (Detta är vår vilja) igen i Samernas vita bok (1980) och till 100-årsjubileet av stridsskriften publicerades antologin Skogssamisk vilja Länk till annan webbplats. (2020), med berättelser och tankar om Karin Stenberg och hennes livsverk.

Karin Stenberg var en viktig kunskapskälla för dem som dokumenterade samiskt språk och samisk kultur. I arkivet i Uppsala finns grammofoninspelningar gjorda av Israel Ruong, Folke Hedblom samt Björn och Britta Collinder. Där hörs även Karins mor Maria ”Maja” Mattsdotter Stenberg (född 1851) jojka. I arkivet finns också de frågelistor om renskötsel som Karin Stenberg besvarat. I arkivet i Umeå finns de bandinspelningar Tryggve Sköld och Nils Hövenmark gjort liksom Karin Stenbergs egna uppsatser från Vindelns högskola.

Läs mer

Olavi Korhonen (2017), Karin Stenberg (1884-1969). Samernas förkämpe i Árviesjávrrie. En presentation.

Luleå stift (2003), ”Här har ni mig. Om Karin Stenberg. Samernas förkämpe i Arvidsjaur”. I: År av liv.

Artikeln ”Karin Stenberg: 1884-1969”. I: Jag bor i Arvidsjaur och i Sameland. Kulturen 1999.

Artikeln ”En märkeskvinna bland skogssamer” i Samefolkets Egen Tidning (1960:2).

Artikeln ”Sápmis beskyddare” i Historiskan (2018:3).

Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans personarkiv bestående av skriftligt material finns bevarade i Isofs samlingar i Umeå och en del av de inspelningar som han gjorde på vaxrullar under det tidiga 1900-talet förvaras i arkivet i Uppsala.

På vår sida om Musiksamlingar finner du ytterligare information om Karl Tirén.

Majoriteten av Karl Tiréns inspelningar finns på Svenskt visarkiv. På deras webbplats kan du läsa mer och också lyssna Länk till annan webbplats.

Läs mer

• Karl Tiréns inspelningar i Uppsala Pdf, 215.8 kB, öppnas i nytt fönster.
• Karl Tiréns personarkiv i Umeå Pdf, 90.7 kB, öppnas i nytt fönster.
• Gunnar Ternhags bok Jojksamlaren Karl Tirén

I Isofs arkivsamlingar i Uppsala finns tre accessioner och ett porträtt föreställande jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854−1936). Han var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk, nordsamiska.

I Isofs samlingar

• Häfte innehållande anteckningar om en jaktfärd, dåliga renår, landshövding Bergströms hjälpåtgärder, insamling av renar med mera. På svenska (ULMA 16705)
• Manuskript till boken 'Från fjället' (Lund 1931). På svenska (ULMA 16706)
• Johan Turis skildringar jämte ritningar. På nordsamiska (DFU 40174:1−17)
• Sara Sarri-Hansegårds tecknade porträtt av Johan Turi (DAUM 5822, s. 85)

Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grundström, Israel Ruong och Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog. 1958 utkom publikationen Lapska sånger i två delar.

Det ljudande materialet förvaras i arkivet i Uppsala tillsammans med fotografier från en av hans dokumentationsresor, en notbok och andra utskrifter av jojkinspelningar.

Titta på material

• Notbok med samiska jojkar  Pdf, 22.1 MB, öppnas i nytt fönster.(arkivnummer ULMA 21694:1)

Lars J. Walkeapää (1928−2019) arbetade som renskötare i Jokkmokk och senare som mentalvårdare på Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Han hade mångårig kontakt med arkivet i Uppsala och forskade om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen. I böckerna Könkämävuoma-samernas renflyttningar till Norge: om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet (utgiven 2009) och Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge: om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet (utgiven 2012) presenteras hans forskning. Tillsammans med konstnären Lars J:son Nutti har han också författat boken Den samiska kampmarschen. 2012 prisades hans 40-åriga arbete av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Läs mer

I rörelse: Lars berättelse om Bággojohtin – tvångsförflyttningarna Länk till annan webbplats.

Karl Bernhard Wiklund (1868−1934) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han gav ut en rad böcker, däribland Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte (1891), den första vetenskapliga behandlingen av samiska dialekter, baserad på hans lulesamiska forskning.

I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns en del av hans efterlämnade samling bestående av ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar och kartor samt avskrifter ur prästen Jonas Nenséns samling. Majoriteten av hans samling förvaras vid Uppsala universitetsbibliotek.

K.B. Wiklunds uppteckningar utgör en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok.

I Christer Karlssons bok Vetenskap som politik: K. B. Wiklund, staten och samerna under 1900-talets första hälft (2000) kan man läsa mer om K.B. Wiklunds arbete.

Folkskolläraren Rolf Ärnström (1914–1997) arbetade under 1940-talet som nomadlärare på Lannavaara sameskola i Lappland. I hans personarkiv i arkivet i Uppsala finns både fotografier och berättelser från den tiden samlade. Hösten 1943 fotodokumenterade han också olika typer av renar i Talma sameby och 1946 besökte han för Landsmålsarkivet i Uppsalas räkning Saarivuoma sameby med sin kamera. I en inspelad intervju från 1993 berättar han senare om sina minnen för två av Landsmålsarkivets medarbetare.

Hans fru Ruth (1916–2011) arbetade som kontorist och år 1995 nedtecknade hon några av sina hågkomster från sitt liv som nomadlärarfru, vilket ger ett kvinnligt perspektiv från tiden.

Rolf Ärnströms fotografier lämnades till flera institutioner för att de skulle bli tillgängliga för en större publik. De har bland annat visats som del av Tromsø Museums vandringsutställning ”I fotografiets tid – resor i Sápmi”.

I arkivet i Uppsala finns Rolf Ärnströms personarkiv, Ruth Ärnströms hågkomster, texter och fotografier samt en dialekt- och folkminnesinspelning bevarade.

Titta på material

• Rolf Ärnströms fotografier från Saarivuoma sameby, 1946 Pdf, 23.3 MB. (arkivuppteckning ULMA 17945).
• Ruth Ärnströms hågkomster som nomadlärarfru i 1940-talets Lannavaara Pdf, 3.9 MB. (arkivuppteckning ULMA 38048).